Jag skulle skriva ett inlägg för några dagar sen men mitt schema har varit fullt! I måndags lämnade jag alla bakom mig och satte mig på flyget till Newark. Där var jag sedan tills i torsdags på au pair care's akademi. Där pratade vi om säkerhet, barns utveckling, hemlängtan och mycket mycket mer. I tisdags fick vi åka in till New York och vi hade en guidad tur på Manhattan. Vi hann se mycket på lite tid men jag känner inte att jag vill bocka av New York från min lista över platser jag vill besöka än...
I förrgår kom den stora dagen. Dagen som alla hade längtat efter eller fruktat i flera månader och kanske år. I förrgår fick vi träffa våra värdfamiljer. Jag har hamnat i en jättetrevlig familj i Seattle! So far so good! Jag har inte hunnit se så mycket än men jag älskar området och jag älskar hur trevlig familjen är! Jag kommer definitivt att trivas här det närmsta året!!
Nu gäller det bara att komma över jetlagen och lära sig hitta för nästa vecka börjar jobbet på riktigt och jag ser verkligen fram emot det! Det här kommer att bli bra!!

//Jonna

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Sen sist jag skrev har jag hunnit jobba några dagar på en underbar förskola där jag kände mig behövd och välkommen. Det finns alltid förskolor som man gillar mer eller mindre som vikarie men här var de jättetrevliga! Man blir ju uppriktigt lycklig när de säger att de ville boka mig hela veckan och ville ha just mig. De hade bokat mig på 2 avdelningar samma dag för att de båda ville att jag skulle komma. Så något bra måste jag ju gjort!

Jag hann vara frisk kanske 2 dagar efter min förra förkylning innan jag blev sjuk igen. Den här gången mycket mildare men det låter fortfarande som om jag har en kråka i halsen och det värsta gick över i helgen. Idag var min sista dag som jag sa att jag skulle jobba för nu är det bara precis en vecka innan jag lämnar Sverige. Om exakt en vecka sitter jag på flyget till ett land långt bort i fjärran. Vad gör man då en dag som denna när det spöregnar ute och man missar bussen hem och man egentligen måste packa och städa? Jo då sätter man sig på café och tar en mysfika och inbillar sig själv att man är värd det även om man inte gjort något än... The story of my life. Men jag skyller på att jag är förkyld och behövde varmt kaffe denna kalla regniga dag när man är fast på stan.

Den här veckan är det fullt ös som gäller. Mitt schema är fullt av att träffa kompisar, packning, tvätt av allt som ska med och städning för att min bror ska få ta över mitt rum när jag lämnar Sverige. Wish me luck att jag hinner med allt!

//Jonna

Likes

Comments

Jag har nu varit sjuk sen i onsdags med hög feber och huvudvärk. Igår och idag har jag känt mig halvbra utan feber, så himla skönt! Fy vad jag hatar att vara sjuk och och känna mig kraftlös och och bara vrida på mig i smärta. Men nu är jag bara i förkylningsstadiet vilket jag inte heller tycker om speciellt mycket eftersom man inte kan varken andas eller prata på grund av slem och snor i hela huvudet. USCH! Vad som fick på på så grymt mycket bättre humör var att mina älskade vänner hade slängt ihop en överraskningshejdåfest i fredags!  Jag vet att jag är sent ute med detta inlägg men åh vad jag älskar dessa människor! De hade fixat amerikanska cupcakes, amerikanska flaggor, amerikanska glasögon, snacks, läsk, godis och ett underbart gäng av vänner som jag inte träffat på ett tag och det kommer dröja ännu längre innan jag får träffa dem igen! Det är stunder som den i fredags som jag lever för! Tack alla underbara människor för allt! Jag kommer sakna er!!


//Jonna

Likes

Comments

Hej igen! Nu trodde ni jag var borta igen va?  Nope. Idag sitter jag här hemma, ensam med min dator. Jag tänkte för en gångs skull gå ut och få mig en liten promenix men vi får se hur det går med det. Jag har äntligen fått börja jobba lite som vikarie på förskolor nu men i morse kom det inte ett enda sms om någon som behövde hjälp vilket leder till en hemmadag mitt i veckan. Jag sitter nu här med min lilla smoothie-bowl  och ska påbörja mitt "pre-departure project" till min aupairresa. När man har bestämt en familj som man ska åka till är det mycket arbete framför sig. Man tror att man kanske är färdig med pappersarbete och ifyllda dokument när man kommer in i processen för att välja värdfamilj men nej. Jag har varit på ambassaden och fixat visum, börjat packa och nu är det pre-departure project som gäller. Vad är då detta projekt? Jo man ska lägga ner ungefär 8 timmar på att skriva om värdfamiljen och området de bor i. Jag tycker att detta verkar spännande men jag är fortfarande lite funderande över varför man ska ge det till värdfamiljen när man kommer fram. Jaja, det blir nog bra!  Så nu ska jag sitta här i min ensamhet och skriva lite projekt. Det känns på ett sätt som att man är tillbaka i skolan igen men den här gången är det ingen som sätter ett betyg vilket gör mig överlycklig. Det som gör mig ännu gladare är att jag har en ny dator! Jag älskar den!! Jag trodde aldrig att jag skulle köpa en sån här dator men ibland överraskar man sig själv positivt. Det senaste vecka har varit toppen men flödesfattig här på nouw. Jag får bättra mig. 

Ha det gott tills nästa gång så ska jag försöka skriva lite uppsats!

//Jonna

Likes

Comments

Man kan väl inte klaga på en sen bananpannkaksbrunch som denna. Jag gör inte det iallafall! Att sitta en dag som denna framför en bra serie med god mat innan pappersarbete inför aupairresan är något man får unna sig. Det gör jag gärna oftare!

// Jonna

Likes

Comments

Hejsan,

Jag är nu som sagt igång med ett nytt försök att få den här bloggen till liv.

Förra året skapade jag bloggen så att jag kunde uppdatera och visa upp min resa i Sydkorea. Jag uppdaterade istället på Facebook för jag kände att fler människor som är intresserade av mitt liv kommer läsa sig till mina upptåg på Facebook än på en liten blogg. Jag är fortfarande inne på samma tankebana men nu ett år senare tänkte jag ge mig på ett nytt försök för fler internationella vänner som jag inte vill vara vän med på Facebook... Jag ska alltså försöka, notera försöka, skriva inlägg på engelska ifall det önskas men jag kommer förmodligen inte börja med det förens jag lämnar Sverige.

Ja för nu är det bestämt! Jag lämnar Sverige för ett nytt kapitel i de förenta staterna den nionde oktober. Det är helt sjukt. Det är bara typ en månad kvar! Jag ser fram emot det väldigt mycket för jag vet att jag kommer utvecklas och växa jättemycket av ett år utomlands.

Förra sommaren var jag då i Sydkorea i 6 fantastiska veckor då jag fick lära känna jättemånga nya fantastiska vänner men jag har ingen kontakt med dem längre. Det är fruktansvärt tråkigt! Men de 6 veckorna jag fick spendera med alla dessa vänner var fantastiska. Jag fick lära mig koreanska, bo i värdfamilj, se otroligt vackra historiska monument och underbart vackra vyer. Jag bodde i huvudstaden Seoul där jag även hade lektioner och upplevde så ofattbart mycket! Jag och ett par kompisar reste ner till södra Sydkorea en helg och såg en till fantastisk stad. Sydkorea är ett fantastiskt land där nya och mycket gamla byggnader vävs ihop och det är en förvånansvärd kulturkrock för en okulturell 18-årig svensk tjej. Det var en helt fantastisk resa som jag gärna gör om. Om jag växte så sjukt mycket som jag gjorde under 6 veckor i Asien, hur mycket kommer jag inte att utvecklas ett år i USA?

Förra sommaren upplevde jag så mycket och det senaste året har bara flugit förbi. Det var långt ifrån mitt bästa år men "What doesn't kill you makes you stronger" eller hur?
Jag var med i en fantastisk uppsättning av High School Musical, var på studentresa till Portugal med mina bästa, finaste, underbaraste vänner och TOG STUDENTEN. Jag har nog aldrig varit så lättad som på studenten. INGEN MER SKOLA! Inte på ett tag iallafall. Jag mår SÅ bra nu när skolan slutat. Andra får ångest över att de inte vet vad de ska göra när de inte behöver lugga men jag tycker att det är SÅ skönt för jag var så stressad av all skola.

Nu börjar ett helt nytt kapitel av mitt liv och jag ser fram emot det jättemycket!
Ha det gott till nästa gång.


// Jonna


Likes

Comments

Jag är tillbaks! Jag trodde nog inte att jag skulle uppta den här bloggen igen så vi får se hur länge jag håller i den här gången!

Det har nu gått över ett år sen jag senast skrev ett inlägg och jag tror dessutom inte att jag varit inne sen dess. Det har hänt så sjukt mycket sen jag sist loggade in och jag kommer inte nämna allt för det skulle bli ett fruktansvärt informativt och långtråkigt inlägg för mina trogna 0 följare. Eftersom jag inte gett ut min blogg till mina kompisar och familj (jag tycker det är pinsamt) är denna bloggen mest för mig själv och jag ser framför mig hur jag säkert är alla mina 20 läsare själv. Okej jag ljög. Jag har varit inne och läst mina tidigare inlägg men inte loggat in och tänkt lägga ut något mer. Vilket ger mig fler misstankar om att det bara är jag som läser min blogg. Men det gör mig ingenting. Någon kommer kanske hitta den om några hundra år och läsa mina inlägg och tänka: "oj vilket tomt flöde, hände det ingenting i hennes liv?". Svaret är att det händer sjukt mycket i mitt liv men har inte riktigt förstått vad folk kan tycka är intressant med mitt liv. Dessutom är jag för lat för att lägga upp inlägg när det väl händer något.

Nu kommer jag inte att ha något inspoflöde men jag kan ju drömma. Ni undrar säkert: vad fick Jonna att ta upp hennes nergånga blogg efter 14 månader. Jo det ska jag säga er!

JAG SKA TILL USA!! Jag ska om lite drygt en månad åka som aupair till USA. Jag tänkte försöka lägga ut lite uppdateringar här om vad som händer i livet där på andra sidan Atlanten och därför har jag nu tagit upp bloggandet igen. Jag kan inte kalla mig för en bloggare med mina 8 inlägg men i slutet av aupairåret om jag håller i bloggeriet kanske jag hittar ett intresse och fortsätter.

Jag ska någon dag, typ imorgon, skriva ett inlägg vad det gäller min aupairresa och snabbt genom dra om mitt liv det senaste året men jag vill inte uttråka er i ett enda långt informativt inlägg så jag gör två. *Mindblowing*

Bye bye för idag och så hoppas jag för min och mitt minnes skull att jag fortsätter med bloggandet iallafall i USA.


//Jonna

Likes

Comments

År blev till månader, månader gick till veckor, veckor gick till dagar och nu är det bara några timmar kvar. Nu äntligen är det dags. Dagen jag längtat efter i över två år. Idag går flyget mot Sydkorea.

För fyra år sen så hörde jag talas om kpop av en kompis för första gången. Det var en helt ny värld som öppnades. Jag älskade det direkt. Jag vet dock inte riktigt vad det var jag tyckte om. Om det var den annorlunda musikvideon fantastic baby av bigbang, om det var språket, själva stilen på musiken eller om det var något helt annat. Jag har ingen aning. Men jag älskade det. Jag lyssnade på kpop varje dag i ett år, sen fick jag en dags uppehåll sen kom jag igång igen. Varje gång jag tappar tråden eller intresset lyckas jag på något sätt fastna för musiken på ett språk jag inte förstår med konstiga musikvideor och mestadels pojkband. Om jag inte lyssnar på kpop tittar jag på sydkoreanska filmer som jag lyckas intala mig själv om att de är de bästa jag sätt. Jag vet inte hur sann jag är mot mig själv men jag gillar det speciella. De speciella berättelserna som jag inte kan titta på tills den engelska texten kommer ut. Jag kan inte så pass mycket koreanska att jag kan kolla utan text. Jag har dock lärt mig nästan all koreanska jag kan genom att enbart kolla på serier och musikvideor. Jag förstår mycket mer är jag kan föra fram med mig egen mun men jag kan nog lyckas föra fram min åsikt genom påhittat teckenspråk eller några enstaka ord på koreanska. Det är jag mest orolig för. Att ingen kommer kunna förstå vad jag menar.

För två år sen började ett par kompisar prata om att åka på språkresa till Japan. Jag ville så gärna åka till Korea att jag började tjata på mina föräldrar om att få åka till Korea samtidigt som de var i Japan men med dåliga resultat. När mina kompisar åkte iväg förra sommaren lyckades jag intala mina föräldrar att jag skulle få åka i år. Jag är nu 18 år och kan fatta fler beslut själv och jag har mognat mer. Men jag kan fortfarande inte fatta att det är nu det händer. Att det äntligen är min tur att åka till andra sidan jorden för att lära mig ett främmande men mycket vackert språk enligt mig. Jag tror inte att jag kommer att förstå det tills vi lyfter från Arlanda.

