Header

Moon Strider

Idag red jag äntligen Sigge igen, världens finaste kille! Vi körde ett trimpass i ridhuset med fokus på samling & ökning, för att verkligen kunna reglera tempot. Han kändes kanonfin & var väldigt avslappnad. Mot slutet av passet så red jag även typ 15 min utan stigbyglar, det fiffiga med Freejump stigbyglarna är ju att man bara kan ta av dem snabbt. Smidigt om man exemplevis ska rida utan stigbyglar, så slipper de vara i vägen. I vilket fall så gick det faktiskt ganska bra, balansen är inget problem men styrkan att verkligen orka bära upp hela kroppen i lättridningen behöver stärkas. Målet är att det inte ska synas på min ridning om jag har stigbyglar eller inte, utan jag ska kunna rida lätt precis lika bra utan. Men det är ju sjukt svårt när man inte har något att ta stöd & trycka ifrån emot. Man måste verkligen spänna hela kroppen & hålla om med vaderna. Mjölksyran kom snabbt, men det är sjukt bra träning! Rekommenderar verkligen!

Har tyvärr inga bilder/film från passet, men jag ska absolut lägga upp en film på när jag rider utan stigbyglar någon gång!
Kram på er <3

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Allmänt, Min dag

Hej på er!
Igår kväll så åkte jag upp till Stockholm för att umgås med min syster i ett par dagar. Hon bor & studerar här i Stockholm, så det var sjukt mysigt att komma upp & träffa henne igen. Idag så har vi varit hela dagen på nöjesparken Grönalund. Sjukt mysigt & roligt, det var nog typ 3 år sedan jag var här sist. Det blev många härliga skratt & roliga åkturer, en grym dag med andra ord. Imorgon så ska vi åka till ett shoppingcenter & shoppa lite också, innan jag åker hem igen på kvällen. Supermysigt att åka upp till Stockholm & hälsa på, men ska samtidigt bli kul att få träffa Sigge där hemma igen. Saknar honom redan, trots att jag bara är borta i två dagar haha. Men jag hoppas att jag åker upp till Stockholm snart igen, verkligen välbehövligt att komma iväg ibland & få se lite annat också!
Kram på er & godnatt! <3

Likes

Comments

Åsikter, Ridsport

Att stallet ska vara en frizon från skönhetsideal, märkeshets och prestationsångest är långt ifrån sanningen. Ridsporten idag är långt ifrån hur den såg ut för 10 år sedan. Idag ska man ha de senaste märkena, ridhjälmar och kavajer för tiotusentals kronor och hästar i toppklass, annars passar man inte in? Är det verkligen så det behöver vara? Stallet ska väl ändå vara en plats där man ska kunna känna sig trygg, en plats där man umgås tillsammans med hästar och ridkamrater. Men ridsporten idag har förändrats, idag är det på många håll en sport där man satsar på sitt eget team utan att ge den minsta support till andra ryttare runt omkring. All denna prestationsångest, viljan och behovet av att vara bäst ställer till mycket. Men en sak som jag inte kan förstå är varför sporten måste vara uppdelad på det viset? Varför inte ge support till varandra och peppa varandra. Varför inte ge varandra stöd och kämpa tillsammans? Vi utövar samma sport, vi alla har mål och drömmar med våra hästar och vi alla lever för just hästarna. Varför inte stå starka tillsammans inom sporten och istället kunna glädjas åt att vi utövar en fantastisk sport som varje dag växer sig större. 

Avundssjuka och otrevliga kommentarer är inget som kommer få vår sport att växa sig större, en sak som jag har så svårt att förstå är varför man bara inte kan vara trevlig mot sina motståndare också. Att vilja vinna till varje pris, så pass mycket att man trycker ner alla andra är inget som gör en till en värdig vinnare. Det finns fler & större priser än att ta hem vinsten inne på ridbanan. Ryttare som visar hänsyn till andra, supportrar andra och som helt enkelt respekterar alla runt omkring är en ryttare som har vunnit en stor vinst i sig, utanför ridbanan. Ridsporten skulle bli så mycket mer sammanhållen och stark om vi som ryttare bara visade mer respekt och hänsyn till varandra. Att faktiskt kunna stötta varandra istället för att bara se sig själv & sin egen prestation.

