Header
View tracker

Nu var det väldigt länge sedan som jag bloggade och det är nog helt enkelt så det kommer att se ut. Bloggandet är inte en direkt prioritet från min sida utan endast något som jag ser som en möjlighet till att få dela med mig av mina tankar och reflektioner. Veckan som varit har jag tillbringat i Stockholm då jag har arbetat med Uhip under Stockholm Horseshow. Det har varit några helt fantastiska dagar med massor utav härliga kunder och fantastiska ekipage! Jag blir så inspirerad av alla fantastiska hästar och ryttare och det börjar alltid krypa i kroppen på mig av ny energi för att kämpa vidare mot mina egna mål och nya prestationer. Med det sagt ska jag gå in på syftet med följande inlägg, ett ämne som jag tycker är av största vikt att ta upp till diskussion. Igår när jag kom hem, full av inspiration och längtan efter min fyrbenta kompanjon, så stöter jag direkt på patrull. Ett vanligt samtal kring hästar och träning med en person ute i stallet leder till att min positiva energi är som bortblåst. Det finns verkligen fullt av energibovar där ute som tycks leva för att trycka ner andra. Jag blir ständigt överraskad av den negativitet och missunnsamhet som vissa människor besitter. Jag ser det hela tiden både på sociala medier och vid direkta möten där personer ska anmärka och trycka ner andra ryttare som är påväg upp på en högre nivå. Det spelar ingen roll om det handlar om proffs eller om amatörer, vi ska ständigt tycka ner varandra? Varför? Jag blir så frustrerad när andra ska tala om för mig vilka mål och ambitioner som är rimliga för mig och min häst, personer som dessutom inte besitter en uns mer kunskap än jag själv. Tro mig, vi är i de flesta fall vår egen största kritiker oavsett nivå. Det sista vi behöver är negativ energi från andra, vi kommer knappast att utvecklas av det ellerhur? Jag lägger, precis som många andra ryttare med mig, ner dyra pengar varje vecka på att utveckla min egen ridning. Jag tränar varje vecka för kunniga tränare. Om jag behöver råd och vägledning gällande min ridning så kommer jag att få det från dem och inte från en amatör. Min poäng är att om du inte har något snällt att säga är det inte bättre att låta bli att säga någonting alls? Sluta kritisera andra och beröm instället och ge positiv energi, vi kämpar alla med att skaffa oss större kunskap och bli bättre ryttare. Vi lär av våra misstag och vi kämpar vidare med de resurser som vi har att tillgå. Vi kommer inte alla att kunna bli proffs men med rätt inställning och ett gott horsemanship så kan vi alla bli så bra som vi bara kan? Alla ni som kritiserar andra, ni ska veta att ni bara sporrar mig till att bli ännu bättre! Jag blir så trött på mig själv när jag låter någon annan stjäla min energi och min ambition. Jag kan inte påverka andra men jag kan påverka min egen reaktion på andras beteende gentemot mig. Jag har förmånen att välja vad jag tar till mig och sparar i min kunskapsbank. Jag har full förståelse för att vissa människor inte per automatik besitter förmågan att vara positiva och framförallt att alla inte besitter förmågan att självklart dela med sig av en positiv energi. Men att försöka att trycka ner andra för att, antar jag, höja sig själva kan aldrig vara ett bra tillvägagångssätt? Då får man faktiskt aktivt ta tag i sig själv och helt enkelt träna på att vara trevlig, alternativt att hålla tyst. En tröst i det hela är att ingen skulle bekymra sig med att försöka att trycka ner dig om det inte vore för att du befinner dig på en högre nivå än personen i fråga, avundsjuka tror jag bestämt att det kallas? Idag har jag hur som helst ridit min fantastiska häst som har haft en veckas vila medan jag har varit borta. I vanlig ordning efter att han har fått några dagars ledigt så var han full av energi och bus! Vi fick till ett härligt pass där vissa moment ingav en helt fantastisk känsla! Varje pass lär jag mig att bemästra min ridning allt bättre och varje pass bjuder på både höjdpunker och på saker att förbättra, det är just det som gör det så fantastiskt roligt att rida! Igår efter min dipp ute i stallet så köpte jag med mig godsaker hem och myste lite extra tillsammans med min sambo, ikväll ska jag åka hem till en fin vän och spendera kvällen tillsammans med henne efter att jag har varit iväg till gymmet. Min poäng här är, omge er av positiv energi och skaka av er den negativa!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

  • 225 readers

Likes

Comments

View tracker

Efter varje genomfört ridpass så tar jag mig en extra stund medan jag skrittar av för att reflektera lite. Idag slog det mig att ridning faktiskt kan liknas med att lära sig matematik. Lika enkelt som det är att räka ut att ett pluss ett blir två är det att om du gör rätt så gör också hästen rätt. Nu vet vi ju alla att ridning inte är riktigt så enkelt men principen är fortfarande densamma och vi ryttare är dessutom experter på att krångla till ekvationen när det kommer till ridning, åtminstone så kan jag erkänna mig vara en av dom. Vi kan också dra ytterligare en parallell till matematiken då vi naturligtvis inte stannar vid att vi först har lärt oss att ett pluss ett blir två? Nej nej, sedan ska vi också lära oss svårare saker så som ekvationer till exempel. Du kommer aldrig att kunna lösa en ekvation om du inte först har lärt dig att ett pluss ett blir två, likväl kommer du aldrig att kunna vinna en msv dressyr eller hoppa en felfri 140 runda om du inte först har lärt dig att bemästra grunderna. Precis som med ett tal kan det aldrig bli rätt om du har missat ett steg i din uträkning. Därför är det så oerhört viktigt att öva, öva och åter öva på grunderna och att hela tiden backa tillbaka och stämma av så att grunderna sitter i ekipaget innan vi går vidare på nästa steg i utvecklingen. Anledningen till dagens funderingar är att jag idag har ägnat mig åt mina egna grunder. Jag är en mästare på att glömma bort att fokusera på min egen ridning och snarare fokusera på att Checkpoint ska röra sig och utföra sin uppgift korrekt. Där glömmer jag bort grundregeln att om jag gör rätt så kommer ocks han att göra rätt. Så idag har jag mycket konsekvent övat mig på min egen handställning och att verkligen rida Checkpoint i balans mellan hand och skänkel. Jag har en tendens att rida på väl lång tygel samt släppa yttertygeln, framförallt på böjt spår. Detta resulterar således i att jag inte får Checkpoint mellan hand och skänkel och att jag inte får honom i balans. Fokus idag var alltså att hålla handen stilla, i rätt vinkel, med rätt tygellängd. Mycket enkelt att göra i teorin men betydligt svårare i praktiken när man i flera år har ägnat sig åt att göra på "fel" sätt. Så vad blev slutresultatet? Jo att jag kan konstatera att om jag gör rätt så gör hästen rätt för vilken känsla jag har haft idag under dagens ridpass! Checkpoint har dansat i balans med massor av tryck genom hela kroppen. Det är så härligt att jobba med en häst som verkligen jobbar över ryggen och har en fin och stadig kontakt i handen. Tänk att det är så roligt att rida!

Likes

Comments

View tracker

Igår var det dags för allsvenskan dv två omgång två. Checkpoint kändes fin på framridningen efter att vara lite spänd över den nya miljön och jag fick även fantastiskt bra hjälp av min lagkamrat Malin under tiden. När det väl var dags för start så kom laddningen tillbaka och Checkpoint hade svårt att slappna av under ritten. Vi fick lite kort tid på oss att jogga inne på banan efter lite krångel och ridhuset var väldigt mörkt i kontrast mot den härliga höstsolen utanför så summan av det hela blev en spänd ritt. Tråkigt tyckte jag eftersom att han var så fin under vår senaste start, samt att han har varit helt fantastisk på träning, men det är bara att fortsätta med att träna och komma igen ännu starkare! Det var flera av hästarna som var spända och det var inte riktigt Vingåkers dag, trots att alla gjorde bra ifrån sig utifrån sina förutsättningar för dagen, så ingen lagplacering denna gång men som alltid har vi fantastiskt trevligt tillsammans och vi fick njuta av en lag-lunch ute i solen innan hemfärd. Idag väntar hoppträning för fina hästen och imorgon välförtjänt vilodag med en promenad!

Likes

Comments

Nu var det länge sedan som jag bloggade men nu tänkte jag att jag skulle dela med mig av de funderingar och konstateranden som jag har nått fram till under det senaste året. Jag tror att både Checkpoint och jag har utvecklats mer under det senaste året än vad vi har gjort under de fyra gångna åren sammanlagt. Hur kommer det sig? Jo, jag bestämde mig helt enkelt för att verkligen ta tag i min dåliga självkänsla och bara fokusera på min inställning till mig själv samt min inställning till min ridning. Jag har alltid varit intresserad av det här med psykologi och jag tror verkligen att en stor del av vår prestationsförmåga ligger i vår mentala inställning. Jag har alltid haft en tråkig inställning till mig själv, många gånger helt utan anledning, vilket har resulterat i att jag har varit min egen största fiende när det gäller min egen utveckling. För två år sedan mötte jag min sambo och han har faktiskt varit min största inspirationskälla. Kim har den fantastiska egenskapen att alltid se på livet ur en positiv vinkel, han har dessutom en helt fantastisk god självkänsla. Jag ser det som en lyx att jag har denna fantastiska människa i mitt liv som varje dag kan påminna mig om att bli lite bättre!

