Var på Ultraljud igår... men inte för att kolla på en bebis i magen!
Utan för att kolla på mina njurar. Har haft väldigt dåliga värden på mina njurar, just för att jag konsumerat för mycket proteiner, dricker för lite vatten och dricker för mycket koffein.
Men dem ser i alla fall bra ut, men måste tänka på att dricka ca 2 liter vatten om dagen, inte ta extra kosttillskott med proteiner, gärna äta mer vegetariska alternativ, och inte dricka redbull.

Detta kom i sammband med min ansiktsförlaming.
Det är borta nu, men földerna är ju då som jag skrev tidigare att jag måste tänka på vad jag stoppar i mig.
Ni som är ni följare vet kanske inte att jag tidigare i år drabbades av en ansiktsförlamning.
Kom hem efter jibbet och satte mig i min bil och skulle vissla med i låten som gick på radion, men inte fan kunde jag vissla, så konstigt tyckte jag då jag alltid kunnat vissla. kom hem och visade min lillebror att jag inte kunde vissla, han sa bara att jag var dum i huvudet och att jag såg jätte konstig ut när jag ansträngde mig sååå för att kunna vissla.
VAknade upp nästa dag, i mars tror jag det var och kunde inte dricka eller äta ordentligt, åkte till jobbet och mina kollegor tyckte jag såg annorlunda och trött utt. Fattade ingenting förrän maten trilla ut ur munnen.
Ringde vårdguiden och frågade vad jag skulle göra, dem sa bara att jag skulle åka hem ta en Alvedon och vila. Och det gjorde jag... när jag kom hem fick mamma panik, eftersom hon såg på en gång att nått var fel, men vi gjorde som dem sa och jag gick o la mig. Och det var absolut inte bättre nästa morgon, så pappa körde in mig till akuten på sös.
SÅ fort läkaren kom och började prata med mig så sa hon, ja du har ju definitivt ansiktsförlamning.
Ni kan inte förstå paniken som rusade i kroppen... allt jag kunde tänka på var att jag skulle se ut sådär sne resten utav mitt liv... 10000 tankar flög förbi på ca 30 sekunuder tills hon tillslut sa att det inte var permanent och att det kommer att försvinna inom 6 veckor. Då kunde jag tillslut andas ut, men kunde inte låta bli att gråta som ett litet barn. Fick pencilin och några andra tabletter, salva och ögondroppar, eftersom jag inte kunde stänga öga helt så vart jag tvungen att återfukta det några gånger under dagen.
Kan helt klart varit dem västa 6 veckorna i hela mitt liv!! Aldrig mått så dåligt! Men jag pallra mig upp till jobbet varje dag...trotts mitt snea ansikte, åkte till gymmet och tränade. Det enda jag tänkte på var att detta inte skulle få förstöra resten utav mig.
Sex veckor gick och helt fantastiskt så var jag återställd!

<-- här försöker jag le. --> trotsar förlamningen och är på gymmet.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments