View tracker

igår skrev jag något jag ville dela med allihopa, inte för att jag är någon psykolog eller något men det hjälper! av egen erfarenhet.

måste bara dela med mig en sak! alla som fått gå igenom ett helvetet redan som unga, va glada för det, ha ett starkt psyke bara. för skulle något senare i livet dyka upp, då hade ni säkert klarat av det o hanterat det bra. för det kommer jag att göra! det är så mycket man lär sig varje dag, mycket man får hantera som ung. men vet ni vad? , är glad för det, för det är värt det! kärlek & respek

Jag & min bror har hjälpt min mamma,  tagit hand om henne eftersom hon var väldigt sjuk, spenderade skit mycket tid med henne,vi gjorde allt vi kunde göra. Men vi kunde inte ta hand om hennes hjärta, den var alldeles för svag. i nästan 3 år! hennes hjärta pallade inte trycket mera och idag finns hon längre inte.  Bror och jag trodde att saker och ting skulle förändras, men det gjorde det inte tyvärr. Efter hennes bort gång fick vi kämpa otroligt mycket, stå ut med en person som utnyttjade oss till max, som manipulerade oss i 3 år nu, men de slut med det, med tiden som gick blev vi mognare och förstod saker och ting ännu mer, vi förstod vad som egentligen pågick, vi fick reda på mycket sanning som vi inte såg för 3 år sedan, och undrade varför ingen ville ha med oss att göra längre. men nu så vet vi, och nu är det slut. 

jag tror nog nästan alla människor behöver gå igenom helvetee för att sedan må bra. det har jag själv märkt.

nästan alla människor har blivit av med boende och fått bo på en massa hem!
nästan alla människor har levt fattigdom!
nästan alla människor har förlorat någon!
nästan alla människor har blivit sårade!
nästan alla människor har blivit utnyttjade!
nästan alla människor haft svårt för att ha mat på bordet!
nästan alla människor har mått jävligt dåligt!

Jag är endast 19 och min bror 22, och vi har fått känna på allt de där jag skrev om nyss, i nästan 3 år! 
men vet ni vad? allt de har gjort oss starkare & mognare. så skulle någonting dyka upp senare i livet så hade vårt psyke klarat av det! vi gör saker å ting varje dag, vi lär oss något nytt varje dag. vi har fått ta otrolig ansvar! och se vart de ledde till? här sitter jag i mitt egna hem nu, endast MITT och brors hem! nu fattades det bara att fixa jobb men det är på G, sen kommer jag må bättre någonsin. sen är de lite saker å ting som man måste bearbeta med, men det fixar sig, ALLT tar sin tid... jag skriver inte detta för att någon ska tycka synd, aboslut inte! men vet att de finns människor där ute, speciellt unga som mår jävligt dåligt, det har jag fått se med egna ögon, och hört med egna öron! försök att lösa era problem, sitt inte bara där. BÖRJA med någonting. för annars kommer du alltid vara fast! 

 

Kärlek och respekt!



Zorica Kostic ..

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Vill först berätta för er om min mor, min mor som lärt mig så jävla mycket på denna konstiga jord.
Aco föddes i serbien 1989 och jag föddes i Italien 1992, där vi levde vi ett tag och sedan hände något grovt. Ja kommer inte nämna det här, men det kommer komma med i min bok iaf! vi blev utslängda från lägenheten på gatan, mamma hade med sig mig och storebror. Det var en natt och det var väldigt kallt då och min mamma gjorde allt för att ja och aco skulle bli varma, hon tänkte inte på sig själv! det var kallt och kyligt ute men hon brydde sig knappast, hon tänkte bara på mig och aco som sagt. Att hon var ute på gatan med mig och aco påverkade henne skit mycket. Hennes njurar blev förstörda pga utav kylan, hon satt på asfalt och när det kommer till kyla så är det extra känsligt för flickor,tjejer,kvinnor. Hon blev av me båda njurarna och blev sjuk. Efter ett tag flyttade vi tillbaka till serbien och där hade de inte bra sjukvård. Vi hade min mormors syster som bodde i sverige och sa till min mamma att flytta dit för att kunna få bättre vård. och hon gjorde det, hon tog steget och åkte iväg med pappa. min bror och jag var utan mamma i flera månader. min mormor och farmor krigade om vem som skulle ha oss, men dom fick turas om. jag minns att mamma alltid skickade presenter till oss från sverige och allting va så nytt för oss. Efter flera månader fick vi äntligen komma till sverige, vi var så glada över att få träffa vår underbara mamma. Med tiden som gick så fick hon bättre och bättre vård, hon lärde sig svenska på bara några månader och var omtyckt utav de flesta. flera år gick och hon var fortfarande sjuk, men hon kunde fortfarande göra sitt jobb. att vara en mamma! att kämpa för sina barn, och det var det hon gjorde. hon var världens bästa. med tiden som gick började hon bli sjukare å sjukare, hon mådde sämre å sämre. men hon slutade inte kämpa. hon gjorde fortfarande sitt jobb, att vara en bra mamma, en bra förebild! det ena ledde till de andra, hon var för stressad. och stress är skit farligt, pga stress blev hon ännu sjukare. hon kämpade för sitt liv, hon kämpade samtidigt för oss, inget kunde hindra henne från att vara med oss, inte ens de grova smärtorna hon hade. hon gav oss kärlek, hon lärde oss att älska, hon lärde oss att uppskatta, hon lärde oss att vara god men endå ha sin gräns, hon lärde oss att tacka, hon lärde mig redan som ung städa, tvätta och vara ansvarsfull. och det är jag jätte glad över.

