Hej på er!

Jag tänker inte börja detta inlägg med att be om ursäkt för att jag inte bloggat. Snarare be om ursäkt till mig själv för att jag pressat mig själv så mycket så att jag bryter ihop. Som ni vet har jag varit borta otroligt länge från bloggen/alla medier och det finns en hel del anledningar.

Jag började blogga för att det var roligt och för att jag verkligen tyckte om det. Jag hittade på massa saker, så jag hade alltid något att blogga om. Jag tog det heller inte så seriöst som jag gör idag. Men nu har jag bara bloggat för att det känts som ett "måste". Inte för att jag faktiskt tycker det är kul.

Nu den senaste tiden har livets alla saker stressat mig så mycket så att min kropp gör ont och jag visste inte att det kunde bli så jobbigt. Så "allvarligt". Skolan stressade, jobb, plugg, bloggen, musiken, vänner, allting blev så jobbigt och sedan blev jag sjuk också. Allting är som ett heltidsjobb och att få plats med allt under en dag går inte. (Plus en mobil som ständigt låter)

Eftersom allt är så roligt har jag haft svårt att inse detta. För man vill absolut inte sluta och börja om på nytt. När Nouw startade sin tävling där man skulle blogga en månad körde jag på, men egentligen borde jag stannat där. För jag mådde inte bra och visste att det skulle stressa mig ännu mer. Jag vill ha kvalité på allt jag gör.

Jag har valt att stanna upp alla mina medier för att låta min hjärna vara på rehab ett tag. Det har nu gått 2-3 veckor och jag känner att jag äntligen kan andas. Jag är utloggad från allt och kan heller inte störa mig på alla små saker man ser på sociala medier varje dag. Vilket är skönt.

I början hade jag väldigt ont och världens klump inom mig, men den börjar lätta nu.

Min mobil plingar inte hela tiden och jag kan bara vara lilla jag. Det är så skönt att leva utan allting. Man ser "världen" på ett annat sätt och jag äcklas av hur beroende vi faktiskt är av internet och annat. Av att synas och "spela över".

Jag skriver inte detta för att någon ska tycka synd om mig, utan mest för att alla undrar vart jag tagit vägen haha. Eftersom jag inte förklarat för någon. Visst, det är lite mer dramatiskt än vad jag skriver ut här så döm inte. Det är för privat.

Jag räknar med att komma tillbaka lite smått om 1-2 veckor på Instagram och snapchat för er som följer mig där, så håll ut... Jag saknar er alla sååå!!!!!

Bloggen kommer kanske dröja lite eftersom jag inte tänker publicera då och då, utan köra all in när jag är redo. Men när jag är redo kommer bloggen vara som ny. Riktigt omgjord och fin haha. Hoppas ni stannar kvar och väntar, för det är trots allt pågrund av er som jag orkat såhär länge. ÄLSKAR ER !!! Mina små hjärtan!

- Julia Janelle




Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Hej finisar! Hur mår ni? Jag mår jätte bra idag! Jag har äntligen lyckats förstå mig på de svåra uppgifterna skolan bjuder på, så det känns skönt. Jag har pluggat klart det mesta och kan nog bara ta det lugnt resten av veckan faktiskt. Hur skönt är inte det! Har även hittat dessa fina bruna stövlar i garderoben hemma. Hade helt glömt bort dem men de är så fina & sköna. Jag blev lite glad. Ska även börja använda mina Uggs nu när kylan är här.

Kram!

Likes

Comments

Hej på er sötnosar!
Idag vaknade vi runt 10.30, men som vanligt var vi trötta så det tog ett tag innan vi tog oss upp ur sängen. Efter frukost åkte vi iväg för att handla nya sängkläder och mat/mys till kvällen. När vi kom hem gjorde vi American pancakes och sedan en liten snabb vila på det. Vi har insett av vi nästan bara sover haha.

Ikväll eller aa... snart blir det hamburgare och mellomys.

Trevlig kväll kära ni!

Kram!


