Jag vet inte när det är meningen att ta reda på vad ens mening är i livet. För det finns ingenting som jag måste göra. Jag kan göra precis vad jag vill i mitt liv, och skapa mitt liv exakt hur jag vill. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte har några planer, för det har jag. Några av dom har jag redan gjort.

Jag vet bara att jag kommer få det svårt att ha rutiner. Ibland är jag glad och ibland ledsen. När jag hoppade av gymnasiet så gjorde jag det för att jag ville inte ha något som band mig fast. Jag ville inte göra något som det inte fanns någon mening till. Jag tog mig igenom grundskolan för att "någon" sa att jag var tvungen. Och om jag hade vägrat så hade de påverkat fler än bara mig. Gymnasiet är dock inte obligatoriskt, så varför ska jag slösa bort tre år av mitt liv på något som är en sådan grej här i samhället som man bara "ska göra".

Första steget: gå ut grundskolan = ett steg närmare frihet. Andra steget: bli 18 (inte för att någon nånsin kunnat bestämma över mitt liv) = frihet. Fri från alla regler som egentligen inte är regler. Fri från "måsten". Nu är jag fri till att skapa mitt liv.

Jag vill ha mera jobb, för att kunna tjäna lite mer pengar. Just nu har jag inget, och mer än jobb så finns det inget mer som binder mig till vart jag är, så jag skulle redan nu kunna åka någonstans och aldrig komma tillbaka, om jag vill. Men lite mer pengar och tid till att komma på vad jag ska göra näst. Snart vill nog mina föräldrar inte ha min grejer kvar är eller ens mig och då finns det verkligen inget som binder mig längre, då e jag helt fri. För jag vill inte ha ngn rutin, att jobba, komma hem, träna, repeat, jag hade inte klarat det, tror jag. Jag tror inte mitt liv är menat för det, jag menar är ens någons liv det? För det är ju så det ser ut för de flesta idag, och för er som inte visste, det behöver inte vara så, tro mig.

Jag har inte kommit på än vem jag är eller vad min mening är. Men jag tror på att livet är en gåva och att vi ska ta emot den med respekt. Att vi ska göra det mesta av det liv vi fått och vara snälla mot varandra. Jag vet i alla fall att jag tänker försöka göra allt det jag vill och jag tänker göra allt för att kunna känna mig levande. Jag vill känna allt. Jag kommer faktiskt säga det nu stolt, att jag tycker inte om samhället vi bor i, jag tycker det suger faktiskt. Och ibland är vi människor elaka mot varandra. Jag vet inte hur mycket skit jag har fått för att jag valde att hoppa av gymnasiet. Och jag förstår, det gör jag, men jag klarar mig ändå. Så tänk på era liv och vad ni vill göra med dem innan det är försent. Nu är jag 18 och jag har hunnit göra ganska mycket i mitt liv. Mycket som leddes av de val jag gjort, som att hoppa av från gymnasiet eller som att jobba. Någon som läser detta kanske inte fattar någonting av det jag skriver och jag fattar, men i stort sett det jag försöker säga är väl att det inte finns ngn som bestämmer över ditt liv, det finns inga regler, nej det finns det inte, inga måsten, du lever ditt liv en gång, det är ju så, det är din frihet. Tycker jag

Ibland kommer vi människor på så konstiga saker.
Jag förstår inte varför människor ibland är så jävla elaka mot varandra.


Även om jag älskade USA och älskade att ta kort och filma så är det här med youtube inte riktigt min grej och det har jag förstått nu. Att sitta framför datorn och redigera i timmar, det är inte min grej, det gör min inte lycklig, så det kommer inget mer. Jag kan inte låtsas. Så förlåt om du väntade. Men min youtube kommer hänga kvar ett tag, precis som min blogg. Tills jag tröttnat på internet, och slänger ut allt som har med det att göra. Då kanske ni kan läsa ngt av mig i en bok ngn gång kanske. Det kommer nog bli tyst här ett tag, jag kommer vara för upptagen med att komma på min mening, om jag ens nu måste ha en.