 

Allting kändes så konstigt när hon gick bort, hon var inte där längre, jag satt inte i hennes knä längre och pussades och gosade med henne, ja hjälpte henne inte längre, jag var inte där för henne längre, jag besökte inte henne på sjukhuset längre och jag tog inte ut henne för att röka längre, jag köpte inte hennes favorit yogurt längre, jag såg henne inte läsa längre, jag såg henne inte sova längre. det är snart 4 år sedan hon lämnade oss och det är nu det känns som att jag börjar aceptera det, jag var rädd innan, rädd för att glömma bort henne och inte tänka på henne. när jag hade kul så blev ja ledsen över att ja inte tänkte på henne just den stunden, jag var rädd helt enkelt. min rädsla tog över helt. jag vågade inte ens gå och besöka hennes grav, jag var rädd! rädd för vadå? vet inte vad jag tänkte på. jag kände bara rädsla. men nu är det inte så längre, jag är inte rädd längre. jag vågar ha kul utan att känna skuld. men jag har även vissa dagar, vissa perioder där jag mår skit, där jag vill vara för mig själv, där jag vill gråta ut, där jag vill låsa in min och vara för mig själv och bara drömma bort.. vissa dagar känns det tomt i hjärtat, i själen. det går inte och beskriva. när 6 månader gick då hon lämnat jorden så vaknade jag oftast upp mitt i nätterna för att jag var van, van vid att hjälpa henne, sitta och prata med henne, göra mat till henne, ge henne medicinerna. det kändes konstigt att vakna upp och hon inte var där. När hon dog så dog stämningen i huset också. efter hennes bortgång så fanns de ingen lycka alls. min bror och jag mådde så jävla dåligt, även ifall det gått 3 år. detta året har vart ett helvetee för mig och min bror, men inte hela! för jag träffade en person som fick mig och må så jävlaaaa bra! jag fick kärlek och var älskad, älskad för den jag var, älskad för att haft "onormalt" liv i fleraaaaaaaa år! älskad för att jag var jag.. är otroligt tacksam över det! Mamma lärde mig väldigt mycket om kärlek och respekt, det gjorde min andra halva med. därför tattuerade jag just den text som står där. jag älskar kärleken, jag älskar respekten och tycker det är viktigast utav ALLT på denna jord. många människor har vart med oss väldigt länge och fått se vad vi har fått gå igenom, både när mamma levde och när hon gick bort. men nu så har jag bestämt mig för att inte släppa in någon människa i mitt liv. inte på ett tag! först vill jag gottgöra allting som hänt, jag vill fixa till mitt liv, jag vill ha ett stabilt liv innan ja börjar göra något annat. Jag har blivit självständig och är inte rädd för någon längre. jag är inte rädd för döden heller. jag har min tid, alla har sin tid!

här var en del utav mina tankar och känslor, mkt mkt mkt mkt mer kommer när jag skrivit klart min bok! 



Jag älskar min mamma så mkt därför att hon är så speciell, hon var en kämpe, hon var en krigare! och nu är hon en ängel som förtjänar & vilda i frid! det hon gjort för oss kommer jag göra för mina barn! mina 3 önskade framtidna barn, Ljiljana, Aleksandar & lilla Emre! / Zorica Kostic

Likes

Comments

View tracker

Känner för att förklara till alla människor där om mina känslor & kärlek till min pojkvän! det ni kommer läsa om, det har jag redan förklarat & bevisat för min pojkvän, så allt ja skriver vet han om!

Jag har länge letat efter en kille med kärlek och respekt, men det har vart så svårt! för de flesta killarna va endast ute efter "lek" och ingen kärlek. Sådant äcklade mig, störde mig grovt på sånt! Jag gav upp och orkade inte leta mera. Jag tänkte varför skall man leta? när det egentligen kommer när man som minst anar. Det gick månader, jätte många månader och jag klarade mig utan kärlek, det kändes skönt men endå inte! man saknade endå att ha någon vid sin sida, någon man kunde dela kärlek med, någon man kunde ge respekt & bli älskad.
 

Allting började med en "hemma fest" Det var där allting började. Vi umgicks hade skit kul tillsammans allihopa (blattarna då) för alla svenskarna hade gått hem haha, där satt vi blattarna då i vardagsrummet och hade skit kul. Jag hade druckit och blev skit seg och han var seg pga jobbet! så vi båda lade oss ner i sängen och började prata om allting, det var så länge sedan vi var med varan sen sist, vi hade endå känt varandra i kanske 6 år. så där låg vi helt döda båda två, båda låg på rygg och kollade upp mot taket med stängda ögon och bara pratade ut. Senare var jag tvungen att åka hem och han körde hem mig! sedan tänkte jag aldrig på att höra av mig eller ngt sådant, jag tänkte helt enkelt inte på det, så två dagar senare hörde han av sig! vi började ofta prata på facebook, sms, vi började umgås i skolan och vi hade pratat skit mkt om kärlek, som vänner då! allt de han hade berättat .. om att de inte längre finns nån bra tjej, ingen respekt osv. och jag ville bara lägga en kommentar men vågade inte så jag höll med kan man säga fast än jag inte menade det, men jag minns att jag sa att där ute finns någon! det kommer och allting tar sin tid. Sen tänkte jag fyfan jag kommer aldrig få någon chans med honom, han har gett upp hoppet om kärleken. Men jag brydde mig inte och fortsatte prata! vi började smsa från morgon till kväll varje dag! vi börja umgås i skolan, även efter skolan! EN dag var vi båda två sugna på att dricka! vi gjorde allt för att fixa en lägenhet vi kunde vara i, jag trodde aldrig det skulle bli av! jag var hos en vän och han var hos sin moster. Eftersom jag aldrig trodde det skulle bli av så tänkte jag inte på att fixa mig eller något, och plötsligt blev det av! Mitt hår va knas! riktigt knas, jag hade inga underkläder på mig alls! jag såg katastrofal ut! men jag sket i det och tog med min vän och han sin! vi träffades i lägenheten och började dricka och chilla, vi var bara 4 pers så de va krök kväll bara. Jag skämdes som fan, för så som jag såg ut! jag var verkligen ofixad haha, men det verkade som att han inte brydde sig. Vi drack och jag blev "full" på fyra öl! jag visste vad jag gjorde men var lollig som fan! gick på toa SKIT många gånger, och alla gångerna följde han mig till dörren. Jag blev så galen! ville bara kyssa honom men tänkte NEJ NEJ vi är vänner! jag var så osäker och förvirrad ifall vi endast var vänner, eller mer än vänner. jag visste inte och det var skit svårt. iaf så skulle han följa oss till hållplatsen. Vagnen kom och jag skulle pussa och krama honom för att säga hejdå och han kysste mig. jag gick in i vagnen och var i chocktillstånd & tänkte kysste han mig verkligen?, jag frågade min vän ifall det var verkligt och det var det. det var verkligt! jag kom hem och mådde skit dåligt som fan, vi höll på smsa & han ringde mig för att prata med mig, jag spydde två gånger! sedan pratade han med mig tills jag somnade. DÄR kom alla känslorna ut, känslor jag inte visste om att ja hade. känslor som gömde sig längst in. jag hade känslor för honom och det visade sig att han hade känslor för mig med. efter den kvällen förändrades allt.

Jag var så glad att han brydde sig om mig, pratade med mig tills ja mådde bättre & somnade. Han är så omtänksam, så underbar, så godhjärtad. Han är verkligen en ängel. Han gör mig så lycklig, han gör mig glad & han gör mig hel. Jag är så kär, för kär! På sådan kort till har han kommit in i mitt liv och förändrat en hel del. han är nu en del utav mig. han är min andra halva. han är mitt hjärta! Hur mycket jag än sitter och skriver här så kommer ni aldrig förstå. Han är så klok, så mogen, så charmig! alllllllllt! det finns inga ord! Han har lärt mig så mycket, han har gjort mycket för mig. Det vi har och upplever är något underbart och jag tackar gud för det! jag tackar gud att vi kommer bra överens, att vi tänker likadant att vi egentligen är lika som fan, bara att han är kille & jag tjej! Bara att se honom blir jag glad, hans vackra änglalika ansikte. Att vara i hans famn är det skönaste som finns, att krama om honom är det bästa! att pussa honom och gosa med honom är det underbaraste som finns. Men DET absolut vackraste,bästa,finaste som finns är när vi kollar varan i ögonen, han pussar min panna och jag pusssar hans ögon & säger "jag älskar dighans närhet .. ja känner mig världens tryggaste, jag är inte rädd för någonting. Han ger mig otrolig stor energi, blir så glad när jag är med honom, vill inte lämna honom, speciellt när han kör mig hem och jag skall ut från bilen, jag ger honom tusentals kyssar och kramar innan jag går ut och när jag väl går ut känns det tomt. OCH för att må bra måste jag träffa honom igen :$ , åtminstonde lite så ja bara kan hålla om honom sedan mår jag bra resten utav dagen! Kan vara med honom 24/7 utan att tröttna. för han gör mig så jävla lycklig, är otroligt tacksam över att ha honom i mitt liv. han är min hjälte! han får mig och må bra, han får mig och skratta så mycket, han får mig och vilja kämpa för varje dag som går. Det finns så mycket mer och skriva! men det behövs inte! detta får räcka :) . sen så delar jag inte med allt, utan endast han och jag vet om det. så detta lilla här får räcka :)

Utan respekt finns ingen kärlek, utan kärlek finns ingen respekt.
Han är min första kärlek & riktiga kärlek.

 

 


Likes

Comments

Jag mår bra nu, bättre än förr. Allting kännns så mycket bättre så mycket skönare.
Jag känner frihet, frihet med mina underbara vänner. Frihet med min fina pojkvän.

Jag kan bara inte beskriva känslan, bara ifall vi kunde leva såhär i fortsättningen med. Så fort man tänker på hur man hade det innan, så mår man skit, man mår dåligt, man blir iriterad, full av ilska och ingen kärlek alls. Jag hoppas på förändringar, jag hoppas på kärlek, jag hoppas på förståelse. Men när väl känner en person och gjort det hela sitt liv, ens kött och blod. ja då vet man. vetat det länge. Efter 40 år och inga förändringar vad får en och tänka att man fortfarande kan förändrats, efter allt man har fått gå igenom. Men som sagt man vet aldrig, endast gud vet. Jag hoppas och vill tro på att det blir förändringar.

Jag älskar mina underbara vänner som ställt upp sedan många år tillbaka. Är så glad att ha sådana som er. Vi har växt upp tillsammans, skapat nya minnen och upplvevt mycket. Ni ska bara veta hur mycket ni betyder. Ni är min familj tjejer. SERIÖST kan inte beskriva, ni vet säkert själva! känn er så grovt älskade.

Till min älskade kära pojkvän & Leonora.
Ni kom in i mitt liv längre fram och jag tackar gud för det. På sådan kort har ni hjälpt mig igenom mycket. Kan inte beskriva min kärlek till er. Jag hoppas att ni vet om hur mkt jag älskar er och hur mkt ni betyder för mig. (yad du är lika mkt älskad skall du veta)

Jag har underbaraste vännerna med i mitt liv.
Jag har världens finaste pojkvän som gör allt för mig.
Jag har den bästa brodern man någonsin kan ha.


Jag uppskattar och tackar. men endå känns det så himla tomt.
vila i fred min ängel, jag saknar dig så mycket.

 

Likes

Comments

Now I can tell you how much he's worth, he's like an angel here on this earth.
With him i lose my sense of time, feels like I've known him all my life.
his eyes, his smile, his hair or the way he shines makes people stop and stare.
its selfish but I don't wanna share, o I cant believe he's mine.

He's that boy you can show up to your mother
He's my world, my best friend and my lover.
He's the one i know there ain't no other.

O when I see those, thouse pretty brown eyes they got me hypnotized got me paralized.
And when he's calling I'ill go anywere and i promise that I always be right there.

Never felt a love like him before. He takes me higher than I ever been.
He came into my life and save my soul.

 

Likes

Comments

Han hade världens finaste fru som gjorde allt för honom.
Han hade två uppfostrade barn, som haft respekt sedan barndom.
Han
hade lycka och pengar..


han visade ingen tacksamhet, ingen uppskattning.

Man ville ha så mycket mer.
En kvinna som täckte över frugan & barnen.
En kvinna som endast var ute efter en rik man.
En kvinna som lämnade hela sin familj för en rik man som hon utnyttjade.

vad hände? . De fick vad de förtjänade! ett helvete till liv.
Synd bara att vissa får ta smällen för de, menmen inte länge till ;)

 

saknar dig älskade ängel .. vi ses en vacker dag mother of angel <3


Likes

Comments

hej min älskade ängel ..
Vill börja med att säga att jag saknar dig grovt mycket, saknaden dödar mig, jag saknar så mycket att jag inte vet vad jag skall ta mig till & ingen förstår alls. ingen kommer förstå. tills den själv upplever det, (hoppas inte). en obeskrivlig smärta är det som aldrig kommer att ta slut. Saknad som man resten av livet kommer att bära på. 
Varje gång jag drömmer om dig min älskade ängel så har jag inte ens lust & vakna upp. vill bara spendera all tid med dig, vill inte sluta gråta i din famn, krama dig, pussa dig, prata med dig, bara se på dig! enda sättet att spendera min tid med dig är i mina drömmar, därför vill jag inte vakna upp.. Satt för några dagar sen och kollade på en gammal video från år 99.. Tårarna bara rann när jag såg hur du dansade, hur lycklig du såg ut, ditt leende som lyste upp, ditt långa svarta hår med lugg. så änglalik! så vacker.. jag saknar dig oehört mycket. saknar tiderna med dig min älskade mor, tiderna ja brukade gå upp på kvällarna för att hjälpa dig & göra dig sällskap när du inte kunde sova om nätterna, nätterna jag brukade stoppa om dig, pussa dig på pannan & säga godnatt, dagarna jag brukade hälsa på dig i sjukhuset och tog ut  dig på rökpaus som varade i flera  timmar, dagarna du brukade bomba mig med godsaker.. kvällarna vi brukade prata i telefon när du var på sjukhuset och jag hemma! dagarna vi brukade prata om kärlek, framtiden, lyckan! du är min förebild mami, du är min ängel, du är mitt hjärta, du är mitt allt, duuu är mitt liv! önska du förstod hur tomt det känns utan dig.. jag behöver dig i mitt liv, du är den enda människan på jorden som fattas...

Mycket pågår just nu. och vi skall klara det! vi ska stå på våra egna ben, min bror&jag! vill bara säga en sista grej, uppskattar mina underbara flickor, uppskattar min älskade bror, uppskattar min älskade mert! hade jag inte haft dom med mig idag och inte haft min mor, vet jag inte hur jag skulle klara av livet .. dom är anledningen till att jag kämpar och ger mig styrkan..


Likes

Comments

 