Och inte nog med det, en enorm märkeshets växer sig också allt större inom sporten. Att man ska behöva känna behovet att ha den allra senaste och dyraste utrustningen och de nya och heta märkena. Ridningen sitter inte i om man har en tävlingsoutfit för 20 000 kr eller om man har en budget outfit. Varför tittar då alla lite extra på den ryttaren med märkeskläder och dyr utrustning? Medan allt fler blickar försvinner när en ryttare kommer in med märkeslösa kläder och billigare utrustning på tävlingsbanan. För inte tror jag att man behöver kunna rida bättre eller vara ett starkare motstånd bara för att man har dyra märken och dyr utrustning. Det är så himla fel att vissa har den inställningen, man ska väl kunna prestera lika bra oavsett om ex. kavajen är av ett dyrt märke eller inte.

Jag själv älskar mode och jag väljer ofta att köpa märkesutrustning och märkeskläder. Men det gör jag för min egen skull, för att jag själv vill och inte för att kunna visa något utåt. Jag tittar aldrig ner på någon, ser ett mindre motstånd eller anser att någon rider sämre för den utrustning man har. Utan jag tycker verkligen att hur personen i fråga rider är betydligt viktigare än vad personen bär för utrustning..

Jag önskar, hoppas och tror att ridsportens plattform kommer att ändras och gå mot det bättre. En plattform där man inte ska behöva känns prestationsångest och märkeshets. Ridsporten ska vara en sport för alla, en sport där gemenskap är otroligt viktigt. Jag kommer oavsett vad, alltid kämpa för den här sporten. Och jag både hoppas och tror att många andra där ute känner samma sak, stallet ska vara en plats där man ska kunna känna sig trygg. Utan nedvärderingar, mobbning och utanförskap.

​Här är en bild från en dressyrtävling i våras där vårt lag tog hem vinsten. Det var en härlig stämning & många glada leenden den dagen. Precis den stämning som man vill ha i den här sporten, det ska vara roligt att tävla & just därför så måste alla hjälpas åt för att det ska bli en trevlig stämning på tävlingsplatserna.

Likes

Comments

Moon Strider, Youtube

"When you have reached a certain point in your life, there are people out there waiting to see you fall. But rather than let gravity take you down, sometimes you have to take matters into your own hands and fly"

Den 19 Augusti har jag haft Sigge i ett halvår, helt sjukt vad tiden går snabbt. Vi har utvecklats så himla mycket under den här perioden och vi har skapat ett så otroligt starkt band med både tillit och kärlek. Han betyder verkligen allt för mig, jag vet helt ärligt inte vad jag skulle göra utan honom. Jag hade aldrig tidigare kunnat tro att han skulle betyda såhär mycket för mig, en mer personlig och älskvärd häst är det svårt att hitta. Han är så otroligt lojal och ambitiös, en guldponny på alla tänkbara vis. Älskade vän vad jag är tacksam över att jag har dig! <3

Likes

Comments

Moon Strider

Idag så blev det ett dressyrpass i ridhuset, dock var det inget toppenpass. Sigge kändes spänd & ganska ofokuserad & min egen ridning kändes allt annat än bra. Men självklart så behövs det ju ridpass där allt inte går som en dans också, för utan svackor & motgångar så kommer vi ju aldrig framåt & når framgångar heller. Men Siggisen gjorde sitt bästa efter de förutsättningar han hade & jag är ändå nöjd över honom. Mer besviken på mig själv då det känns som att det är upp till mig om ett ridpass blir bra eller inte. Fast att jag innerst inne vet att det kanske bara är en dålig dag. Att inte klanka ner på mig själv efter ett mindre bra ridpass är något som jag måste jobba med. Det blir bättre och bättre, men jag har en lång bit kvar. 

I vilket fall så köpte vi ett nytt bett i veckan, ett tredelat äppelbett. Jag ska inte skriva så mycket om det nu då jag ska utvärdera bettet i ett annat inlägg. Men jag red på det bettet igår när vi hoppade & idag på dressyrpasset. Ni kommer att få en utvärdering av bettet när jag har ridit några fler pass på det, allt för att det ska bli en så rättvis bedömning som möjligt!
Kram <3

Likes

Comments

Moon Strider, Åsikter

"Forget all the reasons why it won't work, and believe that one reason why it will."

Jag tror verkligen att det är så otroligt viktigt att tro på sina drömmar, för utan mål & drömmar kommer vi ingen vart. Vi alla behöver något eller någon att kämpa för, något som får oss att vilja kliva upp ur sängen varje dag & något som får oss att kämpa oavsett om vi möts av motgångar. Oavsett hur tufft livet kan vara så måste man finna det som är värt att kämpa för, that one thing. Glöm allt runt omkring & alla anledningar till varför det inte skulle gå. Försök istället att hitta den där kämparglöden, försök att finna det där skälet till varför det kan gå. Vi måste tro på våra drömmar om dem ska vara genomförbara, utan hopp så kommer vi ingen vart. Vi måste tro på våra drömmar lika hårt som vi kämpar för dem, "hope is so much stronger than fear".

Just såhär känner jag med min dröm att en dag ta mig till de stora mästerskapen, dels att rida ett mästerskap på Sigge men också att faktiskt ta mig till eliten i framtiden & få leva det tävlingslivet som jag alltid drömt om. Det finns så många anledningar till varför det inte skulle gå, men har man den inställningen så fryser man fast i tankarna att det aldrig kommer gå. Att tro på sina drömmar är så mycket viktigare än vad många tror, en positiv inställning är vad som krävs för att fortsätta orka kämpa. Men en vacker dag så är man framme, vid slutet av en lång & svår väg så finner vi det vi alltid drömt om. Och jag tror verkligen på att jag kan ta mig dit, oavsett hur lång & svår vägen dit blir.

Men jag tror på det här, jag tror på oss.
Jag & min fina guldponny, en vacker dag ska även vi rida inne på de stora arenorna. Vägen dit är lång, men jag är beredd att ge allt.
Never give up on your dreams! <3

Likes

Comments

Moon Strider

Idag så red jag äntligen Sigge igen efter en veckas vila. Jag trodde att han skulle vara stel & spänd, men han kändes verkligen superfin. Avslappnad & mjuk samt lydig för hjälperna. Jag red ett lösgörande pass i ridhuset med mycket serpentiner & volter i en lite lägre och avslappnad form. Ganska kravlöst & mest för att få honom mjuk i hela kroppen. Det känns verkligen som att han behövde en veckas återhämtning. Han känns verkligen kanonfin just nu & jag är så sjukt taggad inför kommande tävlingssäsong med honom <3

Likes

Comments

Moon Strider, Träning, Tävling

Nu tänkte jag berätta lite om hur ridlägret på Skogslotten förra veckan var, och jag kommer att vara 100% ärlig med synpunkter & åsikter. Jag tycker att gruppbildningen inte var så speciellt bra i år, då det kändes som att alla i grupperna låg på väldigt olika utbildningsnivåer. Detta gjorde att det kändes som att jag & Sigge inte fick ut så mycket av vissa träningar, då fokusen ofta hamnade på en & samma person. Så alla i grupperna fick inte riktigt samma hjälp & feedback som vissa andra. Men jag förstår att det är svårt att kunna räcka till som tränare när det är rätt många ryttare som rider samtidigt. Om jag hade fått önska så skulle grupperna dock ha varit mer anpassade efter utbildningsnivån hos både häst & ryttare.

Men Sigge kändes kanonfin på precis alla träningar, helt ärligt så var det inte en enda träning då han inte kändes bra. Vilket är rätt förvånande med tanke på att vi red två pass om dagen i en vecka. Han stannade inte en enda gång på hela veckan & han rev inte mycket mer än en bom. Även på dressyrträningarna kändes han superfin, så jag kan inte vara annat än helnöjd över honom!

En av veckans höjdpunkter var helt klart när vi hoppade terräng på gräsbanan. Snacka om att Sigge tyckte att det var kul, han var sjukt taggad & han visste knappt vart han skulle ta vägen, haha!Han luftade massor & bjöd på många härliga bocksprång, både han & jag tyckte att det var sjukt skoj! Terräng är absolut något som jag kan tänka mig att prova på att träna & kanske tävla någon gång. Sigge är ju tidigare tävlad i fälttävlan med hans förra ägare & han tycker verkligen om det.

På lördagen så var det dressyrtävling & vi red LB:1, jag hade tänkt mig att det skulle bli en LA:1 debut men då jag inte hade ridit igenom programmet något innan så valde jag att strata LB:1 istället som jag kände mig säkrare på. Men jag hoppas på att vi kommer att starta LA:1 i år.
Han kändes i vilket fall fin, han var dock spänd i början & han blev rädd för domaren, vilket drog ner procenten en del. Men han kändes väldigt fin när vi hade kommit in i programmet & vi avslutade programmet med en toppenkänsla!

På söndagen, samma dag som vi åkte hem, så var det hopptävling. Vi hoppade LC (90cm) bed. A:0 & Sigge kändes superfin. Jag valde att inte starta högre eftersom att vi hade tränat så hårt hela veckan. Så jag ville inte ta ut honom mer, utan det kändes som att jag bara ville avsluta med en lugn & stabil runda. Jag satsade inget utan jag hade ett bra grundtempo med målet att ha en jämn rytm & få bra språng. Vi nollade & fick en ganska snabb tid ändå, så trots att jag inte satsade så fick vi en fjärde placering av 35 st starter. Så det var ju sjukt kul!

Tråkigt nog så har jag nästan inga bilder från ridlägret, då det varit svårt att hitta någon som kan fota/filma eftersom att alla hade sina egna träningstider att passa. Men jag lägger in en video från LC rundan på söndagen.

Sammanfattningsvis så är jag obeskrivligt nöjd över Sigge den här veckan, han hade inte kunnat prestera bättre. Min drömkille! <3
Ridlägret var väldigt bra på många sätt, men jag kommer nog inte att komma tillbaka för något mer träningsläger här. De känns som att det inte är lika givande längre trots att det är sjukt kul & en härlig stämning med alla. Men jag & Sigge har med oss många fina minnen från lägret. I framtiden så ligger dock fokusen på tävling & egen träning. Men Skogslotten är absolut ett ridläger som jag rekommenderar!
Kram på er <3

Likes

Comments

Allmänt, Moon Strider, Blogg info.

Finally, I'm back!

Nu är jag äntligen tillbaka med bloggandet, efter ca. 2 veckors uppehåll. Dels för att jag & Sigge var iväg på träningsläger förra veckan, men också för att jag valde att ta ett litet break från sociala medier i ett par dagar när jag kom hem igen. Jag kände att jag bara ville komma ner på jorden & släppa alla krav. Bara ta det lugnt & njuta av sommaren, utan att ständigt sitta bakom en skärm. Jag har absolut inte tänkt sluta blogga som många kanske anat, utan jag kände bara för att lägga alla sociala medier åt sidan ett litet tag. Men nu är jag tillbaka & har laddat med massor av nya idéer & inlägg.

Sigge har iallafall sin sommarvila nu, han har vilat helt i 5 dagar & idag så tänkte jag skritta ut i skogen en sväng bara för att han ska få tänka på lite annat. Imorgon får han troligtvis vila igen & på måndag så kommer jag att sätta igång honom igen. Det blev ingen superlång sommarvila, utan mer för att han skulle få återhämta sig efter det hårda träningslägret. Vi har ju inte tävlat så mycket nu, därav en kortare vila. Inför nästa sommar så kommer Sigge att få gå på sommarbete & ha en lite längre vila eftersom att vi då förhoppningsvis kommer att tävla mer. Men den här sommaren känns det som att jag inte riktigt vill ställa av honom mer än en vecka eftersom att jag vill ut & tävla med honom nu.

Träningsveckan på Skogslotten var iallafall bra på många sätt, jag tänker att jag skriver ett annat inlägg om det! <3

Likes

Comments

Moon Strider, Träning, Tävling

Hej på er!
Det var verkligen ett tag sedan nu, men varje dag har varit full späckad och jag har helt enkelt inte hunnit med att blogga något, tyvärr. Jag rider i vilket fall min sista träning i eftermiddag, det blir en dressyrträning och nu på förmiddagen så var det en hoppträning. Imorgon är det dressyrtävling & på söndag så är det hopptävling. Vi kommer att rida LB:1 imorgon & hoppa LC (90cm) på söndag. Jag hade helst ridit LA:1 & hoppat LB istället, men eftersom att Sigge har skött sig exemplariskt hela veckan & att alla träningar har gått superbra så avslutar vi även på en höjd & ett program som känns relativt enkelt.

Jag tänker att jag skriver ett lite längre & sammanfattande inlägg kring alla träningar & allmänt kring hela veckan när vi kommer hem på söndag igen.
Kram på er! <3

Likes

Comments