Månadens guldkorn

Jag tänker ta tag i en inläggsserie jag gjorde tidigare innan jag svepte bloggen blank och började om. Den kallade jag för "månadens guldkorn" och tog en gång i månaden upp tre bra saker som hade hänt under föregående månaden. Allt från utflykter och konserter till inköp och insikter. Det var ett roligt sätt att kunna gå tillbaka och minnas bara det bästa av månaden som gått och gav mig en mycket mer positiv bild av vad jag faktiskt tog mig för. Så i början av Maj kommer det att dyka upp ett inlägg med titeln "Månadens guldkorn April 2017". Jag ser framemot att komma igång med det igen och håller tummarna att ni som läser också ska uppskatta det.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Jag testar mig fram. Försöker få någon ordning på hur jag vill ha det här på bloggen. Men mina åsikter skiftar med vädret. Ena dagen varmt, andra dagen kallt. Ena dagen en personlig blogg, andra dagen enbart-viktiga-ämnen blogg. Det är därför inläggen kommer i vågor. Egentligen borde jag bara acceptera det och låta min blogg vara en opålitlig sommardag där regn plötsligt faller från ingenstans för att sedan tätt följas av en regnbåge. Så vi bestämmer det nu, du och jag, vi två här tillsammans, att det är okej att vädret förändras och det är okej att mina inlägg gör det med. Och att när jag börjar bli petig med mina inlägg och tycka att någonting inte duger, ska jag gå tillbaka hit och läsa att det visst gör det. För att här är det ingen annan än jag som bestämmer. Så nu drar vi ett litet sträck här och kommer igång med att skriva blogginlägg igen. För det är ju förbannat roligt att skriva.

Likes

Comments

För er som läste mitt inlägg om att jag tycker att "Svenska skolan är en sexistisk mansgris" och funderar lite på var en då den här informationen och var börjar en? Då har jag ett tips på några serier på Svt. Selma (vars avsnitt inte är tillgängliga på svt längre, men går säkert att hitta någon annanstans), Fröken Frimans krig och Kvinnorna på Fröken Frimans krig. Dessa är väldigt bra alla tre, två serier baserad på verkligheten och en dokumentär. De är både roande och väldigt lärorika.

Dessutom har jag tips på ett väldigt bra twitterkonto, Kvinnohistoria, som lägger upp inlägg dagligen med kvinnohistoria relaterat till just datumet för dagen. Dessutom släpptes i dagarna en bok angående just detta ämne. Den heter En annan historia av Lina Thomsgård. Jag har ännu inte läst den, men planerar ett inköp av den boken när mitt bok-köp-stopp (som jag gett mig själv) tar ett uppehåll där vid bokrean i slutet av Februari. Nu hoppas jag att ni fått något bra tips var ni kan börja gotta ner er i den intressanta biten av historien som jag ser det som. Hoppas ni tycker att denna historia är lika inspirerande som jag. Vi kvinnor behöver dessa förebilder i tider som dessa, när det känns som om vi börjar snurra klockan bakåt i tiden istället för framåt. 

Likes

Comments

Litteratur

2016 blev ett helt okej läsår ändå. Jag klarade mitt goodreads-goal med 5 böcker i marginal. Mycket tack vare ljudböcker. Jag upptäckte även charmen i graphic novels och har börjat hitta tillbaka till den där bokslukarandan jag hade på mellan- och högstadiet. Mycket har jag nog att tacka bokklubben som jag och Klara startade i höstas. Den gör att jag läser minst en bok i månaden och får mig motiverad till att läsa eftersom det finns någon/några där att diskutera boken med efteråt.

2017 blir en fortsättning för bokklubben med Människohamn av John Ajvide Lindqvist som första bok för året. Jag ska även försöka analysera andra böcker utöver bokklubbsböckerna och kanske kan man vänta sig inlägg här på bloggen av det slaget. Mitt goodreads-goal 2017 ökade jag upp till 30 böcker och det ska jag väl ändå klara av. Jag är väldigt taggad på ett förhoppningsvis ännu bättre läsår. Dessutom kliar det i fingrarna och tankeknölarna går på full rulle så som det känns just nu kan man förvänta sig många inlägg här på bloggen framöver. Förhoppningsvis.

Likes

Comments

Tycker och tänker

Historia. Ett ämne i skolan för att lära om vårt förflutna, men vad lär vi oss egentligen när det enda vi får läsa om är männens historia? Var är kvinnorna på historielektionerna? Varför talar ingen om kvinnornas kamp för sin egen frihet? För kampen om makten till sina egna kroppar, till makten att bestämma över sitt eget liv? Jag har aldrig fram till min student 2015 haft en historielärare, eller lärare överhuvudtaget, som talat om kvinnans historia. Med undantag för någon drottning och någon gång i förbifarten nämnda sysslor som att kvinnan skötte hushållet och tog hand om barnen. Aldrig har någon upplyst mig om de starka kvinnor som lagt grunden till att jag blir myndig när jag fyller 18, att jag får gå i skolan, att jag kan skaffa barn utan att gifta mig, att min kropp är min och ingen annans. Varför talar ingen om dem? Varför läser vi bara om männens krig? Om männens strövtåg och bravader? Det är förjävligt att svenska skolan inte har kommit längre än så.

Det finns väl egentligen inga tvivel om varför just jag är förbannad över att samhället har fått mig att tro att kvinnan är en oviktig del av historien. Jag är kvinna och min historia som ger mig en tillhörighet i tidigare århundraden borde också talas om. Att kvinnan inte har tagit plats förrän nu är en vanföreställning som lätt uppstår när detta inte lärs ut parallellt med all annan historia vi lär oss om i skolan. Kvinnan har alltid försökt få in sin fot där hon kan och med åren har den platsen blivit allt större. Ingen har dock visat mig vilka jag ska vara tacksamma mot för att jag får mer plats idag, att jag kan titulera mig som en fri och självständig kvinna och att jag har rätten till min egen kropp. Vilka var de stora händelserna och namnen som makade plats åt oss kvinnor? Och varför ska jag ens behöva sitta här och fundera över det? Borde inte det vara minst lika viktigt att lära sig som den kungen som gjorde att Sverige ser ut som det gör idag geografiskt?

Tidigare har jag tänkt att det var ju ändå männen som hade makten så vad finns det att berätta om kvinnorna? Förutom att de funnits där som en matlangare, en älskare och mor. Det har dock varit fel av mig, jag inser det nu. Inte tack vare att någon påläst historielärare har upplyst mig om att så inte är fallet, utan tack vare ett eget intresse och internet. Kvinnornas kamp och historia har bara blivit undanknuffad till skuggorna av männen. Varför då? För att de som styr och ställer över allting är fortfarande till största delen män. Varför skulle en man vara intresserad av att berätta deras mörka historia om deras förtryck mot kvinnor, precis som vi vita ogärna stoltserar med vårt förtryck mot färgade?

"De finns inget dokumenterat om dem, för de har inget gjort", men att säga så är fel för kvinnan har gjort mycket. Hon är stark och envis med skinn på näsan. Någon måste bara förmedla dessa kvinnors historier till den stora massan. Och hur når man då den stora massan bäst? Skolan, utan tvekan. Alla barn i Sverige passerar livet genom skolan, till större eller mindre grad, vilket innebär att det sås ett frö om medvetenhet i varenda individ. Detta görs dock inte idag. I alla fall inte i rätt utsträckning, det finns säkert skolor som talar mer om kvinnan än andra, men alla borde tala lika mycket. Det finns så många viktiga namn där ute som inte slutar med siffror. Anna Whitlock, Ann Margret Holmgren, Karolina Widerström, Frigga Carlberg, Selma Lagerlöf och så många många fler. Vi borde få lära oss om dem, för vi har mycket att tacka dem för. Det är dem vi måste tack för att jag idag kan sitta här och skriva att skolan borde lära ut mer om kvinnans historia. Inte bara "hon var fru till honom", "kvinnan plockade bär medan männen jagade", "kvinnan väntade hemma medan mannen gav sig ut i strid" osv. Vi behöver lära oss om alla som varit med och förändrat historien, som drivit utvecklingen framåt. Så snälla svenska skolan lär barnen att kvinnan aldrig varit svag, bara förtryckt. Lär barnen att kvinnan visst har en tydlig och viktig plats i historien. Lär barnen den verkliga historien, inte bara den patriarkala versionen.