Jag förstår hur rörigt allt detta här, men jag kände bara att jag skulle få ut alla mina tankar just nu på samma gång.


En ofantlig tystnad härskade över landet. Det var öde, livlöst, utan rörelse, så ensamt och kallt att dess stämning inte ens var sorgsenhet. Det fanns en antydan om skratt i den, men det ett skratt som var hemskare än någon sorgsenhet - ett skratt som var lika glädjelöst som sfinxens leende, ett skratt kallt som frosten, med drag av en grym ofelbarhet. Det var evighetens mästerliga visdom som inget kan förmedla, och den skrattande åt livets fåfänglighet och livets ansträngningar. Det var vildmarken, den ociviliserade, nordligaste vildmarken med dess frusna hjärta. - Jack Landon
och Julia Svensson Kulppi


Jag ville ha rörelse och inte ett stilla flytande liv. Jag ville ha oro, faror och självuppoffring för att kunna känna något. Jag ägde ett övermått av kraft, som inte fann rum i vårt stilla liv. - Leo Tolstoj
och Julia Svensson Kulppi


Wallace Stegner
The american west as living space

Hade de!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Jag håller på för fullt med att redigera vloggarna från USA, men de tar tid, men dom kommer upp en efter en nu.

Här är länken till den första videon: https://www.youtube.com/watch?v=6eAOjdXK3Ec
Annars är det bara att gå in på min youtubekanal som finns här på bloggen.

Jag hoppas ju på att så många som möjligt kollar på mina videos, det är ju det jag vill mest, det har vart kul att kunna filma allt och redigera men det uppskattas ju också om faktiskt någon vill kolla på dom. Jag vet att det finns människor där ute som är intresserade men också de som vill se om jag skämmer ut mig, men då kan ni kolla bort för det kommer inte att hända. Jag har gjort dessa videor till er som vill se vad jag har gjort men också för att kanske inspirera er, och framför allt så har jag gjort det för mig själv. Varsågoda! :)

Likes

Comments

Jag har tagit lite tid bort från allt för att spendera lite tid med Linnea. Skönt. Allt har gått så fort, nästan två veckor on my own och nu dom sista med Linnea. Det blev nästan två veckors resa helt själv, vilket jag aldrig gjort förut. Jag är fortfarande lite lost in the moment, så jag vet inte hur det kommer kännas när jag kommer hem. Men att jag har vart i USA för första gången, flugit (väldigt mycket), fått träffa min bästa vän i en av de mysigaste städerna är liksom mycket att ta in och helt oförglömligt.

Även om jag är en del fattigare nu när jag kommer hem än när jag åkte så har det vart så värt det. Jag tycker det är så som det ska vara. Bestäm själv hur du vill spendera dina pengar, slösa dom på vad du vill om du tycker det är värt det. Jag skulle själv kunna göra detta hela tiden, resa, jobba, resa, jobba. Jag vill se hela världen. Jag vet inte vad jag vill bli eller vad jag vill bli i framtiden men jag vet vad jag vill just nu och då är det bara att kämpa för just det.

Nu har jag iaf flygbiljett hem, en dyr en, och då får jag ändå spendera en natt på Arlanda emellan åt. Men just nu känner jag att det inte göra något, det ska bli ganska skönt att vara hemma på svensk mark iaf, eller?

Efter tre mysiga dagar med Linnea i Nederländerna, mat och värme, känns verkligen som om jag har förlängt sommaren, så bär det hem. Flyget går ikväll från Amsterdam och jag kommer fram i härryda onsdag morgon. Hemma efter en lång resa.

Om ni trycker på länkarna på sidan i bloggen så kommer ni till min insta, youtube och jag ska fixa Facebook och snap med för mer information, följ mig gärna överallt.


När jag kommer hem så kommer jag verkligen få prata ut mig av allt med min familj och vänner, känns konstigt att prata svenska igen. Och jag ska börja redigera klart alla videor och lägga upp dom, jag svarar väldigt gärna på frågor. Och här kommer ännu en bildbomb med alla bilder från resan, ni kanske har sett några redan men jag slänger med alla.

