Hon orkar inte dölja sin smärta. Hela hennes liv har vart upp&ner sen våren 2011 och det är det än idag. Hon börja fejk le men hon insåg att det inte var värt det så hon börja släppa ut sina tårar istället. Hon fejk log för hon kunde inte le på riktigt för glädje vad är det ? Hon venne hur det känns att vara glad längre. Hon ser att vännerna är falska, varenda jävla en utav de. Hon mår skit men ingen ser eller hör henne. När hon kommer hem låser hon in sig på sitt rum och skakar i ett hörn. Hon vill inte dö än men hon vill inte heller leva såhär. Rädsla är vad hon känner dagligen. Hon är rädd. Inte för spöken oså utan för människor och för verkligheten. Hon vågar inte leva. Hon börja tänka för mycket så att hela hennes hjärna börja explodera. Tappat minnet och hon har ingen livslust kvar. Utanpå så ler hon och skrattar, alla tror hennes liv är så perfekt oså men inuti så är hon sönder i flera tusen bitar. Flickan orkar igen mer. Ingen förstår. De säger "jag förstår" när de aldrig har gått i hennes skor. Alla hennes tonårs år är borta och hela hennes barndom har vart ett katastrof. Vad är det för liv hon lever i egentligen ?

I klassrummet fylls hennes ögon med tårar. Hon är alltid den som är utanför. Hon har svårt att kommunicera med andra. Väldigt svårt.  När det gäller spela, spelar hon med sig själv, dansa, dansar hon med sig själv. Prata, pratar hon med sig själv. Plugga, pluggar hon med sig själv. Alltså hon gör allt själv. Fatta hur det är !! Hon är ingen vanlig tjej. Hon är en fara. Vännerna tar avstånd och hon ber om ursäkt ifall hon skräms men hon ropade på hjälp men vem fan fanns där då !?? Hon ser hur alla lever oså sen tänker hon för sig själv hur hon ska göra för att leva som de ? Hon sitter fast i situationen, hon kan ej komma loss ...

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments