Header

Postad i: Att få barn tätt, Föräldrarskap, Graviditet

Förra veckan var jag på en föräldrarföreläsning om smärtstillande, amning och första tiden efter förlossningen som Växjö lasarettet erbjuder alla som ska ha barn. Förra graviditeten gick jag inte på något sådant - och såhär i efterhand är jag väldigt glad att jag struntade i det.

Jag lämnade Manfred med alla sina fastrar och traskade i lugn och ro bort mot sjukhuset i höstkrispig luft och med en hel del förhoppning i bröstet. Jag har tänkt mycket på det här med amningen och hur vida jag ska, vill och "bör" göra med lillebror. Även om jag är mer än nöjd med att ha flaskmatat Manfred så känner jag att jag inte vill att den där första närheten mellan mig och lillebror ska utebli. Och ska han få snutta på BB kan jag lika gärna ge det en chans till. Nu vet jag ju om att det tar tid, att jag behöver slappna av och att det är viktigt för mig att be om hjälp på BB. Därför valde jag också att gå på föreläsningen. Men jag blev bara så himla ledsen.

Vad kan det ha varit? 10-12 förväntansfulla par och ladies som satt där tillsammans med mig? 10-12 förväntansfulla människor som kärleksfullt suckade och la sina huvuden på sned när de såg filmen om amning och de hade möjligtvis inte en blekaste aning om, och heller inte fick någon som helst information om, hur det OCKSÅ kan se ut och upplevas. Ingenting om hur tufft det KAN kännas att både amma och att välja att inte amma.

De började med att upplysa hur viktigt den här kontakten är för mamman och barnet, vilket jag ju uppenbarligen också håller med om eftersom jag väljer att försöka igen. Sen punktade de upp:
- Det tar lite tid att få igång mjölken
- Det kan göra lite ont i början
- Det är viktigt att bebis har ett bra grepp
- Det är viktigt med lugn och ro för mamman
- Pappan får städa, diska och laga mat
Det som sades om flaskmatning/ersättning:
- Ibland kan eller vill mamman av någon anledning inte amma och då kan man ge ersättning
- Barn som flaskmatas blir normala
Här efter följde en kvarts lång film där man fick se tre mammor amma i extrem harmoni, med ögonen sprängfyllda av kärlek och bebisar som leende greppade bröstvårtan. De ammade överallt: i bärselen i köket, liggandes i sängen och uppgosade i soffan. Efteråt mös de och skrattade tillsammans med barnen. Allt i ett osynligt, rosapuffigt sken. Och jag mådde illa.

Det nämndes ingenting om hur dåligt du kan må av allt det här. Vilken omställning det är. Hur det kan kännas att ge - på ett vis - hela din kropp till en annan människa. En människa du inte känner. Det nämndes ingenting om hur ångestfylld du kan känna dig när du märker hur hysterisk bebis är hos dig (som luktar mat) och ser hur lugn hen blir hos din partner. Det nämndes ingenting om att du i flera veckor kan känna dig som en urusel barnvakt åt ditt egna barn. Det nämndes heller ingenting om hur värdelös som mamma du kan känna dig när du tillslut, efter timmar av gråt och förtvivlan, ger efter och ger ersättning för första gången. Nej, alla känner absolut inte såhär - men långt ifrån alla känner så som den bild de målar upp genom att visa en sådan film. Det är ju inte konstigt att man blir helt förtvivlad när man inte klarar av att amma.

När det kommer till amningsdelen så förväntas man som förstföderska att ta reda på sånt här själv. Och ... det är ju inte så lätt. Det är ju som att säga till en ny elev i klassen att det är prov i historia imorgon, men inte säga i vilket område och förvänta sig att den stackaren ska reda ut det. Vad ska man plugga på? Som förstföderska kan det mesta kännas mysigt och förväntansfullt (och läskigt och skrämmande!) - då väljer man inte att läsa på om problemen. Speciellt inte om man gått på den här föreläsningen och sett hur pass självklart det ska vara med amning. Om det inte talas om eventuella svårigheter eller alternativ, blir det ju inte så lätt att ta reda på dem.

Jag hade förväntningen att det skulle vara enkelt att amma och hade jag gått på den här föreläsningen hade jag också lagt huvudet på sne och suckat ljuvligt med längtan pumpades ur öronen - och jag hade blivit tre gånger så knäckt än vad jag blev utan att ha gått på den. Så, såhär i efterhand är jag väldigt glad att jag inte gick.
För mig, som upplevt en helt annan sida, känns det som jag blev lurad på den här upplevelsen på något vis. Sen kan jag förstå att de inte ska stå och "skrämmas" - men några mer rader än "barn som flaskmatas blir normala" känns väl ändå som om det vore på sin plats?!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Postad i: Föräldrarskap, Att få barn tätt

Ten more weeks to go <3

Ett litet hej såhär från sänghalmen!
Inget naket eller svettigt, mer ett matkomehej från mig och lillgrabben. Victor har jobbpass på Skåres idag (fiket han äger) så Manne och jag rockar skiten ur den här regnbittra lilla söndagen. Vi rockar genom att gå runt i slappekläder, skriva listor till kalaset (är sån perfektionist och kontrollfrek alltså det är synd om mig) och så avnjöt vi precis en riktig söndagsmiddag. Köttfärslimpa med sås, potatis och lingon. Nu när han ändå ska gnälla sig till i princip allt som ligger på våra tallrikar tänker jag väl lite sådär tredje gången gillt hemlagad mat, att nu måste det ju lossna. Och idag blev ju rena succén! Jag gjorde en enda köttfärslimpa, så han åt av våran och det är lika med salt i färsen. Men jag gjorde en egen sås utan salt och skippade saltet på både potatisen och broccolin. Någon lingon fick han inte heller. Superenkelt JU! Nu har han totaldäckat jämte mig med sin rinniga lilla snok och jag hade ingen energi till nått annat än krypa ner jag också.

Förresten så smet in i vecka 30 för någon dag sen så det är väl dags för en liten update på den fronten:

- Jag har pölsat på mig 10 kilo totalt och är ganska nöjd med det. Känner liksom att det inte finns en chans att jag ska hinna gå upp 15 kilo till innan han är ute och allt under 25 kilo känns som en vinst.
- Tröttheten har kommit tillbaka, speciellt om kvällarna. Går liksom inte att vara vaken till 22 längre. Kan iofs kanske ha att göra med att Manfred ju får tänder och varje natt är ett gympapass.
- Det trycker neråt orrrrdentligt, ja men den dära "hej-mamma-mitt-ena-ben-är-påväg-ut-ur-din-punani-trycket" ni vet. Så antar han är lika snabb att fixera sig som Manfred var.
- Jag kan störas rejält av fosterrörelser när jag ska gå och lägga mig. Det gör nästan ont ibland. Är det för moderkakan ligger i bakvägg?
- Jag är fortfarande ett hormonmonster och känner aaaabsoluuuut inte ens igen mig själv.

Annars är läget detsamma. Svårt att se framför sig hur det är med TVÅ bebisar, men samtidigt längtar vi. Men det är också lite bittersweet, eftersom vi för några dagar kommer att "byta ut" Manfred mot en helt ny liten person. Det känns perverst på något vis. Fast mysigt. Jo men en hel den känslor här hörni! Nu får tiden gärna ticka på känner jag.

Likes

Comments

Postad i: Föräldrarskap, Vardagligt

Jag är världens soffpotatis och har alltid tvn på här hemma som ett sista försök till en normal konversation med andra läten än "oh!", "hehehehe" och "tittit!". Men eftersom Manfred suttit med fyrkantiga ögon framför dumburken de senaste dagarna, så inser jag ju att jag håller på att uppfostra den nya generationens soffpotatis. En av de viktigaste grejerna för mig är ju just att mina avkommor ska vara lite mer ... barnsliga. Vara ute och leka, cykla, bygga kojor, läsa och fantisera. Jag känner liksom avsmak till allt som har med barnvänliga appar och iPads att göra (sen att Babyloonz åker på i bilen ibland för att slippa hjärnskakning pga barnskrik är väl en annan femma!) Bolibompa klockan 18 och lite Nyhetsmorgon räcker bra för oss två (och Idol, Bonde Söker Fru, Familjen Annorlunda, Wahgrens Värld för mamman) Nä, så tvn har varit avstängd denna veckan och det känns som vi varit på rehab! Istället för att söva Manne framför nått skräpigt på tvn har vi tagit en timmas promenad med vagnen och bara en sån liten grej ger ju extremt mycket energi. Radion har åkt på ibland för lite hjärnstimulans och dans medan vi donat med nått och Manfred har lekt och busat. Winwin!

Så efter promenaden, sopningen av vår entre och fläskpannkaksdoning medan disk-och tvättmaskinen gick varm mötte vi upp Amanda och Helga för lite eftermiddagslek i lekparken. Ankorna och rutschkanan var favoriterna hos båda och mammorna fick tjattra av sig - perfekt! Kändes som vi var ute hela dagen igår och luftade våra själar så det får bli en lång promenad till eftermiddagsluren med avslut i parken idag också. Vi tog förmiddagsluren i sängen eftersom vädret är rätt trist och jag ... ville läsa bloggar och skriva ner lite grejer som behövs inför ettårskalaset! Herrreguuuuud. Snart dags. Manne sover fortfarande, så då hann jag till och med kika in här. Fredag är det också och vi ska lyxa med köttbullar och potatismos med gräddsås ikväll. Hoppas ni får en fin dag <3

Likes

Comments

Postad i: Föräldrarskap, Vardagligt, Tankar

Det är mycket med den här historien som luktar Tinder-dejt men det kan ju vara kul det också!

För några månader sen (eh, typ ett år) hittade jag och @fridaroys varandras bloggar. Hennes dotter, Ellie, är ca 2 månader äldre än Manfred så det var ju kul att läsa om någon i samma ålder med barn i samma ålder. Snart började vi stalka varandra på Instagram och senaste månaderna har vi haft DAGLIG kontakt på sms. Vi insåg väl ganska fort att vi liksom redan kände varandra och hon vet mer om mig än vad jag själv vet, i princip. Nu hade vi ju bara ett problem: att vi bor 2,5 timma från varandra och med småkids är det såklart lite mer arbete bakom själva resan än vad det vore annars.

Men så för två veckor sen så kände vi väl bara att va fan, nu måste vi ju ses. Att såhär kan vi inte hålla på att vara ihop på SMS utan att ses. Så igår morse plockade jag in typ halva hemmet i bilen för en heldag med Frida och Ellie hemma hos dem! (Observera att heldagen kändes som 10-minuter) Vi körde på med lunch för barnen, fika för oss kaffetanter, bajsolycka på både fötter och golv och så åkte vi in till stan där vi fastnade i en hiss och gick till Polisen. Avslutade med en sen lunch innan jag ju var tvungen att åka den långa vägen tillbaka med min övertrötta avkomma.

Äeeh men det är ju helt fantastiskt. Ändå. Att man kan träffa någon sådär över internet?! Jag träffade ju Victor på Badoo (jaaaaaaja skratta ni bara ;-)) och se så bra det blev av ungefär samma upplägg som med Frida. Nu tror jag inte att Frida och jag kommer att bli madly in love, men ni hajjar. Så tack, internet. I owe you one!

Likes

Comments

Postad i: Föräldrarskap, Manfred 6-12 månader, Vardagligt

Runt halv sex vaknar denna pissepottan och vill ha torr blöja och säga godmorgon ordentligt inne hos oss. I morse låg han jämte mig och när han såg att jag kliade V på ryggen så gjorde han likadant, innan han smiskade till rejält på skulderbladet. Då tog jag med honom ut i köket och fixade välling. Han svepte flaskan och 30 minuter senare sov han som en stock mellan oss!

Nånstans mellan 8 och 9 vaknar han igen och då är det full fart. Så fort vi kommit ut från sovrummet ska han riva ut alla sina leksaker ur tygkorgen vi köpt på IKEA. Den lila kossan fick vi av några kompisar, den är studsig och Manfred är lite småskraj för den, hehe.

Medan han röjer på golvet (och bakar dagens första bajsblöja) kokar jag livets dryck, tänder doftljus och fixar frukost. Precis innan jag gör i ordning vår gröt tar vi blöjan, slår aldrig fel. Som tidsinställt.

Frukosten består alltid av två portioner gröt, en halv smörgås med levertjottafräs till Manfred och rågbröd för mig toppat med kaffe och D-droppar. Senaste dagarna har Manne fått havregrynsgröt istället för pulvergröt och han verkar tycka om det! Skönt, för det är ju betydligt billigare att göra havregrynsgröt än pulvergröt som kostar 45kr paketet.

Vi käkar frukosten långsamt framför Nyhetsmorgon och Manfred tycker mest om reklamerna. (Kul för honom eftersom de klämmer in 3 reklamer i halvtimman.....)

När vi ätit frukost är det bus på golvet får lilleman och jag fixar alltid med någonting, disk eller tvätt. Sen klär vi på oss (jag brukar dock inte köra på en sånhär lyxig sminkning men ska iväg senare och så fick jag feeeeeeling ;-)) och sen brukar klockan slå förmiddagsvila, så då myser vi upp i soffan. När han somnat läser jag bloggar och snaskar frukt.

Det här är världens bästa mornar, speciellt om man fått sova en hel natt och faktiskt har lite energi och det är väldigt skönt att ha rutiner även om man bara lunkar på hemma. Just att bara hoppa ur svettpyjamasen och plocka och dona gör mycket för sjäääälen. I alla fall min. Det blir lätt att jag hamnar på soffan och inte kommer upp ur den förrän jag går och lägger mig annars. Och klär man på sig är det lättare att komma ut på promenad t.ex.

Jag ska iväg på en förlossnings/amningsförberedande föreläsning i eftermiddag och då ska Manne få hänga med Victor - vilken lyx! Jag struntade i denna föreläsningen när jag gick med Manfred, så ska bli "skönt" att få gå dit. Hoppas den ger mig någonting! Innan dess ska jag käka resterna från gårdagens middag till lunch - kycklingfilé i Ajvar Relish sås. Tyyyyyyp det godaste jag käkat!

Vi hörs!

Likes

Comments

Igår hade vi en GRYM söndag som började med en hel natts sömn (I KNOW!!!!!!) följt av en tur till Växjös 4H-gård - Manfred klädd i sin PoP overall i strl 68 som uppenbarligen fortfarande passar, jag som en bonnmora i regnjacka och stickad tröja och Victor i jeans. boots och rock. Vi kollade in bockarna, minigrisarna, hönorna, kaninerna, hästarna och så stötte vi på en ilsken jävla åsna som sparkade hoven i stalldörren när vi stod och glodde på honom. Fair enough kanske, men vilken jävla eld i röven jag fick ut därifrån! Vi avslutade med lite ljummet kaffe och kringlor som vi fått av Victors farmor innan vi åkte hem till V´s kompis som totalrenoverar sitt nyköpta hus. Den förändringen de lyckats åstadkomma sen i somras gör ju inte direkt mig mindre sugen på hus, även om det måste kännas som ett evighetsprojekt.

Manne fick någon släng av pappa-abstinens inatt så stackars V fick spendera större delen av den i soffan tillsammans med honom. När han väl gick med på att sova utan pappas armar om sig kunde vi sova ända till halv nio i morse. Det är väl ändå det bästa med att vara föräldraledig, att det liksom inte (oftast) finns någon brådska i att ta morgon. Vi åt frukost i lugn och ro innan vi tog en timmas promenaaad. Sen städade vi, käkade lunch, sov middag och tog bussen till stan. Hämta bilen hos V, upp å handla på Maxi eftersom vi är har olika grejer för oss fram till torsdag så vi hinner inte hämta online-kassen. Sen var denna dagen på nått vis slut och jag tog nattningen i soffan medan maten blev färdig i ugnen. Nu ska jag nog fanken unna mig en dusch innan vi kryper ner och ser färdig på "Helkopterrånet" på Svtplay i sängen. Bra skit!

Likes

Comments

Postad i: Föräldrarskap, Vardagligt

Hahah, jag är så full i skratt. Vet inte om det beror på all "bad karma" senaste timmarna eller om det var något i kaffet. Men Manfred kom precis utkrypandes från toaletten (ja, jag låter honom leka ensam men OBS jag satt vid bordet precis bredvid toaletten och vet exakt vad som finns att leka med på golvet .... trodde jag) med en mustach. Alltså, ni vet den där sägen om att när ongen blir för tyst, då är det något i görningen. Ah, men TJENA om jag fick bevittna det precis. Jag hör hur han liksom donar i det tysta med något och har tidigare hört, vad jag tror är en plastduplo som han har där inne, skramla omkring. Manfred är på många vis en liten hund, så i vanlig ordning ropar jag på honom och han kommer krypandes. Med en mustach .... Jag har tvättmaskinen igång (duh, anledningen till att han vill leka på toaletten liksom!) så jag tänker att han lyckats få tag på tvättmedlet .. fast, det står ju på högsta hyllan så det är ju inte möjligt. Jag tar en snabb titt bort mot tvättmaskinen och ser brottsplatsen: tandkrämen! Han slickar ju på allt, det är sen gammalt, och leker ofta med sin tandkrämstub när vi byter blöjan för att undvika skrik och panik. Då har han alltså lyckats få av korken, alltså den jag hört skramla och inget duplo, och fått i sig en osäker mängd av sin tandkräm - och fått en snygg muche! Ha ha haa. Please ring inte socialen. Han ter sig inte konstigare än vanligt och i värsta fall blir han väl lite lattjo i magen tänker jag.