Resa 1 - Seattle, Amsterdam
Klar
Vi hörs snart, när resa 2 börjar

  • 66 Readers

Likes

Comments

Nu har jag lämnat USA bakom mig och startat ett nytt äventyr. Efter att i princip har backpackat i en vecka med bara en väska, träningsverk, blåsor och svett så är det skönt att äntligen ha sin resväska igen. Klart hade jag kunnat stanna kvar men eftersom att jag vet att jag kommer tillbaka så kan jag nu ta det lugnt och slappna sv istället. Och nu äntligen ligger jag i sängen på hotellrummet i Amsterdam. Jag känner att jag kan det här med flygplatser nu, efter denna resan kommer jag ha varit på fem olika flygplatser och fyra länder, det ska faktiskt bli skönt att slippa det.. Hotellrummet jag är på är ja, ganska lyxigt, hyfsat dyrt men ändå lyxigare än pengarna. Men det ska bli skönt att efter 24 timmars resa, sova gott och utnyttja fitness och spaavdelningarna här. Jag behöver inte checka ut förrens 12 imorgon så tid har jag. Jag ska nog köpa till mig en frukost också, en färsk frukost, jag hann bli trött på halvfabrikatet i USA och mina kropp tycker inte heller om det. Sedan flyttar jag in hos Linnea imorgon vilket faktiskt är anledningen till varför jag är i Nederländerna. Men det kommer mer om det.

Och nu kan jag äntligen ladda datorn och börja redigera mitt filmmaterial, som kommer upp på youtube snart. Förhoppningsvis blir jag klar med de mesta innan jag åker hem. Men hem får vi se när jag åker, jag har ju faktiskt ingen flygbiljett hem än, vi får väl se vad Amsterdam faktiskt har att erbjuda!

  • 98 Readers

Likes

Comments

Säger hejdå till Seattle nu medans jag sitter i hotellobbyn. Gick upp hyfsat tidigt idag och tog mig en sista dusch innan jag gick ner och åt frukost. Sedan packade jag klart, lämna hotellrummet och lämnade in väskan innan jag begav mig ut på stan. Fick kollat runt lite och åka upp på The Space Needle. Men det var ju inte riktigt värt pengarna man måste betala för att komma upp. Sedan köpte jag mig en kaffe och vandrade tillbaka till hotellet genom parkerna. Nu sitter jag i lobbyn och ska snart hämta ut väskan och bege mig mot bussen. Idag blir det buss och tåg till flygplatsen för att spara pengar. Käkar nog middag på flygplatsen sedan har jag mycket tid och långa timmar framför mig. Men nu säger vi hejdå till Seattle och USA med nya äventyr framför oss. För nu drar jag till Amsterdam!

  • 83 Readers

Likes

Comments

Jag vet vad jag har lärt mig under den här resan, det blir inte alltid som man har tänkt sig och det är helt okej. Jag sitter nu och käkar frukost på hotellrummet, min sista havregrynsgröttallrik med glutenfria havregryn och jag har ändå havregryn kvar. Jag vet vad jag skrev i mitt förra inlägg, "när jag vandrar ut på stränderna i La Push så har jag nått mitt mål". Jag ska nå det målet, men bara inte på denna resan. Efter väldigt väldigt många om och men så har jag fått acceptera att jag inte hinner åka på bort till Forks. Det är lite surt att veta att jag är en timme från Forks och jag kan se bergen och skogarna ovanför mig men jag kan inte ta mig dit. Det finns ingen tid.

Jag har hunnit med en massa och sett en massa, Seatac, åkt färja, Silverdale och Poulsbo, kingston, Suquamish, 4 underbara dagar i Port angeles, båtresa, späckhuggare och nu ska jag spendera en sista natt mitt i Seattle. Jag ska få se hela hela staden Seattle innan jag åker hem imorgonkväll. Så jag är nöjd. Men så fort jag har fått mitt körkort och tjänat lite mer pengar så köper jag en flygbiljett till Seattle, hyr en bil och gör allting som jag inte kunde och hann göra på denna resan, hurricane ridge, forks, la push, olympic national forest, Portland, everett, San juan islands, mount rainer, alberta, mount baker och North cascadas.

Denna resan hade jag för lite tid och det är för långa mellanrum mallan alla trails och städer. Jag ville tälta i olympic national forest och jag köpte till och med en tält. Men jag hade behövt förbereda ännu mer, man behöver betala för att komma in, fylla i dokument för att tälta, beercans och mycket mer. La push som var mitt slutmål hade jag kunnat ta mig till men det fanns ingen tid.

Så nu sitter jag på dungeness line och är på väg tillbaks till Seatac. Men jag lämnar Port Angeles med ett "vi ses" för jag vet att jag snart kommer hit igen för round två, men med mer packning, planering och kameran. Och då ska jag dokumentera varenda steg.

Efter båt resan igår så kom vi hem så sent så jag hann inte med bussen till forks, så jag checkade in på samma hotel här en tredje natt och tänkte snabbt att jag skulle ta den tidigaste bussen denna morgonen. Men igår kväll förstod jag att jag inte kommer hinna.

Även om jag gärna vill vara Cheryl Strayed så är jag inte där riktigt än, någon som hänger med och vandrar PST förresten? Det kanske kan vara min nästa vandring efter la push.


Port Angeles, i Love you and I'll see you soon.

  • 115 Readers

Likes

Comments

Jag har verkligen landat här i Port Angeles, det är så vackert och stillsamt. Jag trodde att det skulle vara fler turister med det är ganska lugnt faktiskt, får se hur det är borta i Forks. Jag kom hit igår eftermiddag. Jag vandrade en timme från hotellet genom Silverdale innan jag klev på bussen mot Port Angeles. Vi åkte igenom Poulsbo vilket är en liten mysig norsk stad där Suquamish indianstammen finns. I Kingston väntade jag en timme på nästa buss och fikade på ett liten café. Efter fyra timmars bussresa kom jag äntligen fram och kunde checka in. På kvällen gick jag ut och käkade på Bella Italia, första gången jag åt på en riktig italiensk resturang faktiskt. Idag har jag vandrat genom hela Port Angeles, upp närmare mot bergen och ut med hamnen och i eftermiddag tjockare jag in på mitt nästa hotell som jag ligger och chillar på just nu. Det är väldigt fint, och jag har utsikt mot hamnen och havet. Nu vet jag vart jag ska bo när jag kommer tillbaka, för komma tillbaka ska jag.

Imorgon ska jag ta chansen och följa med ut på en båtresa ut till öarna mellan Kanada och USA, förhoppningsvis får jag se några späckhuggare. Jag kan se Kanada till och med från här jag bor. Jag tjeckar ut från detta hotellet redan tidigt på morgonen imorgon så att jag kan ta bussen till Forks så fort jag kommer hem från båtresan. När jag kommer till Forks så får jag se om jag bor en natt på motell eller om jag vandrar in i skogen mot slutmålet med en gång och tältar på vägen. När jag vandrar ut på stränderna i La Push så vet jag att jag har nått mitt mål, då är jag på allra västra sidan i Usa, så långt ut man kan komma och har bara havet framför mig. Då har jag kommit till det ställe som jag strävat efter hela tiden.

Och nu har jag äntligen fått över bilderna från kameran till telefonen så här kommer en bildbomb!

  • 146 Readers

Likes

Comments

Det är nu måndag morgon här i Silverdale och klockan är åtta. Det är nu min femte dag i USA börjar och jag ska fortsätta min resa. Resan började ju på landvetterflygplats onsdag natt och jag kom fram i USA torsdag kväll, därför bestämde jag då att övernatta två nätter på ett hotell nära flygplatsen. Så lördag morgon började jag min resa mot Forks, genom olympic national forest, hade jag tänkt. Det började med att jag lämnade min väska på hotellet i seatac och tog med mig ryggsäcken, tog tre bussar mot fauntleroys ferry terminal, där tog jag färjan över till southworth. Där jag hade jag tur när jag stötte på en snäll kvinna som skjutsade mig till bremerton och gav mig en karta samt pengar och tips om vart jag skulle gå. Efter fyra timmarsvandring hamlade jag här i Silverdale och bestämde mig för att checka in på ett hotell. Dels för att det inte finns ngn riktig skog att tälta i här och för att jag inte har lust att vandra på vägarna i mörkret. På lördag kväll bestämde jag mig för att fortsätta med buss till Port Angeles men insåg sedan att då blir jag fast här en natt till eftersom att bussarna inte går på söndagar. Så jag bokade en till natt på hotellet bredvid och spenderade en fin söndag här i Silverdale. Men nu fortsätter min resa mot Forks, med stopp i Port Angeles.

Jag har bokat ett rum på en motell i Port Angeles, eftersom att jag kommer fram i eftermiddag så hinner jag inte komma fram tills skogen innan det blir mörkt. Och ikväll kommer jag äta middag på resturangen där Bella och Edward hade sin första dejt. Tidig tisdag morgon kommer jag fortsätta mot Forks. Jag har med mig tältet om jag måste övernatta, jag har med mig mat PM jag blir hungrig, kameran har jag på mig samt kontanter. Miniköket dumpar jag här k Silverdale för att väskan ska bli lättare och för att man får egentligen inte ha med sig mat in i nationalparken om man inte har en bear can (alltså en förvaringburk för mat för att inte locka björnar).

Det finns wi-fi på mitt nästa motell så där kan jag uppdatera och bestämma hur jag ska fortsätta min resa.

  • 114 Readers

Likes

Comments

Medans jag går tänker jag "vad har jag gjort? vad har jag gjort?". Samtidigt tänker jag "jag vill hem, jag saknar min familj". Men sedan tänker jag du kan inte ge upp nu, fortsätt att gå.

Jag lämnade mitt hotellrum i Seattle imorse, där lämnade jag även min resväska med en del saker. Jag tog tre olika bussar för att komma fram till fauntleroy ferry. Där tog jag en färja över till southworth, tyvärr fick jag inte se några späckhuggare bara en säl. Men väl i southworth hade jag riktig tur, inne i en affär drog jag och snackade med några, eftersom jag inte hade någon karta så ville jag fråga om vägen, och erbjöd sig en kvinna att skjutsa mig en bit. Hon körde mig en bit så att det skulle bli lättare för mig att börja gå, och när hon väl släppte av mig så gav hon mig en karta och 700 kr som jag sedan upptäckte när jag faktiskt räknade pengarna. Det finns väldigt fina och hjälpsamma människor, alla människor här är väldigt artiga. Sedan började i alla fall vandringen, jag gick vid vägen, genom parker och bostadsområden ut med havet i 4 timmar innan jag kom fram till Silverdale. Väl här i Silverdale började jag leta någonstans att checka in, eftersom det tar längre tid en jag trodde att komma från stan och in i skogen så fick jag ta ett hotell, ett ganska dyrt hotell dock. Men efter fyra timmars ont i ryggen, värk i fötterna och trött så var det värt det att komma in i ett fint rum med pool och säng och tv.

Jag funderar på att bara ta bussarna vidare direkt till Forks så att jag iaf kommer dit, dock vet jag inte om jag kan åka imorgon för det är söndag. Men jag har iaf valt att klara mig på bussarna bort till Forks. Men att jag kanske stannar här en natt till.

Jag har också en del problem att ladda upp videorna då jag inte hann fixa en adapter till datorn, nu är också datorn kvar i Seattle. Men så fort jag kommer tillbaks till Seattle så har jag tid att redigera och lägga upp dom. Uppdatera här på bloggen gör jag so fort jag har ett wi-fi att uppkoppla mig till. Så nu ska jag vila vidare på rummet och planera morgondagen.:)

  • 165 Readers

Likes

Comments