Om 24 timmar är jag i Korea. Det är helt sjukt! Som jag har längtat!

// Jonna

Likes

Comments

Vad har hänt??Det har redan gått ett vecka av sommarlovet!! Hur kan det redan ha gått en vecka?? Jag har haft fullt upp hela veckan så jag har inte riktigt hunnit tänka på att sommaren, som jag längtat efter så länge, äntligen är här!!
Den senaste veckan har jag hunnit vara på bröllop, träffat några kompisar från min gamla klass, varit på Ullared, klippt mig och träffat fler kompisar bland annat.

Igår och idag var det audition till nästa musikal, high school musical. Jag har aldrig varit så nervös i hela mitt liv. Det var min första audition någonsin. Jag var bara på dansaudition förra året för att komma in på Djungelboken.
Igår var det sång- och teaterauditon. Vi fick en monolog att öva in innan audition. Vi skulle även lära oss ett par sånger.
När jag kom till audition hann jag inte riktigt andas ut innan vi drog igång direkt. De hade paus så jag fick köra igång på en gång. Jag har aldrig varit på audition så jag visste inte riktigt hur det skulle gå till... Jag var så fruktansvärt nervös så jag har börjat förtränga vad det var som hände. Det var det värsta och det bästa jag gjort. Det ar jättekul eftersom det var något helt nytt men det var så sjukt läskigt att jag inte vet om jag vill göra om det.

Idag var jag på dansaudition. Jag har så många blandade känslor om dagens audition också. Jag bestämde mig för att gå på både den lätta och svåra audition. Jag älskar dans så jag tänkte att jag kan vara med på båda och om det skiter sig på den svåra har jag alltid den "lätta" att förlita mig på. Det var tur att jag gick på den lätta för det sket sig fullständigt på den svåra. Jag har dansat några år så jag tänkte att jag skulle klara av den men nej. Jag klarade nästan inga diagonalen, jag tappade bort mig i uppvärmningsdansen och klarade knappt av teknikövningarna. Det blev snabbt inte roligt för det var jättesvårt och alla andra var jätteduktiga. Själva koreografin var jättekul men så svår att jag snabbt blev yr och illamående för att jag inte druckit tillräckligt antar jag.
När jag kom hem var jag helt slut i hela kroppen. Nu ska det bli skönt att krypa ner i en varm säng. Sen blir det fullt upp imorgon igen med shoppingtur i Jönköping för att handla in det sista nödvändiga innan min resa. Nu är det bara en vecka kvar!!!!

//Jonna

Likes

Comments

Nu är det inofficiellt sommarlov. Skolan varar en vecka till men alla prov, redovisningar och inlämningsuppgifter är klara. Så skön!!! Nu kommer det så kallade filmperioden, den period då lärarna fortfarande tvingar eleverna att dra sig till skolan men de har inget planerat så de visar en film. Vissa lärare har tröttnat på film och spelar schack mot eleverna. Andra lärare trycker in att man ska lära sig det sista kapitlet i arbetsboken men kommer inte att tvinga eleverna att skriva prov eftersom de själva inte orkar rätta dem sen.
Det är sjukt onödigt att komma till skolan mer, men om man inte kommer och kollar på de fem olika filmerna som visas på de olika lektionerna syns det i betyget...
Men snart är det sommarlov och sen åker jag till Korea! Jag är så taggad!! Jag längtar verkligen.

Vi hade idag vårt sista prov i matte och sista redovisning i kemi innan sommarlovet. Nu är allting över! För att fira belönade jag mig själv med ett stort lass amerikanska pannkakor toppade med glass, grädda, hallon och chokladsås. Såååå goooot!!!! Nu firar jag varje dag att det bara är några dagar kvar av denna hemska termin i skolan. Sen börjar jag trean. Några säger att det är det enklaste året medan andra säger att det är helt fasansfullt och fyllt med ångest. Jag hoppas på det första, men vad kan man vänta sig om man går natur? Det återstår att se. Att sommarlovet snart är här är iallafall säkert, så jag ska kämpa med att ta mig upp på mornarna en vecka till innan allt släpper. Åh vad skönt det ska bli!!!

//Jonna

Likes

Comments