View tracker

Som jag skrev igår kväll skulle jag ju kanske skriva lite om diabetes idag men hoppar de och tar upp lite om panikångest. Det är väldigt svårt att skriva om då det är en väldigt konstig sak haha. Och väldigt svårt att förklara om för någon som aldrig har haft panikångest. Men ska ge det ett försök.

Panikångest är också ett ämne som man inte pratar om. Tror jag aldrig har hört någon prata om det förrän jag hade min första ångestattack. Och jag hade ingen aning om vad det var.

Vad är panikångest?

Hmm detta är krångligt men panikångest är ett tillstånd då kroppen reagerar på ett sätt som om den förbereder sej på att någonting "farligt" ska hända. Detta kan hända när man varit stressad under en längre tid eller när man mår dåligt över någonting men också helt oprovocerat utan anledning.

När man får en ångestattack, särskilt den första gången tror man verkligen att man kommer att dö. Det är helt sjukt , går verkligen inte att förklara. Känns som om hela kroppen kommer kollapsa.

Symtomen under panikångest är dessa.

  • Ansträngd andhämtning eller andnöd
  • Yrsel, ostadighetskänslor, svindel eller matthet
  • Hjärtklappning eller hastig puls
  • Darrningar eller skakningar
  • Svettningar
  • Kvävningskänslor
  • Illamående eller magbesvär
  • Overklighetskänslor inför en själv eller omgivningen
  • Stickningar/domningar i händer och fötter
  • Värmevallningar eller frysningar
  • Smärtor eller obehag i bröstet
  • Rädsla att dö
  • Rädsla att bli ”tokig” eller göra något okontrollerat

Mina panikångestattacker

Första gången (iallafall nykter) jag fick en panikångestattack trodde jag att jag skulle dö. Det var helt oprovocerat, hade haft en bra dag, varit och fikat på stan med en vän och kom hem och skulle äta.

När jag började äta blev jag helt skakis, hela jag verkligen skakade. Trodde det berodde på att jag hade en diabetes känning. Och skulle resa på mig och gå upp till mitt rum och kolla blodprov. Men när jag gick upp i trappen blev jag helt yr och det blev helt svart för ögonen och mitt hjärta dunkade såå hårt. Gud går verkligen inte att beskriva trodde det skulle hoppa ut. Lyckades ta mej till mitt rum och kolla blodprovet. Men det låg stabilt. Jag började svettas, det verkligen rann om mej så fick klä av mej allt och lägga mej i sängen. Mådde illa och mina fötter och händer typ domnade bort.

Det enda som rörde sej i huvudet var att nu kommer jag dö. Kroppen orkar inte mer. Det höll i ungefär en timme. Som sagt detta går inte att förklara alls för någon som inte haft en panikångestattack för det låter inte så farligt när man hör det. Men det är det äckligaste jag någonsin upplevt.

Och det i sin tur gör att man går omkring och oroar sig för att få en ny panikångestattack dygnet runt. Det begränsar mej väldigt mycket. Jag kan knappt åka buss, gå på stan o shoppa eller vara i en grupp me människor längre. Såfort jag känner mej konstig, svettas eller känner mej skakis så reagerar kroppen på att jag kommer få en panikångestattack. Så jag måste planera allt jag gör, kan inte åka buss så måste fixa skjuts eller gå överallt tex.

Jag får panikångest rätt ofta. Olika många gånger olika veckor. Ibland kan jag få flera panikångesttacker i veckan och ibland vara utan i flera veckor,

Ett exempel är idag. Skulle på en Kick off på gymnasiet jag ska gå i efter sommaren. Var nog 20-30 personer där. Bara för att de va så mycket folk kände jag att jag blev helt skakis och hjärtat började slå snabbt. Fick sätta mej ner och prata med min bästavän i flera minuter om andra grejer sedan gick det bra. Det gäller att få hjärnan att tänka på annat snabbt innan man stressar upp sej.


Detta var det jag kunde berätta angående panikångest i alla fall. Som sagt ett väldigt konstigt ämne. Och helt omöjligt att förklara:-)

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

​Klockan är nu 00.25. Borde egentligen sova men kan inte.

Mina skoldagar går till så att jag går upp 7 sen till skolan, slutar kl 14, kommer hem och är så slut så somnar direkt. Kan då sova till säkert 18-19 på kvällen. Då är det ju helt omöjligt att somna vid typ 22 igen. Har ju sömntabletter jag ska ta varje dag egentligen. Men blir så sjukt seg på morgonen när jag ska gå upp då och det orkar jag inte heller. 

Också så himla stressigt i skolan just nu. De sista veckorna i nian och allt ska lämnas in, prov och nu har vi också nationella prov. Det blir extremt jobbigt men det är bara att kämpa på, in på gymnasiet ska jag ju!

Ligger nu i sängen o gossar med lilla Taison och våran katt Bongo. Så får inte mycket plats att sova på inatt jag haha. 

Tänkte kanske ta o lägga upp en text om min diabetes imorgon. Beror på om jag orkar skriva eller inte xD Finns ju så himla mycket att berätta angående den skiten :)

Men ska ta o säga godnatt nu. Det är ju en dag imorgon också :)

Likes

Comments

View tracker

Tänkte ta och förklara detta med adhd. Vad adhd är , hur det gick till när jag fick min diagnos, hur adhd märks i min vardag osv..

Vad är ADHD?

Adhd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det syns inte utåt att någon har diagnosen vilket gör att det är svårt för alla runt omkring att förstå hur det är. Man kan upplevas som självisk och som att man inte bryr sej om vad folk säger osv.

Men när man har ADHD fungerar inte hjärnan som på andra som inte har en sådan funktionsnedsättning. Våra hjärnor överanalyserar allt runt omkring oss och allt blir så förstorat. Särskilt känslor. Man blir inte ledsen utan förkrossad, inte arg utan helt döförbannad och när man är glad är man lyckligast i världen.

Vi får svårt att koncentrera oss och tex avbryter ofta när vi har konversationer med folk.

Man är också väldigt hyperaktiv. Svårt att sitta still och ifall man måste sitta still håller i alla fall jag på med småsaker hela tiden för annars kryper det i hela kroppen på mig.


Hur det gick till när jag fick min diagnos.

När jag var mindre var jag väldigt duktig i skolan. Hoppade till och med över femman för jag kunde mycket mer än folk i min klass. Men jag var också väldigt stökig. Och jag har alltid haft problem med att lyssna på vuxna som säger till mej och kunde få sådana vredesutbrott att jag slog sönder hela mitt rum.

När jag började 7an mådde jag väldigt dåligt. Hamnade i sånna perioder ofta. Då var allt åt helvete för mej och jag kunde göra de dummaste sakerna mot både mej själv och folk runt omkring mej. Vilket jag ångrade så mycket efteråt och då mådde jag ännu sämre och det blev en ont cirkel. Jag var väldigt impulsiv och är ännu idag. Gör saker utan att tänka alls.

Men som sagt har alltid haft mina perioder sen jag var liten. I några veckor kunde allt funka väldigt bra o andra veckor va allt kaos. Och jag trodde alla hade det som jag hade. Men jag insåg senare att det är något som inte stämmer med mej. Jag kunde inte alls kontrollera mej själv i mina "låga" perioder. Så mina föräldrar och kuratorn på min skola kontaktade socialen. De gjorde en utredning på mej och bestämade att jag skulle få öppenvård. Jag gick hos en kurator där i säkert ett år och hon tyckte jag skulle kontakta Bup (Barn och ungdomspsyk) Och hon skickade en remiss.

Jag var på några samtal där på bup och de beslutade att göra en utredning på mej. Men det var lång väntetid nästan 3 år kö. I samma stund som detta hände blev jag socplacerad i ett jourhem. Och tanken var att jag skulle göra utredningen innan jag blev flyttad till ett familjehem. Så soc pratade med bup och de bestämde att jag skulle få göra utredningen på en gång istället,

Själva utredningen var jobbig. Jag kände mej så dum. Som att jag inte klarade av någon av testerna.

Efter några veckor fick jag o mina föräldrar komma dit igen och de berättade att jag hade ADHD och en till diagnos som heter beteendestörning. Det vet jag inte sådär jättemycket om. Men det är en följd till ADHDn och har lite mer att göra med att jag är extremt impulsiv och har svårt att lyssna på andra osv.

