Åt en sådan ruskigt bra lunch idag med tjejerna (Lauren, Elin och Frida). Har spanat in den här israeliska restaurangen ett tag så vi passade på att gå dit idag när alla var lediga. Det tog emot att äta när maten väl hade serverats. Blev akut illamående. Kan ha att göra med gårdagens intag av öl och brist på sömn. Iallafall så släppte det tillslut och jag fick i mig små tuggor med långa pauser mellan varje. Jag, Elin och Frida bestämde oss sedan för att ta bussen till Ikea. Har varit grymt sugen på saltlakrits den senaste tiden och varför inte äta ett billigt mål mat dessutom. 4 timmar spenderades inne i varuhuset med mycket fniss och flams. Jag hittade salta balkar och lakritsnappar och blev överlycklig. Det kändes väldigt svenskt när vi nu var på Ikea samtidigt som regnet öste ner. Väldigt mysigt.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Vart befinner jag mig nu någonstans? Jo, någonstans mellan den australiensiska vintern och livet som sambo. Med 'vintern' kom förutom svalare temperatur även min välkända depression. Utan att gå in på den för mycket kan jag väl kort säga att jag saknar alla mina fina vänner och min kära familj som jag har i Sverige. Det har gått någon vecka under ett år sedan jag träffade dem flesta, vilket låter helt otroligt länge. Inte är det väl lätt att leva utan er inte...
Men jag bugar och bockar för min helt otroliga flickvän (och sambo) som alltid finns tillhands när saknaden blir lite jobbigare än vanligt. Jag pratar med er alla emellanåt, vissa med jämna mellanrum och vissa alldeles för sällan. Men, vi vet vart vi har varandra eller hur?

Om jag ska fördjupa mig mer om sambolivet ska jag tala om att jag och Lauren nu bor tillsammans i Bondi, efter 7 månader som flickvän och flickvän. Vuxenpoängen läggs på hög då vi bland annat delar bankkonto, anordnar middagar (hennes cooking skills... my oh my...) och har sett till att vi har liknande jobbscheman. Jo ni, det är underbart att bo med den man älskar och är kär i. Fullständigt galen i. Förstår mig på kärlek lite bättre nu måntro.

Likes

Comments

Så, resan är nu påbörjad. Den började sisådär då jag fick magsjuka på planet. Resan tog 8 timmar från Sydney till Singapore så ni kan ju tänka er hur trött och svag jag var när vi väl var framme. Bless me. Jag och Lauren har dock haft en riktigt bra och mysig dag i Singapore. Vi gick runt i Botanical garden, åt lunch på Raffels, träffade en av Laurens vänner och nu sitter vi på flygplatsen påväg till Bali. Hon dricker en öl medan jag sipprar vatten. Hörs från Bali!

Likes

Comments

The winter air is crisp. Ja, nu är det officiellt vinter i Sydney och från ena sidan av myntet tycker jag det är så mysigt. Vi myser i lägenheten med täcken och ljus och för första gången sedan jag flyttade hit kan jag andas frisk luft. Den andra sidan säger att jag redan saknar att kunna bada i havet oavsett vilken tid på dygnet det är. Jag kan dock skatta mig lycklig då jag om fem dagar förflyttar mig sex timmar med flyg över till Bali där 42 grader och strålade sol väntar. Och minst en Espresso martini om dan. Lauren och jag kommer mellanlanda i Singapore för att få se lite av den staden, vi kommer bo hos hennes kompis som så snällt erbjöd oss boende. När vi fortsätter mot Bali och sen har landat kommer Faye och Tim ta emot oss i huset där vi ska bo, i Canggu. Ser så mycket fram emot att åka tillbaka igen. Lina kommer vara med hon också, även fast hon denna gång inte är med kroppsligt.

Likes

Comments

Ett gäng vi drog, till Australiens soliga centrala kust. Underbart. Inga turister (förutom vi själva, minus Josh Rob och Dan). Första dagen tog killarna oss (mig, Wendy, Betty och Evelina) till Soldiers beach. Där såg vi oberäkneligt många hoppande delfiner till att börja med, följt av en vit strand med nästan klarblått vatten. I flera timmar stannade vi där för att ta kopiösa mängder kort, äventyra och hoppa från klippor samt bara njuta av dagen och sällskapet.

Likes

Comments

Kyligare vindar och fler regniga dagar än vad det är soliga, det är höst i Sydney. Varje år hamnar jag i någon slags höstdepression, men tydligen inte i år. Jag är genuint lycklig och jag har de finaste människorna omkring mig. Ibland trycker jag på paus och tänker för mig själv: får jag vara såhär glad jämt?

Vad är faktorn till mitt välmående?
Med risk för att låta skrytsam och jobbig har jag då för det första träffat kärleken, som på alla plan är perfekt, absolutely flawless. En av de anledningar till att jag trivs så bra här borta.
Mina vänner finns alltid nära till hands, de är ett gäng fantastiska tjejer och killar.
Jag har lärt mig att tro på mig själv och finna ro och bekvämlighet till min egen kropp. En aning lång historia som fick kortas ned till en mening.

När jag tänker efter varför jag egentligen mår bra, vill jag knäppa till mig själv på näsan och säga att det var dumt av mig att ens tänka att det ovannämnda skulle låta skrytsamt. Jag är värd att må bra, precis som alla ni andra.

Likes

Comments

Dessa två. Faye och Lauren.

Likes

Comments

"Det är inte ditt fel. Det är väldigt viktigt att du förstår det - att det här inte är ditt fel", sa en ambulanskvinna till mig en gång. Och jag var så rädd. Jag var hela tiden så rädd. Hjärtat så otroligt. Känslan av att inte få komma in. Att stå utanför och vara rädd för att mörkret ska ta över allting tillslut. Att allt ljus tillslut ska försvinna helt. 

Likes

Comments