Har förstått att min tidsoptimism inte är något oskyldigt och "lite sådär ibland". Det spelar ingen som helst roll om jag vaknar 20 minuter eller två timmar innan jag måste åka, jag kommer alltid på ett sätt att bli sen! Det är helt galet, blir förundrar över hur jag lyckas? Kan vakna en kvart innan bussen går och vara helt lugn. Jag tar en lång dusch, äter frukost i en halvtimme och bakar mitt ansikte. Det är när jag sitter på bussen som jag får panik och ångrar alla beslut jag någonsin tagit i livet. Det är lite komiskt ändå. Har inte sett detta som ett problem förrän nu. Tänkte att "det händer väl alla att man är lite sen ibland". Ska ta tag i problemet nu.

Suddig och gulhårig

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments