När det tog slut med mitt ex nu i somras startade jag en ny blogg, i ett försök att få ordning på mitt liv. Det funkade väl. Ett tag.

Men nu är min älskade vän tillbaka. Döden. Jag kan väl inte säga att jag saknat dig, men jag skulle ljuga om jag sa att jag känt mig hel utan dig. Ikväll leker du med mig som aldrig förut och jag tror att jag accepterar dig. Det kittlar i magen, på ett obehagligt behagligt sätt. I natt håller du mig vaken utan att berätta vad du vill. Men jag vet. Din kåta jävel, inatt våldtar du mig och suger livet ur mig, eller hur?

Om någon timme hånler du åt mig när jag kräks över toalettstolen, när ångesten du tar med dig i present till mig blir mer än vad jag kan hantera. Imorgon stirrar jag hålögt på min omgivning, och jag vet att du smyger runt bakom mig. Och folk kommer se. Du njuter av att veta att det finns lärare som kommer att krama mig för att de vet att jag är din hora. Att deras blickar kommer se dig och brinna av hat, skrika åt dig att lämna mig ifred, släpp taget nu. Och du kommer viska, att egentligen så bryr de sig inte, Josefin. De skiter i dig. Du är min, du har valt det själv, så vem fan skulle tycka synd om dig? Det är ditt eget fel.

Och jag kommer att tro dig.

 

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments