Header

Fan vad jag älskar när det går mot sommar. Jag blir så glad när solen är framme. Det är verkligen som en lycka-boost i min annars rätt så sega vardag. Hellre ångest med sol än med moln.

Imorse så vaknade jag bredvid min pojkvän. Det slår allt. Han tatuerade sig på bröstet igår och det blev jättefint, så modig!!
Nu är jag hemma och har gjort lite basic saker, städat lagat mat skickat lite mejl. Nu sitter jag bara och dricker kaffe och försöker peppa mig själv till att försöka leva ett så lyckligt liv som möjligt.På något sätt är det som att jag skjuter på hela livet. ''Nästa vecka'', ''sen'', ''imorgon''. Sämst! Jag vet att många gör så och blabla men jag vill inte. Det låter så klyschigt men jag vill faktiskt vakna på morgonen och känna att det här ska bli en kul dag, även om jag ska till jobbet. Jag gillar ju mitt jobb, jag tror mest bara att det är tanken av att det just är ett ''jobb''. Och ingen vill ju jobba. Jag vill också lära mig att inte bli så påverkad av samhället. Tycker det är så tråkigt att det finns rätt och fel i vissa sammanhang. Tycker det är tråkigt att vara tråkig. Jag vill träffa mer människor. Höra nya åsikter och syner på livet. Det är kul och jag tror man mår bra av det, annars än man så instängd i sitt egna. Det är bra att bli öppensinnad.

Nu ska jag kolla kläder och försöka att inte handla något. Sen gå ner och köpa sushi, puuusssss.

Likes

Comments

Det var typ en miljon år sen jag bloggade sist. Hur gör man? Får man skriva vad man vill? Jag vet inte. Tycker bara om att skriva och jag har fått någon hatkänsla till att skriva för hand. Som jag älskade förut och fyllde en hel bok. Men ja sånt e livet. Jag vill skriva om viktiga saker, psykisk ohälsa och sånt, och oviktiga saker typ som vad jag åt till frukost eller hur många timmar jag städade idag.

Anyhow, idag sov jag till 12 typ. Det var sjukt skönt, kom hem från jobbet vid halv 1 så det var ju förtjänat kan jag tycka. Jag har haft en hel dag utan planer, det händer så sällan och det har gjort att jag vaknade med ångest eftersom jag liksom inte vet vad fan jag ska göra. Mamma ville gå en promenad runt skogen, jag sa ja först, lät mysigt och kul att träffa henne. Men sen slog det mig att då kanske jag inte hinner äta vid rätt tidpunkt eller inte städa rummet eller kanske inte hinna göra nått ikväll. Klart jag skulle ha hunnit med allt det, men mitt huvud rör ihop sig och skapar ångest. Så det blev bara jobbigt och jag ställde in det. Sen planerade jag att springa med min syster, och att quiza ikväll på munken. Men det ställde jag med in för att det blev för mycket med två saker planerade på en gång. Jag önskar att mina dagar inte såg ut så, jag hatar det. Och jag har massa kaostankar om ikväll med, som jag såklart inte behöver ha. Vi ska ju bara chilla. Människor som inte vet vad ångest är, har har ni det svart på vitt. Jag kan inte säga att det blir bättre. Men ge upp är ju inte ett alternativ. Jag vet att den alltid kommer vara med mig på ett eller annat sätt, men vill lära mig att kontrollera den istället för att den kontrollerar mig. Jag ska ta med mig den till munken ikväll, istället för att den ska tvinga mig att stanna hemma.

Jag har bokat tatueringstid idag kom jag ju på med! I slutet på maj. Det kommer bli fint.

Likes

Comments