I hela mitt liv har jag drömt om att flytta utomlands. Sticka från det man har. Kanske har jag varit trött på tillvaron? Mycket möjligt.

Jag går nu sista året på gymnasiet, ska börja min sista termin efter jul. Känns lite läskigt, men spännande. Att plugga känner jag mig väldigt färdig med, särskilt gymnasiala studier. Vill gärna ta ett uppehåll ett tag nu, får se hur länge. Förut hade jag pratat om att resa och jobba i 3 år, men har tänkt senaste tiden att det kanske är lite väl mycket. Istället har jag börjat tänka att jag ska jobba ett år till på jobbet jag är på nu (kafé), sen pluggar jag eventuellt vidare i en annan stad. Kanske åker på en eller annan volontärresa med, då jag brinner för att hjälpa andra och att göra skillnad. Ett tag var jag inne på att resa till Australien, jobba där samtidigt som man turistar, i ett år. Men jag har tänkt, tror inte jag vill lämna allt jag har hemma (även om det är dåliga saker likväl som de bra). Jag har min trygghet här, min familj, mina vänner, mitt jobb, mitt hem. Vill jag verkligen lämna det i ett helt år? Tänk allt man går miste om, allt du missar.

Som jag började inlägget har jag alltid velat flytta. Kanske trivdes jag inte så bra som yngre. Men ju mer åren har gått, ju mer har jag blivit bekväm/stabil/vuxit samt stärkt mig själv som människa. Är självsäker idag och kan med ärlighet säga att jag har gott självförtroende och bra självkänsla.

Hur mår ni? Jag är hemma idag, igen, jobbade hela helgen så jag är helt slut. Jag pluggar just nu, har ett gymnasiearbete att bli klar med samt ett prov att plugga till i några dagar.

Ni får gärna kommentera hur ni tycker bloggen verkar, hittils!

Massor av kramar, och pussar

/Anonyme tjejen! <3

Likes

Comments