Header

Så förbannat kär i mina barn. Älskade älskade ni var glad jag är att ni finns. Och eran pappa. Och alla andra fina människor vi har omkring oss, så glad jag är att ni får dem i era liv.

Benjamin har ju haft lite "problem" med sin hy sedan han kom, först var det hormonprickar som blev vääääldigt mycket efter ett tag, såg verkligen ut som tonårsakne (det är vanligt). Men sen försvann det för att komma tillbaka några dagar senare, men tyckte det såg annorlunda ut nu. Sen fick han skorv som sjutton i hårbotten, så googlade jag fram att det finns en bra salva för det och köpte den och började behandla igår. Imorse var han helt fjällig i ansiktet också, så började misstänka att det kanske inte alls var hormonprickar som kommit tillbaka och tog till min bästa (men även sämsta) vän Google och konstaterade att han kan mycket troligt ha seborroiskt eksem. Johannes hade tid hos BVC idag för 2,5 års kontroll (som gick hur bra som helst min fina prins) så det var ju lägligt så sköterskan kunde kika på Benjamin och hon trodde också att det var seborroiskt eksem. Så nu "hoppas" vi att det är så och att allt det röda och prickiga och fjälliga försvinner, men han är ju hur söt som helst ändå min Benjamin.

Nu slår snart ögonlocken ihop av sig själv, så ska sova. Ville mest bara flika in här och påminna mina läsare (Haha, låter som jag är en storbloggare) om att vi lever och vardagen är helt underbar tillsammans med barn och att mina barn och de människor omkring oss är jäkligt bra.

Puss och godnatt

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Älskade Oscar.
Vad har livet gjort med dig för att du ska se så negativt på det.
Jag kan tycka det är sååå jobbigt hur du ser på saker och din negativa inställning till mycket. Men sen blir jag samtidigt så ledsen också. För det är ju inte bara så du är. Du har ju blivit så och det är sorgligt. Sorgligt att du inte fått den positiva inställningen till livet som, till exempel, jag har fått. Även om jag inte alltid har haft det men överlag har jag alltid varit nöjd över livet - och jäkla tacksam är jag för det.

Jag vet att du kommit långt på väg att ändra din syn på livet och speciellt sedan dina prinsar kom. Även om saker ofta går emot dig och det inte ofta blir som du vill så har vi ju två fantastiskt fina pojkar och det är viktigare och större än allt annat.

Jag önskar för oss alla fyras skull att du en dag vaknar med den syn på livet jag har och den syn jag kommer lära dina barn att ha på livet. Livet är en berg- och dalbana, för dem flesta. Men den där synen på livet och negativa inställning får mig verkligen att innerst inne bli ledsen. Ledsen över vad livet gjort mot dig som kan se så mörkt på saker. Du har ju ändrat livssyn ganska rejält ändå sen vi träffades och speciellt sedan du blev pappa. Och vilken pappa du är, helt suverän. Johannes älskar sin pappa som busar järnet med honom och älskar att kramas med honom. Och Benjamin lyser som en sol när han ser hans pappa. Vi kommer alltid att försöka stöta bort allt det där negativa och den negativa synen du har och vi hoppas som sagt att du en dag vaknar och all den där negativiteten i ditt huvud är borta.

Älskade fina Oscar.

"Once you replace negative thoughts with positive ones, you'll start having positive results."

Likes

Comments

Så tacksam att hon finns, och att hon är min mamma. Som hjälper och ställer upp jämt och ständigt och fan 99% av alla gånger jag träffar henne är på bra humör. En som jag ser upp till angående uppfostran och mycket av den mamma jag är beror på vilken mamma jag har. Så glad att mina fina prinsar har en så beundransvärd mormor, som alltid finns där för dem. <3

Likes

Comments

De senaste dagarna har det kommit ikapp mig mer än vad det tidigare har gjort - jag är tvåbarnsmamma. Precis som med Johannes så var de första veckorna "overkliga" och man kunde inte riktigt förstå att han var här och att han var våran. Så har det varit nu med. Man har förstått men ändå inte. Men här om dagen ba: SHIT. Jag har två prinsar. Världens finaste prinsar. FAN VAD JAG ÄLSKAR MINA PRINSAR. Ja, verkligheten kom ikapp en om vi säger så. Och det var väldigt härligt.

Gud att vara gravid med Johannes och med Benjamin har ju varit två olika saker, även om jag mådde hyfsat lika. Men med Benjamin i magen var jag tvungen att hålla igång på ett helt annat vis än med Johannes - på grund av Johannes. Vilket resulterade i att jag var helt slut som höggravid + med den foglossningen jag hade + med en trotsig Johannes så var man ganska grinig som mamma. OCH DEN GRINIGA MAMMAN FÖRSVINNER MER OCH MER. Älskar det, att jag är påväg tillbaka till mitt rätta jag, glada tålmodiga jag. Har många gånger haft dåligt samvete över att inte ha kunnat göra vad som helst med Johannes där på slutet av graviditeten och dåligt samvete över mitt humör. Men GUD vad man inte bör ha dåligt samvete. Det gör ingen nytta alls, helt onödigt. Svårt är det men jag måste bli bättre på att inte älta och leva för stunden och inte tänka på saker som är oväsentliga EGENTLIGEN. Att jag var grinig på slutet för att Johannes skriker över att han inte får det och det och det och jag var helt slut är väl inget konstigt EGENTLIGEN. jaja nu är jag påväg ut på nå sidospår här, men det jag ville komma fram till var i alla fall att jag är påväg tillbaka till mitt rätta jag och det är sjuuuukt skönt. Tror jag inte bara jag tycker Haha.

PÅ TAL OM JOHANNES OCH HANS TROTS OCH DÅLIGA HUMÖR KOM JAG PÅ EN TILL "KUL" SAK HAN HAR SKRIKIT ÖVER SÅ MAN TROR ATT SNART KOMMER GRANNEN OCH UNDRAR VAD SOM FÖRSIGGÅR HAHAH:
han har ju varit blöjfri ganska länge nu - på dagarna. Men bajsa vill han göra i blöjan, så han skulle bajsa på morgonkvisten. Då hämtar han en blöja från natten som han kissat i som jag inte hunnit tagit bort och vill ha den o bajja i men det fick han inte för mig så då blev det ett jäkla liv! Sjukt hur oförstående dem små liven är om man är snäll eller dum egentligen haha. Lika att vi smörjer Johannes för han är så torr, SHIT världens sämsta föräldrar tycker han vi är då. Gullpruppen.

Oj vad långt och virrigt inlägg detta blev då, som vanligt. Men jag kom in i något mode, lika bra att passa på då. Slänger upp några bilder och den sista är på mina prinsar i samma pyjamas, kan ju inte få nog av att jämföra sötnosarna i samma kläder. OCH SYSKONMATCHA. Oj vad jag ska syskonmatcha. Ja ni mina fina killar vad jag är glad att ni finns och att jag får äran att vara er mamma - det ska jag ta vara på och sköta så bra som bara jag kan.


PUSS och godnatt!

Likes

Comments

Igår hade vår andra prins funnits utanför magen i en månad.

Detta inlägg skrev jag när Johannes var en månad:
"Att vara mamma visste jag skulle vara drygt. Det dryga är väl egentligen bara när han skriker och man har försökt med allt man kan tänka sig -> mata, byta blöja, vagga, försöka underlätta magont m.m. OCH DET DUGER INTE. Alltså, han blir inte tyst. Något är fel och man har ingen aning om vad. Man känner sig så hjälplös. Man frågar nära och kära och googlar sönder. Man undrar vad fan man gör för fel och hur man ska klara detta. Men man klarar det. Nu är Johannes väldigt snäll (tror jag???). För det är bara vissa kvällar han är sådär. Otröstlig liksom. Och en annan sak som är så himla jobbigt med detta, när man försökt med allt, och inte vet vad som är fel, är att man försöker ju forska i vad som kan vara fel. Och det är inte lätt. "Ja, han har dessa symptom så det kan vara kolik, men det kan också vara vanlig magknip, fast han är nog bara övertrött, kanske så beror detta på D-dropparna ELLER så var det chokladen jag käkade igår som orsakar detta". Kan vara så mycket. Kan vara ingenting.

Ja, att vara mamma är inte det allra lättaste men ack så underbart det är. Och nu har han börjat flina riktigt mycket också, den kärleken man känner när han tittar på en och flinar till, verkligen från hjärtat, då mår man.

Dryga skrattretande saker som händer lite för ofta:
* Johannes bajsar och när man har bytt blöja, tvättat rent så fint, kanske salvat in stjärten, klätt på honom nya rena fina kläder (jag har en riktig spybebis. Får byta stup i kvarten.) och är så nöjd, både mamma och bebis. Går in till vardagsrummet och så hör man en ny blaffa han lägger i blöjan. Baaara att börja om. :D
* Johannes sover så djupt och riktigt göttans TILLS man själv ska krypa ner i sängen trött så ögonen går i kors. Då tycker Johannes att man ska vakna.
* Samma som ovan gäller när man ska äta. Ojojoj, ibland tror jag han har en inställd timer på att vakna varenda gång vi ska äta.
* Pojkbebisar kissar ju väldigt ofta då det är ett pågående blöjbyte. Jag har full fokus på snorren och är redo ifall han skulle kissa, tittar jag bort nån sekund, ja då kissar man. :)

Nu ska jag mysa med min lille Johannes som sover GÖTTANS (vänta ni bara, han vaknar när jag ska lägga mig) och hans snygga pappa. PUSSIS. "




Så mysigt att jag har denna blogg egentligen och kan kika tillbaka hur Johannes var vid vissa åldrar och hur han såg ut osv. Hur som helst, det första stycket minns jag att vi tyckte var så sjukt jobbigt med Johannes, att inte veta. Upplever inte alls samma med Benjamin men det är väl troligtvis för att det inte är första gången nu. Även Benjamin har nu börjat att flina och det är så mysigt, nu händer det mycket för var dag. Har kommit något joller också, längtar så tills det blir mer, så mysigt.

Men vad bra det har gått, den första månaden som tvåbarnsmamma. Johannes är ju helt klart en av de bästa storebröderna jag sett - precis som jag hoppades och trodde att han skulle bli. Han är fortfarande bara stolt över Benjamin och så försiktig och söt med honom, så glad att ingen avundsjuka uppstått än, vet att det säkert kan komma i framtiden men jag är glad så länge bebistiden hinner förbi innan den uppstår.
Benjamin är också väldigt snäll, tack och lov. Skriker ibland men brukar inte vara svårt att åtgärda problemet som är då. Så vi är jäkligt lyckligt lottade med våra fina underbara prinsar. Däremot har Johannes ett jäkla humör mot oss, kan nästan skratta såhär när det är lugnt över hur han beter sig. Idag var jag och mamma och Benjamin till förskolan för att hämta honom vilket inte var populärt, han skulle väl inte med oss hem borde vi förstått. Det blev mycket skrik enda från tårna innan han motvilligt följde med. Men sen när vi väl kom hem så blev allt bra, men man får ju skämmas lite över vilka röstresurser han skaffat sig.
För någon vecka sedan skrek och grinade han i hela trapphuset och står sedan vid dörren och vrålar "SLUTA MAMMA". varför? För att jag sa att han skulle äta mat innan han fick sin glass. Men som sagt, mot Benjamin är han alltid go och snäll och det är väl huvudsaken. Han är ju faktiskt go och snäll 90% av tiden för övrigt också.

Ja, lyckligt lottade är vi verkligen. Det måste man försöka komma ihåg när det är jobbigt, för så är det ibland - och det får det vara. Men att vi får uppleva denna kärlek från dessa fina barn är värt så mycket. Mer värt än alla pengar i världen. Tack mina fina barn för att ni kommit till mig och jag tror och hoppas ni är tacksamma att just jag är er mamma, jag jobbar varje dag med att bli den bästa mamman jag bara kan för er, mina fina söner.

"Grattis" Benjamin på "enmånads-dagen", vi älskar dig otroligt mycket och är så glada att just du kom till oss. Tänk vad kul vi ska ha ihop i framtiden, speciellt du och din storebror.

Likes

Comments

Att jag har burit två barn i min kropp. Att jag fått äran att göra det. Att den klarat av att göra det och att de båda är två oemotståndliga små pojkar med tio fingrar och tio tår, jag är så tacksam. Så tacksam.

Likes

Comments

Han är fortfarande hur go och snäll med sin lillebror som helst och vill gärna visa upp honom. Det är så fint. Han är så stolt över dig Benjamin, och vi är så stolta över honom. Över dig. Över er. Våra finaste prinsar!

Likes

Comments