Det var faktiskt en lättnad när jag fick reda på att jag faktiskt hade en diagnos, att det fanns en anledning till varför jag inte var som alla andra och inte kunde hantera mina känslor. Så det var faktiskt skönt att få veta. Då vet jag också vad jag ska jobba med hädanefter.

Ska också börja med mediciner framåt. Väntar bara på läkartid så vi kan diskutera den saken.


ADHD i vardagen

ADHD är en stor del utav mitt liv. Det märks av varje dag och det går inte göra något åt. Men det är faktiskt både bra och dåligt. I skolan tex att koncentrera mej på saker jag tycker är helt ointressant är nästan omöjligt. Det är så mycket runt omkring som stör. Men däremot om jag håller på med någonting som jag tycker är intressant kan jag sitta i flera timmar utan paus och skriva. Tex som nu. Jag har suttit och skrivit på detta i mer än 20 min. Men det är för att detta ämne är något jag tycker om att diskutera. Jag är fascinerad av hur våra hjärnor funkar.

Det är så svårt för det går inte att förklara hur vi med adhd ser och tänker på saker. För jag ser ju det som normalt. Samma sak att jag kan inte förstå hur ni utan adhd ser på saker o ting. För vi går på högvarv dygnet runt.


Jag tycker att det pratas för lite om ADHD och andra diagnoser. Vi borde tex ha det i skolan att man får lära sej om det. För det är en diagnos som är väldigt missuppfattad av allmänheten och det är tråkigt för vi är absolut inte mindre intelligenta än andra. Det är bara det att vårat huvud funkar på ett helt annat sätt.

ADHD jag älskar dej och jag hatar dej :-)


Likes

Comments

Hej! Som ni ser är detta med att blogga nytt för mej. Men ska försöka göra en liten presentation av mej.

Som ni ser heter jag Julia. 15 år bor i Örebro.Jag och min hund Taison är familjehemsplacerade. Är oftast en väldigt glad tjej väldigt sprallig :-)

Har också som sagt sjukdomen Diabetes typ 1. Haft sedan jag var ca 2 år gammal.

Sedan har jag också alldeles nyligen blivit diagnotiserad med ADHD. Så det är mycket nytt för mej.

Har också ganska ofta panikångestattacker. Nog tjatat nu.


Tänkte i alla fall börja med att svara på lite frågor om mej själv så ni får en liten bild utav vem jag är :-)

Vad heter du? - Julia

Smeknamn? - hmm, Julie

Födelsedag? - 1 mars

Stjärntecken? - Fiskarna

Yrke? - Går i nian just nu men ska plugga till målare på gymnasiet efter sommaren.

Längd? - 164 cm

Hårfärg? - Svarthårig

Ögonfärg? - Blå gröna

Piercing? - Har i naveln och i öronen

Tatueringar? - En på benet, tvp på handlederna och en på handen.

Höger/Vänster hänt? - Höger

Bästavän? - Patricia

Favoritfilm?- Kollar inte mycket film :P

Favoritserie? - Supernatural, Orange is teh new black och American horror story.

Favoritlåt? - Myycket.

Favoritfärg? - Rosa, vitt , grått svart

Favoritresturang? - Burger love

Favoritaffär? - Typ ginatricot

Favoritbok? - Många

Favorittidning? -Läser inga tidningar

Favoritskor? - Nike air max

Favoritplats? - Hemma ,

Vart befinner du dig om 10 år? - Förhoppningsvis i en egen lägenhet i kanske Norrköping med min hund Taison.

Stationär eller bärbar? - Bärbar tror jag.

Känsla just nu? - Trött efter skolan.

Idol? - hmm svårt.

Genre? - Allt möjligt verkligen.

Vad tänker du på just nu? - Att jag måste hämta upp tvätten :P

Vad kollar du på? - Datorn

Vad har du på dig? - Svarta leggings och en tshirt.:

Vad vill du jobba med när du blir stor? -Målare

Hund eller katt? - Hund

Coca Cola eller Pepsi? - Pepsi Max

Vad köpte du senast? - Pepsi haha

Språk? - Svenska, engelska

Smsa eller ringa? - Ringa :)


Det var lite om mej. Lägger till några bilder också på mej och mitt liv hehe. Så hörs vi puss.


Likes

Comments