Mycket har hänt sedan vi hördes sist. Min värld har vänts upp och ner och livet är galet egentligen. På ett bra sätt. Det är skönt att kunna vara normalt ledsen, över normala saker. Att inte ha en gnagande känsla i bröstkorgen, att vara lycklig, må bra. 

Jag har haft fullt upp med att ändra mitt liv. Vända på varje sten och hitta fram till var jag hör hemma. 

Jag började studera. Jag träffade människor som fick mig att inse att jag inte känner mig själv, att jag inte vet vem jag är när jag har kontrollen över min kropp och mitt huvud. Jag började som 20åring att lära känna mig själv, bygga upp en människa från grunden. Jag har haft fantastisk hjälp av dessa människor. Det har varit en knepig vår, en kamp - men en kamp som har varit rätt, som jag har älskat. Det har inte varit en kamp för överlevnad, det har varit för att leva, bli den som jag ska vara.

Och det är spännande. Att stå här idag och veta vem jag är. Vilka intressen jag har, hur jag ser ut, vilka filmer, böcker, människor, maträtter, kläder, åsikter jag tycker om. 

Jag började bearbeta vad jag gått igenom, jag föreläste om mina erfarenheter som våldsutsatt. Jag har gjort en för jävla spännande resa.

Jag flyttade hemifrån och fick lära mig hur jag trivs att ha det runt omkring mig. Det var häftigt att själv få bestämma var tavlor ska sitta, bara en sådan sak.

Och de där dagarna, då jag vaknar till och ser med nya ögon på världen, inser var jag hamnat blir fler. Hur långt jag kommit. De där dagarna då jag känner mig tillfreds med var jag står, de är där mest hela tiden. Och det är MIN förtjänst. För att jag vägrade släppa taget, för att jag vägrade ge upp, för att jag fortsatte resa mig upp och slå tillbaka.

Så här är jag. Tjejen som inte slåss för överlevnad längre, utan tjejen som lever. Hon som kan sitta en hel kväll och noja över vad den där söta killen skrev för sådant spelar plötsligt roll. Tjejen som skrattar från djupet av sitt hjärta. Tjejen som vet att varje dag är ett äventyr hon inte tänker ta för givet, men som kan njuta av det. 

Jag är Josefin och det är inte längre Döden som definierar vem jag är. Det gör jag.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments