View tracker

Jag åkte in med värkar den 7 Januari, den 10 Januari föddes våran fina Charlie. 

Kom hem från BB den 12 Januari, allt såg bra ut så fick återvända hem. På kvällen den 12/1 så börjar jag få världens huvudvärk. Men jag tänkte att de kanske är efter epiduralen.. Iallafall så rullade dagarna på och varje dag så blev huvudvärken värre och värre, men tänkte för mig själv att de måste vara epidrualen. Går det inte över får vi åka in till sjukhuset. 

Den 17/1 på kvällen så kunde jag inte resa mig upp för jag hade så himla ont i huvudet. Jag bara låg ner och bara skrek medans Tom och Charlie låg i vardagsrummet och sov. Alla går och lägger sig och på morgonen efter händer det. Jag vaknar av att Charlie börjar vakna till och vill ha mat. Jag ska precis sätta mig upp när jag känner hur de börjar sticka i hela vänster arm, vänster sida av magen och vänster ben. Jag kan inte röra mig på den sidan. Jag började gråta och började amma Charlie med höger arm. Var jätte krångligt att få upp honom i famnen men jag gjorde de. Samtidigt så ringer jag till mina föräldrar i panik och skriker att jag är förlamad. Vi lägger på och dom ringer ambulans. SOS ringer upp mig och jag förklarar hur det är och då säger dom att jag ''sträckt nacken''. JAG KAN FÖRFAN INTE RÖRA MIG. Men SOS vägrar kalla ut ambulans. Jag ringer mina föräldrar och säger vad SOS sagt och min pappa blir tvär förbannad och kommer och hämtar mig så åker vi in till USÖ.

Kommer ihåg bilfärden dit. Jag var tvungen att gömma mig i luvan på jackan för att jag var så himla ljuskänslig. De var som världens migränanfall x 1000. Väl inne på USÖ så tar dom massa prover och röntgen. Jag får ligga i vänthallen i 2 timmar efter röntgen tills läkaren kom igen. 

''Johanna, ser du verkligen när jag gör såhär?'' Och han vinkade med händerna framför mig. Svarade att de är klart jag gör annars skulle jag säga det. 

Sen kommer den värsta meningen jag nånsin hört i hela mitt liv. ''Det är tyvärr så att du har en blodpropp i hjärnan och du måste sättas in på behandling NU.'' Jag hade fått en 20 cm blodpropp på högersida av hjärnan. Förmodligen av förlossningen, men de är ingen som vet. Kanske var det efter förlossningen när kroppen ställer om sig. Eller själva krystandet. Dom vet bara att själva blodproppen heter ''Sinustrombos''.

Jag började gråta och pappa springer ut och hämtar Tom & Charlie. Jag skulle inte få amma en sista gång, men Tom var snabb in så innan jag började med behandlingen så fick jag amma den där sista stunden. Men det var kaos just den stunden, alla grät, jag grät och de var sista gången jag skulle få amma.. Jag skulle aldrig få den där mamma och son stunden igen.

Får en spruta i magen som heter ''Fragmine'' och sen blir jag körd till avdelningen. Avdelning 96. Där blir jag övervakad så jag fick ligga i ett rum med 2-3 andra personer. När min pappa, Tom och Charlie har gått efter 2 min, så får jag ett krampanfall. Det var så hemskt. Jag kände när jag började krampa och tog tag i sängen och började skrika på hjälp. Tredje gången jag skrek så slutade hörseln fungera. Sen blev det svart. 

Jag vaknade upp på intensiven några timmar senare med att 4 sjuksköterskor, 2 på varsin sida av sängen, och en läkare står runt sängen och kollar hur det är med mig. Tom står bakom i tårar. Jag reagerar bara på Tom och säger ''Hej älskling'' sen somnar jag om. Jag blev nedsövd hela tiden för jag skrek bara när jag vaknade för jag hade sån huvudvärk säger dom. Jag kommer inte ihåg ett skit. Tydligen hade jag bitit mig i tungan så de sprutade blod.

Den natten när jag krampade, så sa dom till mina föräldrar att dom måste ställa in sig på de värsta. Jag skulle dö. Den natten satt min pappa och lillasyster vid mig på intensiven och min puls gick ner. Den gick så lågt ner att pappa trodde att när som helst dör hon. Men de gjorde jag inte. Jag överlevde. Jag kämpade för Charlie. 

3 dagar sen så får jag komma från intensiven. Jag blir körd till avdelning 96 och blir övervakad första natten. Det gick bra, inga krampanfall. Jag får ett eget rum där. Första natten var hemsk. Det kommer in en naken man och ska lägga sig PÅ mig. Haha, sjukaste jag varit med om! haha. Fick byta rum efter mycket gråt. Dagarna bestod mesta dels av att medicin och Rehab. Fick skäll över att jag låg så mycket i sängen. Men jag ligger på en avdelning med bara äldre. Klart jag inte vill sitta där ute. 

Fick knappt träffa Charlie heller. Fick träffa honom 3 gånger på 3 veckor.. Värsta jag gjort :/ jag grät hela nätterna efter honom. Tom fick sova hos mig också. Det var skönt faktiskt. 

Läkarna var chockade, från att nästan dö till att vara 98 % frisk, är helt omöjligt sa dom. Inga men efter stroken mer än hjärntröttheten. Den tar kål på mig än idag, men de är något jag får lära mig leva med. Jag är lycklig att jag överlevde. Det här är den korta versionen av de här. Men min pojke vaknade nu så kan inte skriva mer. 

Jag skulle njuta av babylyckan men fick bara ett helvete. Men jag kämpade mig upp o klarade det. Man kan bara man vill. 

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Det bästa märket någonsin. Jag älskaaar den! Jag har blandad hy, så jag kombinerar denna serie med AloeVera serien, även den från Body shop! Och Tea Tree gör verkligen som den säger, tar bort blemmor och undviker att nya kommer upp. Den luktar såå gott också så man vill inte vara utan den! När jag var gravid så blev de som jag kom in i puberteten igen. Finnar dök upp överallt men då använde jag Tea Tree serien och den toppar allt jag prövat 👍 såå bra!

Min lillasyster har väldigt många finnar, så bad henne att pröva produkterna & hennes finnar försvann redan efter 1 vecka. Helt sjukt!



Här är en bild på några grejer ur serien och är glad att jag la varje krona på det här 😉

  • 62 readers

Likes

Comments

View tracker

Började året med att få reda på att jag var gravid, för exakt ett år sedan faktiskt, den 31/12. Men den lyckan slutade den 25 Januari då jag fick missfall. Fick akut skrapas. Dagen efter förlorade Tom körkortet. Båda var på botten och vi grät båda två hur mycket som helst. Trodde aldrig jag skulle ta mig upp. Både jag och Tom hade kollat på boenden och det var väl enda höjdpunkten i livet just då, att vi skulle flytta ihop. Den 22 April får vi reda på att jag är gravid, IGEN. Är lyckligare än någonsin. 30 Maj flyttar jag och Tom till ett hus i Nora. I Augusti nångång tror jag skaffar vi en katt, Majsan. Hon blir en av mina bästa vänner. Hon får mig jämt på bra humör. Tom får också körkort i Augusti, så jäkla skönt!! Den 9 oktober åker vi till Linköping och gör 3D ultraljud på våran son, det är det coolaste jag varit med om! Fick se honom skratta och le. Fick också se när han vinkade hejdå till oss när vi skulle åka. Och idag, då ligger jag här. Ett år senare och är gravid fortfarande. Haha. Helt sjukt. Har förlorat vänner men också fått reda på vilka som är mina riktiga vänner. Början av året var helt kaotiskt och jag ville mest bara gräva ner mig under jorden. Men idag så är jag starkare än någonsin, har min "egna" familj och jag är så jävla lycklig. Har mina otroligt fina vänner att tacka och min fina familj. Utan er hade jag inte klarat det! Början av 2014 kan inte börja bättre, jag kommer bli mamma åt en helt underbar son. Jag längtar så tills han kommer ut <>

Likes

Comments

Hade spakväll med mig själv igår. Man vet ju aldrig när lillplutten vill titta ut, kommer inte ha tid för ensamtid sen :)

Iallafall så satt jag i duschen i en timme och bara njöt av värmen. Så jäkla skönt. Blir nog samma sak ikväll, haha! Måste passa på nu när man har all tid i världen 😊




Har fallit för den här, den luktar så himla gott. En blandning av jordgubb och vaniljglass. Mums!

Likes

Comments

Idag går jag in i vecka 39. Helt sjukt vad tiden går fort! 😊 nu är det bara 14 dagar kvar till BF, läskigt men samtidigt spännande!

Ska fixa lite idag, packa klart väskan och fixa min naglar hade jag tänkt 😊 har sån stor lust att bara storstäda hela huset, men de gjorde min käre pojkvän igår så jag får slappa lite 😉 tur han är min <>




Världens finaste <>

Likes

Comments

Just nu ligger hela familjen och kollar grey's och vi bara slappar. Så himla skönt.






V.34 idag, vi längtar så efter dig <>

Likes

Comments

Jag ligger under täcket, katten sover, Charlie sparkar i min mage för fullt och min sambo sitter och spelar något tråkigt mobilspel. Skön slappar torsdag helt enkelt!



  • 61 readers

Likes

Comments

Vet inte vad jag ska skriva. Mår skit. Vill inte lämna er, men jag måste nog göra det. Inte föralltid, men för en kort stund iallafall..

Likes

Comments

pMår som en säck potatis. Illamåendet går aldrig över. Trodde jag skulle få slippa det nu efter dom första 4 månaderna. Men men, det är värt allt illamående i världen. Men är så jobbigt att knappt få i sig nånting.

Åka mot Örebro när T slutar och köpa ett USB minne, sen bara slappa. Vill ta ett lååååångt bad, men vi har ju dock inget badkar hos oss.. Så får se om vi kan låna Toms föräldrars bubbelbadkar en stund. Känner att det är välbehövligt. Nu ska jag lägga mig och sova igen och invänta min karl så han kan ta hand om mig.

Saknar att gå i skolan. Aldrig varit den som velat gå i skolan. Men nu saknar jag lektioner och ha nånting och göra om dagarna..

Likes

Comments

Bara lekt med mitt busfrö hela dagen, från tills vi vakna tills nu. Eller nej, vi var och kollade ut en dator också som vi ska få. En dator med touch och grejer ;) behöver verkligen en ny dator då jag måste lämna tillbaka min till skolan och Toms är allmänt mupp bara. Bra med en snabb dator också då jag ska börja plugga till hösten :) toppen!

Nu vänta in grey's anatomy och sen mysa med baby.




Ni får mig att må bra <>

Likes

Comments