Det var en gång en liten flicka som hette Lilly.
Hennes familj var väldigt rika, hennes mamma och pappa var kung och drottning över hela landet. De bodde i en jätte stor by som låg jätte långt bort från staden, och de bodde i världens finaste slott.
Lilly kände sig oftast ensam, även ifall hon fick allt hon ville, men det var inte samma sak, hon hade inga vänner alls att leka med.
Lillys mamma var väldigt sjuk, och på den tiden hade de inte så starka botmedel som kunde läka, men Lillys mamma var endå kärleksfull och en bra kvinna.
En dag så gick Lilly ut för att plocka blommor till sin mor, Lyllis pappa sade till henne att inte vara borta för länge och komma hem innan det blev mörkt.
Lilly promenerade och plockade jätte fina röda och vita rosor, hon gick vidare och letade efter fina rosor, plötsligt såg hon små nallebjörnar som kunde tala, hon blev jätte rädd och bara stannade till av chock, detsamma med nallebjörnarna, Nallebjörnarna var jätte goda djur som hade hjärta av guld, hos dem fanns bara lycka, och de kunde känna av hur människorna var.
Lilly var i en skog som man kallade ”den ljusa skogen”
Eftersom Lilly blev så rädd från nallebjörnarna så gick hon vidare i skogen, ju djupare hon gick desto mörkare och mörkare blev det, plötsligt stannade hon upp, och där såg hon bara ett litet hus, och vägen slutade där, man kunde inte gå längre bort eftersom det bara var gamla grottor, från förr i tiden och dit vågar ingen gå.
Lilly bestämde sig för att ta en titt på vad som fanns i det lilla huset. Hon började knacka två gånger, men ingen öppnade, då bestämde hon sig för att bara gå in, eftersom dörren inte var låst, Lilly öppnade dörren försiktigt och långsamt gick in och sade
”hallå, finns det någon här”
Ingen svarade, I huset så var det jätte mörkt och läskigt, det var jätte stökigt och så rann det vatten från taket, och det var ganska dimmigt också.
Plötsligt så kom det en gammal kärring från ingenstans och tog tag i Lilly, Lilly skrek ”HJÄÄÄÄLP”
Och så blev hon inlåst i en bur av den elaka kärringen!
Nallebjörnarna kunde känna efter Lillys skrik, de kände på sig att hon var i fara, så de började springa mot huset, när de väl kom fram så gick dom försiktigt in huset och gick på tå, så inte kärringen skulle höra dom, den elaka kärringen hatade nallebjörnarna, eftersom de alltid kunde besegra henne.
I huset så fanns det nycklarna till buren, och Lilly hjälpte nallebjörnarna att hitta nycklarna, hon pekade på dom, och de log på en skrivbord.
Den eleka kärringen var inte riktigt smart som hon såg ut att vara, hon bara lämnade dom på skrivbordet. Nallebjörnarna fick tag på nycklarna, och låste upp buren, de fick ut Lilly från buren och började då gå mot dörren, de skulle precis öppna ytterdörren men så kom den elaka kärringen fram från ingenstans och ställde sig framför dörren och sade:
”NI SKALL INGENSTANS!”
En av nallebjörnarna höll om Lilly, medans de tre andra fick kämpa mot den elaka kärringen. De 3 nallebjörnarna hoppade på den elaka kärringen och blåste rosa sand mot hennes ögon, så hon inte kunde se så bra, eftersom hon inte tål färg glada färger. När den elaka kärringen inte såg någonting så gick de 4 nallebjörnarna ut med Lilly och sprang mot det så kallade ”ljusa skogen” När de väl kom fram så lade sig Lilly och nallebjörnarna ner.
Det började bli mörkt och Lilly var tvungen att röra sig hemåt, innan hon gick så frågade hon nallebjörnarna
”Tack så jätte mycket för att ni räddade mig, det var jätte snällt av er, skulle ni vilja följa med hem och leka”
Då svarade de 4 nallebjörnarna
” varför inte, vi har endå inget att göra”
Lilly blev jätte glad, och nallebjörnarna gjorde så att de flög hem. När de väl kom fram till gården så sade Lilly till nallebjörnarna att gå in genom fönstret för att komma fram till hennes rum, och de 4 nallebjörnarna gjorde det, de flög upp genom fönstret och gömde sig i Lillys garderob.
När Lilly kom hem så pussade hennes far henne på pannan och sade:
”gå upp och tvätta händerna och kom ner till matbordet”
Lilly gick upp och tvättade händerna, hon gick förbi rummet och sade till nallebjörnarna
”jag kommer snart vänta på mig, jag ska bara äta”
När Lilly kom ner till matbordet och satte sig så märkte hon att hennes mor inte satt där, utan bara hennes far. Lilly frågade hennes far ” fader, varför är inte mor här”
Då sade hennes far
”Lilly det är en sak som jag måste berätta, det är så att din mamma ligger i rummet och är döende, var stark och snälla gråt inte framför henne”
Lilly sprang in till hennes mor, hon kom in i rummet och där såg hon hennes mor ligga, hon gick fram och la ner sitt huve mot hennes mors mage, och sade:
”snälla mor, lämna oss inte! Vi behöver dig” Då sade Lillys mor
” Jag kommer aldrig lämna dig, den dagen jag lämnar dig, är den dagen då gud tar mig."
Nallebjörnarna hörde precis allt, och de visste att Lillys mor var döende, så de tog fram de rosorna som Lilly hade plockat i skogen, och lade in botmedel. Lilly sprang in till rummet och hämtade rosorna, och sade till hennes mor: ”lukta på dom, dom har jag plockat till dig”
Lillys mor började lukta, och då började saker att hända, Lillys mor blev plötsligt jätte pigg och steg upp från sängen och gav Lilly massor med pussar och kramar. Det Lilly inte visste om var att det var de 4 nallebjörnarna hade lag in en speciell doft i rosorna som Lilly hade plockat, som gott gjorde allt!

 
Lillys mor blev frisk och gick aldrig bort.
Lilly fick nya vänner, de fyra nallebjörnarna.
Och de levde lyckliga i alla sina dagar

Likes

Comments

har alltid varit den typen som är stark, jag har gått igenom så mycket dom här senaste åren! framför allt ett liv utan en mor. Alla har verkligen sagt "du är stark som fan, fortsätt så" , men just nu orkar jag inte längre, orkar inte med någonting, orkar inte vara stark längre, så mycket som jag klarat av genom att jag vart stark har gjort att jag blivit svag. Jag har inte viljan till något längre! allting är så jävla trist. Vädret äcklar mig, det enda jag vill är att bara sova ut. vila ut ordentligt! Ingenting ser ljust ut just nu. känner mig så jävla nere så att det inte är sant. tänker & tänker, har ingen aning om vad jag vill. det är så jävla svårt! hatar den här perioden. mår så himla dåligt & gjort det ett bra tag. har mina perioder då jag mår jätte dåligt, det är okej & må dåligt, alla kan må dåligt, man kan inte alltid vara stark. ibland måste man få gråta ut. den här perioden har jag för att jag saknar för mycket & det gör så att jag tappar lusten för allt ..

Jag saknar min mamma, vill bara hålla om henne. jag saknar henne otroligt mycket. jag behöver henne! ingen kommer någonsin förstå :( . endast gud vet hur mkt jag saknar henne. det är så jobbigt, går inte ens & beskriva.. så ni där ute, var glada att ni har en mamma & respektera henne, ta hand om henne, gör allt för henne! för en vacker dag kommer ni förlora henne & det är då ni kommer få känna på riktig smärta. en mor kommer alltid vara en mor, ingen kan någonsin ta deras plats/roll. hade gjort allt för att få tbx min underbara ängel!


 



måste ta tbx viljan & då kommer jag igång igen! just nu vill jag bara vila ut ...
 


Likes

Comments

Jag har lärt mig att aldrig sluta kämpa för något man verkligen vill av hela sitt hjärta. Jag trodde aldrig att det var möjligt, jag trodde att det bara var något jag bara kunde drömma om, men nej! så var det egentligen inte. Jag slutade aldrig kämpa, jag kämpade för varje dag som gick. Jag hade verkligen viljan & jag tog i den. så people? ge aldrig upp era drömmar, kämpa ifall ni verkligen brinner för den/det, allting handlar egentligen om tron&viljan!

Visst kan livet gå upp och ner ibland, alla mår dåligt, alla går igenom någonting, det är helt normalt! ingen har det perfekt, ingen är perfekt. sitt inte & klaga på livet, du förlorar bara tid! istället kan du försöka ta steget & gott göra det åtminstonde lite iallfall sen med tiden så kommer det ordna sig, Så allting handlar bara om att tro på sig själv & ha viljan! för utan det så kommer man ingen vart, man är fast! tills man tar tag i det..

Vill bara säga en sak till! Jag älskar mina underbara änglar. Vet inte vad jag hade gjort utan dom, dom är alltid där för mig lika väl som jag är där för dom, dom finns alltid vid min sida, lika väl som jag är vid dom, dom gör mig så glad & bevisar för mig att vänner är det allra finaste man kan ha.. det gäller bara & hitta dom äkta vännerna, jag kan hålla med er om att det är skit svårt, men allt tar/har sin tid.

 

ta hand om er people / Z.K

 

 

Likes

Comments