​​Det här med att ha en god inre tro på sig själv kan nästan bli lite tabu? Något som jag tycker är helt vansinnigt! Varför skulle vi inte tro på oss själva? Hur ska vi kunna bli lyckligare och mer framgångsrika utan att någonsin våga tro på oss själva? Jag började helt enkelt med att försöka anamma Kims inställning, att istället för att tänka "jag kan inte" så började jag att tänka "jag kan, jag vill, jag ska". Detta är någonting som jag aktivt har fått träna på i varierade situationer, varje dag! Jag gjorde mig av med all negativ energi och sa därmed upp en del bekantskaper som jag insåg inte gjorde något annat än att hålla mig tillbaka. Alltid retar det någon att man är mer positiv och mer framgångsrik medan de fortfarande står kvar och stampar. Nästa steg var att hitta tränare som både stöttar och engagerar sig i mig och min fortsatta utveckling. Jag började att träna dressyr för Evelina för två år sedan och jag kände direkt att jag hade träffat rätt! Evelina är positiv, rak och väldigt engagerad. Framåt slutet av lektionen så har hon alltid hamnat längst ut på stolen i sin iver! Hon lyckas alltid se om jag så vinklar lilltån åt fel håll! Haha!​ Relativt nyligen så började jag att träna hoppning för Jannica och framförallt så har Jannica tränat uppsuttet med Checkpoint. Jannica har mer eller mindre gjort samma resa som jag och hon är ett levande bevis på att man kommer långt med rätt inställning och engagemang. Det är få tränare som har samma glöd som Jannica för sina elever och deras utveckling. Något som också är så fantastiskt med Jannica är att hon delar mitt intresse för mental träning. Jag är så glad att jag har dessa två tränare i ryggen som kan hjälpa mig i min fortsatta utveckling. Våga byta tränare, våga be om hjälp och våga lita på din egen magkänsla om du känner att du är påväg åt fel håll i din utveckling. 

​​Tillsammans med mina tränare så har jag fått en helt ny uppsättning med verktyg för att fortsätta utveckla min ridning. Jag har också kommit underfund med hur jag ska motarbeta mina små monster som hindrar mig i min ridning. Jag har en väldigt känslig och energisk häst som vill väldigt mycket. Han har också en ryttare som är väldigt känslig, energisk och som vill väldigt mycket! Haha! Vi är lika som bär och ibland är det en fördel och ibland är det en nackdel. Ibland när vi blir lite extra laddade så resulterar det i att jag genast börjar på att bromsa, men nej! numera så gasar vi så fort mina små monster säger åt mig att ta tag i tyglarna! Jag har också hittat strategier för att påminna mig själv om mitt "knänyparsyndrom" samt "låsahögeraxelsyndrom" och "vridahuvudetåtvänstersyndromet" genom att korrigera mig själv vid varje bokstav medan jag rider. Min poäng är att det är viktigt att vara konsekvent och att hitta strategier som fungerar för dig och din häst. Det börjar med att analysera och acceptera sina svagheter och styrkor och aktivt arbeta med dessa. Det är också viktigt att fokusera på ett par saker i taget, annars känns dessa små "monstersyndrom" oövervinneliga, en sak i taget! Framförallt ha roligt och klappa dig själv på axeln och din häst på halsen, ofta! Jag uttalar mig inte för att vara någon expert inom vare sig ridning eller mental träning utan jag redogör endast för mina egna resonemang och för vad som har fungerat för mig. 
Jag ska också avsluta med att säga att jag fortfarande har en lång väg att gå men att jag numera vet att jag kommer att nå fram om jag bara ger mig tusan på det!

För att bli än mer inspirerade och få mer professionella tips så rekommenderar jag att ni besöker Jannicas blogg!

Likes

Comments

Video

​I lördags var vi iväg och tävlade i Kiladalen, vilket resulterade i 65,143% och en femteplacering i LA:3
Vi fick verkligen till vår bästa ritt på tävling och Checkpoint höll sig på mattan. Det blev några missar, både ryggningen och skritten var jag väldigt missnöjd med, men överlag så är jag naturligtvis väldigt nöjd. Dock är det så frustrerande att veta att vi kan så mycket bättre på hemmaplan! När jag har ridit igenom programmen under veckan så har han känts helt fantastisk! Checkpoint blir hur som helst allt mer avspänd på tävling och jag tror att det kommer att bli enklare allt eftersom att vi blir mogna för högre klasser, då Checkpoint laddar upp alldeles för mycket i LB program som  egentligen bara består av transportstäckor. Vi hamnade precis utanför placering med dv 2 laget men jag tyckte att alla gjorde ett fantastiskt jobb med tanke på våra förutsättningar med skadade hästar, ryttarbyten etc. Framförallt så har vi väldigt roligt!

Likes

Comments

Idag känner jag mig väldigt inspirerad efter min träning för Jannica! Jag är så tacksam för att jag följer min magkänsla och vågar tro på att jag vet vad som är rätt för mig och min häst och vilka människor som jag behöver ha omkring mig för att vi ska kunna utvecklas. Jag skulle kunna tänka "varför gjorde jag inte det här tidigare?!" men istället väljer jag att tänka att var sak har sin tid och nu är tiden inne för förändring. Dessutom så tror jag att vissa händelser i livet helt enkelt måste ske i en viss ordning och att det trots allt finns en mening i uttrycket att vi lär oss av våra misstag. Något som jag måste ge Jannica en eloge för är hur hon direkt har fått mig att känna att hon förstår mig, min häst och våra styrkor och våra svagheter och framförallt så tycker hon att vår utveckling är betydelsefull även för henne. Detta ger mig ytterligare trygghet i att vi kommer att kunna skapa en gemensam målplan för mig och min häst som kommer att resultera i någonting bättre och starkare än innan! Vissa människor dukar undan av motgångar medan andra kommer ut ännu starkare, ytterligare en sak som jag har lärt mig idag! Känner mig så inspirerad och motiverad!

Likes

Comments

  • 443 readers

Likes

Comments

Video

​Igår åkte vi ut till stallet efter jobbet och spenderade fredagskvällen i stallet. Vad annars en sen fredagskväll? Kim var snäll och följde med mig som sällskap, eftersom att vi båda har så mycket att göra då Kim är egenföretagare och jag har både jobb, skola och hästar så är det lite nyckeln i vårt förhållande att vi får följa med då den andre "jobbar". Hur som helst så blev det ett lättare joggingpass för Checkpoint och mig. Han känns riktigt fin just nu! Jag bjuder på lite videoklipp från passet!

Likes

Comments

Video

Nu är vi ingång igen efter att Checkpoint fick två veckor hemma på Ruda med härliga skogsturer och lite vila medan jag var nere i Falsterbo. Vilken vecka jag har haft där nere! Helt oförglömlig och så inspirerande! Men nu är vi som sagt igång igen och vi tränar för fullt både i hoppning och dressyr. Ibland blir jag lite trött på mig själv för när jag tittar på filmerna så kan jag bara se hur mycket vi har kvar att jobba med och ibland känns det så övermäktigt. Samtidigt så måste jag påminna mig om att jag faktiskt gör det här för min skull och för att det gör mig lycklig. Ikväll har jag haft precis ett sådant pass, där jag bara kände mig komplett lycklig och även om Checkpoint var väldigt överladdad så höll han ihop och gjorde precis vad jag bad honom om. Synd bara att jag inte filmade idag! Herregud vad den hästen har utvecklats under det senaste året! Jag hoppas bara att jag en dag kan komma ikapp honom.

Likes

Comments

Video

​Eftersom att Checkpoint börjar bli så fin överlag och äntligen har hittat tillbaka till lugn och kontroll i hoppningen! Är det nu dags att våga oss ut på tävlingsbanorna igen! Vi ska börja med små lätta klasser upp till 110 cm och bara ut och ha roligt! Lätt och roligt ska det vara! I augusti siktar vi på sundbyholm där vi är anmälda till fyra klasser. Nu ska vi ägna Juli åt att smälta allt som vi har lärt oss under det senaste året, vilket är väldigt mycket, för att sedan satsa ordentligt på tävlandet till hösten. Jag ser verkligen fram emot att få ta oss an nya utmaningar både på hopp- och dressyrbanorna!

Bjuder på en gammal video från 2013 110 cm Sundbyholm!

Likes

Comments