Likes

Comments

Sprang tillbaka till stan idag för att köpa en tröja jag ångrade att jag inte köpte. Den är både skön och snygg så jag var bara tvungen liksom. Det var kärlek vid första ögonkastet haha. Men nu ska min plånbok få vila och jag har allt jag "behöver".

Det blev en fika inne på JOS med syrran och det var helt okej. Det ser supergott ut och det kan jag inte neka. Men det var otroligt dyrt och inte så värt det. Lägger hellre pengarna på en riktigt middag/fika. Detta är bara något jag var tvungen att testa men absolut inget jag kommer göra varje dag. Lite synd för de var trevlig personal och ett mysigt ställe.

Kram på er!

Likes

Comments

Idag var jag i stan en snabbis och köpte ett par underbart snygga jeans! Kan knappt hålla mig, vill visa er NU! Är skit nöjd och det är drömmens jeans vill jag lova. Iallafall mina favoriter. Dem var rätt så dyra men jag hade rabatt på 30% och ett presentkort så dem blev billiga! Super glad!

Köpte även denna läppennan! Den är mörkbrun/ljusbrun och är i min favorit färg. Ser verkligen framemot att börja använda den! Som ni ser är den från NYX och har två nyanser. Perfekt vid fyllning av hela läppen.

Kram!

Likes

Comments

Funderar hit och dit på mig själv. Ja, visst låter det egoistiskt? Men om jag får säga det själv så är jag riktigt stolt över mig själv. Jag är stolt över att jag lever mina drömmar varje dag och fortfarande kämpar. Oavsett hur många gånger jag fått höra att det aldrig kommer gå. Jag är stolt över att jag klär mig precis som jag vill, för att JAG tycker om det. Jag klär mig inte för någon annan. Jag är också stolt över att jag oavsett hur dåligt jag än mår/mått har bra koll i skolan och kommer utbilda mig till något bra. Jag är stolt över att jag valt mina vänner med omsorg. (Inte för att jag pekar ut dem en och en) men att jag valt att ta hand om dem bästa och låta dem andra gå. För något av det viktigaste är att vara runt folk som älskar dig. Och folk som DU älskar minst lika mycket.

Vi är som vi är och det är aldrig BARA jag. Utan du är perfekt. Man kan aldrig vara perfekt för alla, men man kan vara perfekt för sig själv och en dag kommer man hitta någon som tycker att man är perfekt för dem. Förstår ni mig?

Det har funnits folk som hit och dit alltid har något negativt att säga. Och jag har tagit emot väldigt mycket negativa kommentarer. Att ta emot dem är inte samma sak som att ta åt sig, för det gör jag inte. Men ändå tycker jag det är så onödigt. Man vänjer sig liksom vid något som inte är okej. Jag vill bara att dem som inte är lika starka som jag aldrig tar skit från någon. Hellre ensam än att vara omringad av folk som bara tittar ner på en.

Jag tror det är väldigt viktigt att komma ihåg det. För riktiga människor, såsom vänner eller kusiner kommer stanna hos dig för den du är och alltid stötta dig. Annars bye bye!

Jag kan vara öppen och ärlig och tala om att jag inte alltid haft en massa vänner. Jag har nästan inga. Att ha vänner och känna massa folk är inte samma sak. Jag känner massa människor, men det är inte mina vänner som jag umgås med. Jag är supernöjd för jag vet att dem som finns runt mig är äkta och alltid kommer finns där för mig när jag behöver dem. Dem tror på mig och får mig att känna mig som en bättre människa. Det är de vänner är till för.

Jag är visserligen en tjej som älskar ensamheten också. Det tror jag att jag har talat om. Men jag skulle inte neka att man behöver lite vänskap och kärlek i livet trots allt.

Jag vet inte riktigt vad detta inlägget skulle handla om men jag ville bara skriva av mig eftersom jag har tänkt på detta under natten och igår.

I´M FUCKING GOOD ENOUGH !

Ni är fantastiska. Allihopa!

Kram!


Likes

Comments