Likes

Comments

Musik

Det är över nu. Den sista tonen har klingat ut och det som en gång var kommer aldrig igen. Bomben har tickat sina sista sekunder. Explosionen har lämnat ett tjutande avtryck i våra trumhinnor och tillslut har allt bara blivit tyst. Aldrig mer en ton, aldrig mer ett jubel. Kent har gått i graven. 17 December 2016.

Tack för allt.

Likes

Comments

Här sitter jag i soffan och försöker läsa bok. Jag förstår inte vad jag läser för min hjärna envisas med att lägga på norskt uttal på varje ord som flimrar förbi. Klara, ni vet den där personen som jag gillar att umgås med, hon har samma problem. Trodde jag hade blivit knäpp, men så skriver hon och säger precis samma sak. Hon förstår inte vad hon läser för hon läser på norska fastän hon inte kan norska. Vad kan vi konstatera av detta? Jo, plöj inte tre säsonger av en norsk serie på en helg och ha en deadline på en bok några dagar senare. 

Likes

Comments

Precis som alla andra är jag av helt uppenbara anledningar fast i den norska serien Skam. Det blev precis som det brukar när jag hittar en serie jag verkligen tycker om, jag prioriterar bort allt annat än att ta mig igenom alla säsonger som finns tillgängliga. Jag har med andra ord spenderat min Lördag med att plöja två säsonger av Skam och fortsatt min Söndag med att påbörja den tredje.

Jag vet inte om det bästa med den här serien är det vi kan lära oss om vänskap eller hur det är den mest verklighetstrogna serien jag sett eller hur många lager det finns på karaktärerna? Hur den är filmad eller det smarta upplägget? Kanske är det den där biten jag inte utnyttjat ännu, att serien på ett sätt finns "på riktigt"? En kan nämligen följa karaktärernas Instagram och det publiceras även sms-konversationer och klipp som på fredagar sätts ihop till ett avsnitt. Här publiceras sånt.

Om ni ännu inte sett denna fantastiska serie hittar ni den här och om ni vill kolla med svensk text här. Säsong 2 kommer ut på Svt 13 December, men jag hade inte orken att vänta så jag plöjde den andra säsongen på Nrk och har börjat på tredje nu. Det går faktiskt alldeles utmärkt att förstå norskan, speciellt när en har den norska textningen på.


(Ps. Sana, I LOVE YOU!)

Likes

Comments

Vardag

Att gå ut på krogen är något jag i princip gör högst en gång i månaden. Men förra lördag var en sådan, en undantagets utgångsdag. Tillsammans med Frida och Klara tog jag tjuren vid hornen och fick en riktigt rolig kväll! Här är en bildbomb från den kvällen:

Vi började kvällen med att tjattra sådär så en nästan får kramp i munnen, medan det lockades hår och skålades i rosé.

Vidare bar det av till O'learys där vi fortsatte att utnyttja ordförrådet.

Här är två härliga vänner i en bild. Och en mumsig popcornskål.

Dansgolvet gjorde vi självklart också osäkert!

Och det behöver verkligen inte vara fullt för att det ska vara ös.

Det räcker att vi är där.

När krogen hade stängt signerade vi en gitarr som värsta kändisarna.

Denna festnatt fick jag sova max 4 timmar. Varför? Jo, jag skulle upp och åka skidor. Envis som en kan vara tog jag mig iväg till backen och gjorde mina premiäråk för vintern. Vilket typ var bästa bakisdagen någonsin.

Likes

Comments