Nu är det måndag igen. Wiho, bästa dagen på hela veckan😃🙌🏽 Måndagar är man pigg och glad. Man sätter ribban för hela veckan. Och allt är bara toppen! Måndag är möjligheternas dag😃

Okej.... Nu ska jag inte ljuga mer. Måndagar är väldigt jobbiga för mig som för många andra. Men jag tänkte att jag skulle vara lite positiv och optimistisk för en gång skull nu när det är måndagen är här igen. Min inställning kan ju knappast bli sämre av att vara lite positiv och vända på alla negativa, trötta och tråkiga tankar. Och vet ni vad? Jag känner mig faktiskt mer optimistisk :) Tänk va mycket man kan påverka genom sin inställning till saker och ting. Det är något som alla borde ta till sig. Kan JAG så kan definitivt DU!

Och om vi ska gå in lite djupare på saker och ting... Jag har mycket i mitt "bagage". Det har format mig (och gör än idag) till den människa jag är/har blivit. Min familj påverkar mig positivt som negativt för att jag älskar dom över allt annat och jag är ingen människa som inte bryr sig när någon har det jobbigt eller gläds över något. Jag är en extrem känslomänniska. Punkt.
Jag skyller inte på mitt förflutna för hur jag beter mig idag. Däremot måste jag reflektera över det som hänt för att ta reda på varför jag gör som jag gör, är som jag är, reagerar som jag gör osv. Jag lär känna mig själv på ett plan som dom flesta inte vågar fördjupa sig i. Jag strävar varje dag efter att bli ett bättre jag. Jag gör så gott jag kan och när jag har en bra dag och känner mig tillfreds, som just nu, så känner jag mig stolt över mig själv.
En till sak som jag har reflekterat över är att när man lär känna sig själv bättre så märker man väldigt tydligt vilka människor man vill ha i sitt liv. Däremot kan det vara svårt att "sålla bort". Men tanken är ett steg i rätt riktning för att må bra.

Jag känner mig positiv ovh stark!
Något som däremot gör mig väldigt ledsen idag och samtidigt tacksam för livet jag fått är att en vän till mig svävar mellan liv och död just nu. Alla mina tankar och böner går till min vän idag🙏🏽✨ Och jag ber till högre makter att h*n kommer att klara sig.

Var rädda om varandra.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

  • 294 Readers

Likes

Comments

Vilka val man än gör i livet så kommer alltid någon bli glad för min skull, arg, ledsen eller besviken på mig. Och jag hoppas innerligt att en dag ska jag kunna borsta bort det negativa från mina axlar och bara blicka framåt. I nuläget är jag inte särskilt duktig på det och det dåliga samvetet gör mig illa till mods. Det dåliga samvetet att jag sårar personer genom att göra saker som gör mig glad och lycklig, äter upp mig. I alla år har allt handlat om att ta vara på andras känslor. (Ett val som jag gjorde för att jag mår gott av att va hjälpsam) Fick aldrig utrymme till mina egna känslor dock och det har lett till vart jag befinner mig idag. För några år sen hade jag aldrig trott på om någon sagt att man kan vara för snäll. Hur kan man bli för snäll liksom?! Nu några år senare försöker jag få någon sort balans i livet och det händer inte över en natt. MEN jag ser och känner framsteg ändå och det är det som motiverar mig att fortsätta. Trots mina framsteg så kämpar jag mot mitt dåliga samvete varenda minut av dagen. Och jag vet också att jag kan forma mitt liv till precis det jag vill ha ut av det. Jag är den enda som kan bestämma om jag vill se glaset halvtomt eller halvfullt.

Jag vill att folk ska veta att bara för att jag väljer mig själv i första hand (så ofta jag klarar av det) så innebär inte det att jag tycker om eller älskar er mindre.

Det handlar om att jag måste börja värdesätta mig själv så jag kan älska er ännu mer.

Varje dag är en kamp
Människors behov
vs Mina behov

Likes

Comments

Torsdagar för mig är en vänersborgs-dag, just för att jag tillbringar varje torsdag på möten här i Lilla Paris.

Jag har funderat många gånger på om jag saknar stan. Och ibland undrar jag om jag ska flytta hit igen, men den känslan och tanken vänder ganska snabbt när jag tänker på vilka underbara kollegor jag har i Mellerud. Och där funderar jag inte längre på det.
Den senaste tiden har jag haft en överväldigande känsla av ensamhet. Det är ändå rätt fascinerande hur man kan känna sig så ensam bland så många människor. Vad är det som får en att känna sig så ensam? I mitt fall har jag funderat mycket kring detta och jag har kommit fram till att när jag ger mer än jag får så känner jag mig otillräcklig och ibland bortglömd. Oftast kommer allt på en gång, när bägaren blivit full och tillslut rinner över eller om något händer som får känslorna att bli såpass starka att man inte vet vart man ska ta vägen.

I vilken ände början man då att förändra sitt liv. Vad är det som gör mig olycklig när jag egentligen har alla bitar för att vara just lycklig. Jag är inte otacksam. Jag kanske inte alltid nöjer mig med det lilla, man ska våga drömma. MEN jag är ödmjuk och försöker se positiva saker även i det negativa. Trots att det ibland sitter långt inne eller tar ett tag att se det.

Jag strävar jag alltid efter att bli ett bättre jag.

Sometimes the prettiest smiles hide the deepest secrets

Likes

Comments

Sundals Ryr's vackra kyrka! ✨💒
Igår sjöng jag på ett bröllop. Det var en väldigt speciell och rolig upplevelse dels för att jag fick se det vackra brudparet och dels för att utgångsmarschen var en utmaning. Justin Timberlake - can't stop the feeling. Det blev så bra och var så kul. Dan Rosengren var kantor och kompade mig till denna låt samt två sånger till och då kan det inte bli annat än bra. 🙌🏽

👰🏼💍🌷✨

Likes

Comments

- Från - en knälång, militärgrön, figursydd klänning som täcker bröstkorgen, vit kavaj och håret i en relativt strukturerad halvuppsättning - till - en vit, kortkort, paljettklänning, urringning, utsläppt hår, vilda lockar och lårhöga svarta mockastövlar, på en och samma dag.

Ett lite sent inlägg. Datumet är 27/8 och jag går upp och gör mig redo för att sjunga på ett dop. Som vanligt så gigar Wictor och jag på två håll så vi kan inte vara där och stötta varandra utan det får likaså göras på håll. Jag kände mig exalterad och såg fram emot denna dag - dagen levde upp till mina förväntningar om inte till det bättre t.o.m.

För att gå tillbaka några dagar så började denna veckan med feber och förkylning. Vilket ledde till att jag kände -Två gig på lördag och idag har jag ingen röst... Det här kommer inte funka. Förtvivlad och stressad. Då bestämde jag mig för att resten av veckan bestod av färsk ingefära och mycket sömn/vila. Häpen vaknade jag på lördags morgon som om viruset aldrig besökt min kropp. Sången i kyrkan gick väldigt bra. "En värld full av liv - Lejonkungen" & "Det vackraste - Cecilia Vennersten" Nöjd lämnar jag kyrkan för att förbereda mig inför nästa gig.

En Värld Full Av Liv - Lyssna här!

Åsebro festplats blev nästa anhalt för denna dag och WOW vilken rolig kväll. Denna gång stod jag på scenen vid baren med coverbandet HDC (HitsDotCom) Där blev det inga disney-låtar utan lite mer dansvänliga party-dängor. Vilken energi!! Trots att det var många tillställningar runt om kring oss så kom det en hel del folk till festplatsen denna kväll där dansbandet BlackJack stod för dansen och vi stod för partyt.
Avslutningslåt: "AC/DC - Highway to hell" 👊🏽💥

Sent in på natten kändes det att jag varit sjuk hela veckan och det skulle bli otroligt skönt att få komma hem och lägga sig 💤

Minnen för livet.

Tacksam så in i bomben🙏🏽


Likes

Comments

Gokväll, du som läser. Sitter just nu i soffan och reflekterar över denna helg.
Först och främst så började jag bli förkyld på torsdags kvällen, tack och lov efter att jag sjungit på en vacker begravning. Och efter en lugn helg så tänkte jag att den kanske skulle ge med sig men det verkar som den vill stanna ett tag till. Fredag och lördag - lugna, mys/kurera-sig -dagar. Imorse så vaknade jag på bra humör, Såg fram emot dagen, bara att få komma upp, klä sig snyggt och sminka sig (helt otroligt vad gott det gör). Kl 9.30 var det dags att åka till kyrkan för att vara med och sjunga. Vilket gick helt okej. Trodde nog att rösten var bättre än den egentligen var idag, tät i näsan och inte hjälpte nässprayen. Men det funkade ändå även om det inte var optimalt att sjunga. Väldigt kul att få vara med och delta i olika evenemang och i detta fall - en konfirmation.


När jag kom hem från kyrkan vid 14 tiden kom en vän, vid namn Adam​, hem med blommor och ett kuvert som tack för att jag sjöng på hans pappa's begravning på torsdagen. Och jag finner inte ord till att beskriva hur tacksam jag blev och är.
​Allt strävande och slit för att tagit mig dit jag är idag gör sig verkligen värt det i sådana här stunder.
​Känner mig i all sorg lyckligt lottad. Tack Adam! 💙

​En bild nedan på den underbart vackra buketten 💐


Likes

Comments