Och igårkväll hade jag egentid ... typ. Manfred är som ni vet lite mäckig just nu och somnade senare än vanligt, så jag hann knappt förbereda pepparkakorna innan Idol började. Kvällen bestod sen av ett gäng uppvak och napp-instoppning framför ett halvkasst Idol (fast Magnus alltså!!!!! han kan sjunga rätt in i hjärtat han!) Victor var iväg på AW men skulle ta bussen vid 22 eftersom han skulle upp tidigt i morse och jobba. Och ja, där står han. Den lille kratern, på stationen och väntar. Väääntar och vääääntar. På buss 310 men ska med buss 331. Så vid halv elva fick jag hoppa in i bilen och hämta hem honom medan Manfreds farmor fick hålla ställningen här hemma. Och vid tre i morse tyckte Manfred det var morgon och ja .... ni vet hur resten av den historien går.

Meeeeeeeen nu är det lördag och om en timma ska vi på middag hos Victors mormor och morfar! Sen får vi väl se hur den här dagen ter sig. Det regnar, så jag kan tänka mig att .. sova. Hehehe. SKoja. Eller? 

Likes

Comments

Postad i: Manfred 6-12 månader, Vardagligt

I LÖV YOU

Well, hello!
Jag hade absolut noll koll på att Manfred hade sin (allra första!) namnsdag igår så det var ju tur att andra kom ihåg den. Gammelmormor/morfar skickade kort, mormor skickade grattis-sms och farmor kom med paket innan läggdags. En annan sopade spåren genom att skriva STORT på griffeltavlan att det var hans namnsdag innan han fick vara med när jag storstädade köket. Alla 11 månaders dröm .....

Och nu är det redan fredag igen och vi är ensamma hela dagen eftersom Victor ska ut med jobbet. Så ikväll ska vi ha filmkväll i sängen med massa gotte! Manfred får nöja sig med välling men vi ska ta oss en höstig promenad till affären lite senare och då ska jag köpa mig lite ... PEPPARKAKOR OCH JULMUST OCH CLEMENTINER som jag ska grisa i mig när Manne somnat. Lajvet!

Likes

Comments

Postad i: Mode/skönhet, Föräldrarskap

Delivery from wish.com

För ett tag sen råkade jag komma över appen Wish. Hur denna jävla sajt är möjlig kräver väl egentligen sitt egna inlägg men kort och gott blir man snabbt beroende och ha-galen. Det finns ALLT och mycket till plus lite andra grejer som man inte behöver. Sen får man vara källkritisk och ta det hela med några nävar salt.

Anyway!
Jag trillade in där en kväll och scrollade mig igenom typ tre tv-kvällar i rad, bara under kategorin pojksaker och bestämde mig för att min första beställning fick bli dessa skorna till grabbarna! Tanken var att de kanske kunde komma till användning i vår, men jag fläskade iväg rejält på Mannes storlek så kanske nästa höst är mer troligt. För 180pix gör väl å andra sidan inte det så mycket?

Likes

Comments

Postad i: Föräldrarskap, Manfred 6-12 månader

Alltså, vad är det som sker i denna lilla kropp? Det här är det värsta vi varit med om och då har vi ändå överlevt fyramånadersfasen. Klockan är bara lunch och jag har redan hunnit kuta runt helt naken och jagat honom eftersom han hittade dekorstenarna till ljusplattan jag orutinerat glömt plocka undan och fått psykbryt en gång. Jo, men man får inte pris i mödraskap när hela natten går ut på att få ungen att somna om. Det är inte sovvägran utan han kommer ALDRIG till ro. Bara snurrar runt, runt, runt i sängen och jag blir tokig. Vart finns förnuftet till att ligga stilla tänker jag? Hjälper inte att han varit vaken hela eftermiddagen och hjälper inte att han sovit. Misstänker att det är de stora tänderna i underkäken som är på G, det är rejält knöligt där och det ger ju på nått vis lite hopp om framtiden.

Meeeeeen här kan vi inte sitta och deppa. Livet fortsätter fastän man är blek som ett isbjörnsrövhål och är helt utan livsgnista emellanåt. Lillgrabben är ju fortfarande värd det bästa och det bästa just nu får väl ändå bli lite lunch innan vi drar ut och leker av oss lite!

Likes

Comments

Mest lästa

FÖRLOSSNINGSBERÄTTELSE 2016-11-04 ♥

UPDATE; VECKA 1

FÖRSTA BVC-BESÖKET