View tracker

My Cranial Chaos.

Den här bloggen skriver jag enbart med den inbyggda röstfunktionen i iPhone. Jag måste säga att det är förbannat kul och samtidigt fascinerande hur tekniken rullar framåt och denna kan spara en massa tid om man inte vill sitta och knappa på tangenter och skärm. Det roliga är att när jag säger. Så sätter den. Kul eller hur? Likaså när jag säger,? Så sätter den ut alla dom tecknen där det ska vara. Den Auto korrigerar också mellanslaget direkt efter. När en inleder en ny mening så därför kan det bero på att den här bloggen kanske ser lite knepig ut. För ni som känner mig vet ju att jag är en språkpolis. Senare så tänker jag i alla fall kolla och gå igenom lite hur vad det finns för begrepp och vad det finns för och annorlunda ord inbyggda i denna funktion.

Jag testade att göra
Men det funkar inte jo.

Oj det verkar som att det funkar ändå kanske bara jag som otydlig. Men nu ska den inte jag tråkar ut mer mer mer med det här utan jag önskar er alla en skön söndag. Hej då

Likes

Comments

My Cranial Chaos.

Jag var på begravning i förrgår, och det var en av de absolut mest vackra (om man nu ska uttrycka det så) och mest andliga jag upplevt. Hela ceremonin var direkt episk och med tanke på Jeannie så var det helt i enlighet med hennes person, karaktär och hela henne på alla sätt, för alla vi som fick äran att lära känna Jeannie visste hur hon funkade. Hon var en såndär glädjespridare, ett personifierat lyckorus och bara var den fantastiska Jeannie. Hon tillhörde den där väldigt lilla minoriteten människor som gjorde dig glad om du var på ett riktigt skithumör! Såna är sällsynta. Detta märktes även på begravningen där närmare 200 personer närvarade för ett sista hejdå... Alla älskade henne ❤

Ingen knäckte henne. Kan beskriva henne med en anekdot så kanske du får ett hum. T.ex när hon låg på sjukhuset och behandlades för cancer så ville hon gå på en konsert. Hon samlade kraft, stack från sjukhuset till konserten och återvände sen, utmattad. Hon var sån. Glad, målmedveten och vid behov - Hård men rättvis. Ville hon göra nåt så bara blev det så. Med det där breda leendet hela tiden. Och humorn. Livsglädjen. Ett unikum.

Sedan vart cancern övermäktig. Eller vart den det? Många beskriver att en del "förlorar kampen mot cancer" men i Jeannies fall så vill jag invända. Inte ens den förbannade sjukdomen kunde ta hennes livsglädje in i det sista! Så hon må ha lämnat detta liv fysiskt, men hon finns alltid med oss. Med sitt leende i våra minnen. Med tanke på att hon lämnade jordelivet som en vinnare & krigare hon föddes till så förlorade hon ingenting. Hon hade redan under sin tid på jorden gjort sig odödlig, så hon spottade cancern i ansiktet, lämnade oss härnere och äntrade sin himmel. Förevigad i minnen & hjärtan ❤ Så vem förlorade?

Du är underbar Jeannie. Rocka loss i din egen himmel med din musik nu som du älskade, så ses vi senare.

Kram & kärlek ❤

För er som vill donera en slant till nätverket mot gynekologisk cancer så kan ni klicka in på: www.gyncancer.se 🙏🏻

Tack för denna gång ❤

Likes

Comments

My Cranial Chaos.

Nja, inte så illa som det låter faktiskt. Försöker bara hålla liv i denna, ty usel är jag på bloggerier. Nåväl, sitter på födelsedagsfirande nu och har det gott. Men tänkte ge er en preview på en plan jag har, som jag slogs av för nån dag sen:

Ramiro, min kompis som gick bort var skitsugen på min zombiefilm eftersom han hade en roll däri som jag skrev. Jag la ju den på is, remember? Men jag kovänder nu - Den ska göras på ett eller annat vis under detta år dels för att Ramiro skulle viljat det, dels för att tusentals andra vill det och dels för att jag för egen del gav upp för lätt i jakt på finansiering anser även jag själv. Har ju även fått nya kontakter, möjligheter och inflik som jag får göra nåt med. Så den kommer bli av men den kommer bli helt ny på alla sätt fast med samma manus & story.

Nästan helt nytt cast & crew och marknadsföring på sociala medier kommer ske. Det var mycket förut, och det blir mycket nu med. Men jag ska bli och vara hårdare & mer taktiskt hänsynslös. Låter illa men så måste det bli. Äta eller ätas och det sägs ju att hungriga vargar jagar bäst...

Jag är utsvulten.

Ha en skön söndag 😊

Hälsningar - Nikola Brankovic 😊

Likes

Comments

My Cranial Chaos.

Dagarna går förbi. Jag har som vanligt på mig min mask inför omvärlden alltmedans jag försöker hantera mig själv och mitt inre inferno som rasar. Gjorde misstaget att titta in på sociala medier snabbt. Det värsta med det var inte att alla ni är samma hjärndöda zombies på repeat i er konstanta strävan efter status, likes och sånt nonsens. Det värsta var att se bilder på honom. Gamla bilder och det sänker mig totalt. Min Ramiro.

När han skrattar i sin LA Kings-keps som han alltid hade. Fler minnen spelas upp. Med minnen kommer smärtan från insikten över hur det är. På riktigt. Att han inte är här mera. Så bitterljuv paradox egentligen. Jag ler åt en del gamla stolligheter med oss två, samtidigt som det känns som en saltad oxpiska rakt över själen när jag ser eller tänker på en del saker och personer överlag som inte är bland oss mer.

Det är konstant så faktiskt. Men det är inget som gör mig exklusiv alls. Alla förlorar någon de älskar eller håller av. Men jag börjar fundera på om det är min personliga förbannelse eller nåt, för det är rätt mycket nu. Alla jag förlorat gjorde ont i mig men jag lärde mig på nåt sätt sicksacka och hantera smärtan av det.

Morfar, Anders Carlberg, min lilla Rickard Lejonhjärta, Lise-Lotte, Jeannie, och så nu Ramiro. De lämnade öppna sår efter sig, för det är de jag anser de vara de gyllene figurerna i mitt liv.

Sanningar och insikter har en tendens att bli ena riktiga jävla lavetter man åker på emellanåt. Men bara att le och tugga i sig dom. Bara att man-up och behålla sitt stenansikte och leva vidare så gott det går, alltmedans smärtan vandrar bredvid en. Ironin i att döden är den ende garanterade delen av livet. 

Behöver bara slicka mina sår ett tag. De kommer aldrig läka, men jag ska ta rätt på det värsta bara. Stålsätta mig för överlevnad och nästa prövning. Så jag fortsätter vandringen genom detta liv, sekund för sekund, minut för minut, timme för timme, dag för dag...

Likes

Comments

My Cranial Chaos.

Jag brukar hantera saker på mitt eget vis för mig själv. Men nu står det mellan att skriva av sig på något vis eller att slå sönder något/någon totalt. Ett dödsbud möttes jag av. Detta kändes. Ramiro. Min älskade barndomsvän Ramiro som jag fick kontakt med igen för några år sen. En vän jag delar många roliga minnen med från tonåren.

Knepigt hur minnen spelas upp i min skalle. De radas liksom upp nu av allt galet skit vi ställde till med på olika sätt. Då vi greps på Vattenfestivalen, den där dåren som låste in oss i en lägenhet i Flemingsberg, den gången jag skulle frita dig från ungdomshemmet, Annika som sket på sig när ni hade sex, Raimo och hur vi drev med honom, din asiatiska brud vi kallade Li-lai-li, den där bruden du skulle ragga på som dansade så pattarna fladdrade överallt i Sporthallen, din stora kärlek Sagri från Bredäng, hur jag alltid var den förste du ringde när du skulle in till stan från Barva, hur du spydde galla över idioten R när ni klippte hemvärnsmannens vapen & jag bara skrattade hela tiden, våra fighter, alla våra galenskaper, vi bara älskade musik som fan, hur du alltid skrattade sådär smittande & hjärtligt, dina stories om de där benga ryssarna på anstalten när du satt, hur vi alltid snackade sjuka minnen på senare år... Jadu, vännen. Vet att du minns allt galet också. Vi har fan material till en hel bok.

Fan Ramiro. Helvetes jävlar vad jag hatar alla nu! Satan!!!

Jag ler nu faktiskt. För jag kan inte släppa den gången du var hos mig och vi skulle äta frukost. Min katt hade varit på lådan och du fick en astmaattack och du började dra i dig medicin. Jag kunde inte sluta skratta, och det minnet flashade förbi nyss. Rostade mackor & kaffe ville du ha. Jag minns.

"Tack som fan för det här. Känns nervöst men vi kör på bara"

Din förväntan och blick när vi hämtade dig inför Gåsmamman. Hur vi lyssnade på Pantera på vägen upp och snackade minnen hela vägen. Hur du verkligen var nervös däruppe men jag lugnade dig. Hur kul du hade det med alla nya människor mitt i nervositeten och fick se hur en inspelning gick till. Du skötte dig så jävla bra där! Kommer ihåg att du fick beröm för hur bra du gjorde ifrån dig! Hur nervös du var mellan tagningarna men du coolade ner dig snabbt efter vi snackade. Visst hade vi kul? Hur du hela vägen hem sen ville göra fler filmgrejer och inspelningar. Hur glad du blev över rollen jag hade skrivit till dig i min zombiefilm. Du var så glad och tacksam. Oavbrutet. Jag var glad när du blev glad för allting. Och när det kom till dig så var du så glad att jag alltid höll mina löften. Så vi skiljs åt i detta liv med att jag bevisade det för dig ❤

"Du ska veta hur tacksam jag är för det här. Tack som fan!"

"Ja, men jag lovade ju dig. Klart jag inte snackar skit med dig"

"Fan, hoppas dom ringer om nåt snart då!"

"Jadå, fan det kommer komma saker. Gör det alltid! Blir du & jag i Hollywood sen"

Du var så uppspelt efter att vi var och skrev in dig på castingbolaget. Du ville börja med film och jag försökte fixa det jag kunde. Jag glömmer aldrig vårt snack efteråt. Du fotograferades och fördes in i deras katalog. Vi skojade om tysk bögporr, dvärgsex och fan vet allt. Vi hade vår speciella humor, du & jag. Med ditt härliga skratt... Du var så glad den dagen. Hur du lekte med Nellie hela tiden. Du var en kille som älskade barn & djur.

Jag kommer sakna dig. Som fan! Men död är du inte för mig alls. Kommer bara se det här som att du är i ett annat liv i en lyckligare tid. Där du väntar på mig och jag kommer möta dig igen en dag. Men inte än, vännen. Inte ännu. Jag ska ordna en massa saker här först, sen så ska vi ha det som förr.

Just idag ska jag bara sortera skallen. Just nu känner jag mig bara tom och apatisk. Jag vet att detta sjunker in sen nångång och jag bryter ihop men det tar jag då... Idag ska jag bara hata allt och alla.

Sov gott. Tiden kommer inte läka ditt sår alls. Jag får lära mig leva med smärtan bara, som jag gjort alla andra gånger.

Men jag kommer sakna dig. Och fyfan vad ont det gör. Det gör så ont i mig.

Jag kommer komma och säga mitt sista adjö sen när det beger sig. Kommer blunda och minnas dig och ditt skratt igen då. Kommer prata med dig då, så lyssna på vad jag säger snälla?

Hejdå Ramiro. Du var lätt en av de bästa vännerna jag haft ❤

Likes

Comments

My Cranial Chaos.

Sådärja. Avnjuter lugnet på morgonen här med kaffe och tystnad. Kollat mina sociala medier och fått dagens dos av elände fyllt, men ja. Man är ju där sen igen. Nåväl, igår så brann första passet av för 2017 och fyfan vad skönt det gick! Och bra som fanken! Körde bröst, axlar och triceps 😊 Vart lite underarmar med. Måste tagit ut mig totalt för när jag kom hem sen så slocknade jag i nästan 3 timmar... Vaknade hungrig som ett bakfullt lejon, så jag åt. Idag så ska jag smattra av mage, rygg och biceps och goddamnit vad jag är glad! Detta nya gym är så fantastiskt! Personalen, atmosfären, hela grejen bara skriker det man vill höra 😊 Så risken finns att jag kommer bli stor som fan detta år... Och för alla nyårslovare så har jag en glad nyhet: Årskortet för 1000 kronor är förlängt! Det är alltså 2,75 kr/dag i snitt om du slår det på 365 dagar. Kommer du billigare undan än så? Nej. Du får bättre hälsa till ett kalaspris, så ner med dig nu 😊

www.powergym.nu och barn & djur är tillåtet där men under eget ansvar! Lika bra att påpeka det.

Det var nog ett tecken att jag skulle byta gym. Vi spelade ju in min promo-film på Power Gym, då såg jag kampanjen. Och jag hade ju börjat hata Fitness24Seven med alla jävla gymlajvare och bänk-smsare där. Samt alla satans gnällspikar på veckobasis!

Nog om gym nu.

Karma: Saker går lite för bra nu. Som vanligt är den lille pessimisten framme i skallen på mig och undrar när det ska fucka sig. Men jag tänker såhär numera: Om saker blir skit senare på nåt vis så dealar jag med det då, men just nu ska jag njuta av det som sker och ta vara på tillfällena som ges. För nu glider saker på bra. Och jag njuter. Men ska jag skylla på karma? Jag gör bra och snälla saker så fort jag kan för andra emellanåt, och tänker: Do good and good will happen. Eller så är det bara tur, ödet eller whatever. För ibland stannar jag till och kollar efter dolda kameror 😂 Skojar bara. Skillnaden mellan mig och er är att jag basunerar inte ut hela tiden de snälla sakerna jag gör på sociala medier för att alla ska skicka "styrkekramar" och ge mig digitala ryggdunkar och beröm. Jag gör saker ibland för att det känns bra och rätt. Då får det stanna vid det. Vad andra tycker bryr jag mig inte så värst mycket om, både på gott och ont. Mina närmsta undantaget såklart. Men det är en sak jag undrar om karma faktiskt:

Om nån drar ett riktigt elakt skämt, jag pratar riktigt mörkt och elakt och jag skrattar så jag skriker, ryker några poäng på mitt karmakonto då eller är det skojaren ifråga som blir grillad?

Vad tror du?

Ha en fin dag 😊

Likes

Comments

My Cranial Chaos.

Ville inget speciellt faktiskt med denna blogg. Bara kanske en reminder om saker... Låg i badet förut och reflekterade över saker och tänkte massor på massor. 2017 kommer inte bli annorlunda förutom en del småsaker som jag kommer boosta till och fixa med. Har fått en del passningar och tillfällen som jag kommer smida vidare på. Dags att leva mer och mer, eftersom jag blir inte direkt yngre. Så jag tänker hårdsatsa som fan. Nya gymmet, film/skådespeleri, vargkampen med mer. Allt sånt. Kommer även få med mig de som stått bredvid mig detta år och hjälpa de som hjälpt mig😊

Så med detta önskar jag er alla ett fantastiskt 2017 och må era nyårslöften bli verkligheter.

Ta hand om er och God Fortsättning 🌟✌🏻💃🎉🍾😊🎂💎🙏🏻

Shit has just been crazy sometimes 😂 Tack för allt, alla som gav mig minnen och vänner 🙏🏻 Nu äger vi sönder 2017!

Likes

Comments

My Cranial Chaos.

Så skönt, så skööönt, så skööööönt! Äntligen har jag bytt till ett gym som är direkt perfekt! De hade ett erbjudande december ut på en deal som jag tog. Körde första passet där igår och dra på satan vilket underbart ställe. Snackar om Power Gym här i Eskilstuna. Dealen är tills söndag 😊 så skynda er. Äntligen slipper jag det andra jävla muppgymmet med dessa gnällspikar, bänk-smsare och allehanda dårar och posörer.

Samma varje gång med denna "förslagslåda" Ett ständigt jävla gnäll på skitsaker. Ingen tacksamhet alls att de har hälsan i behåll så de KAN träna för ett pris dessutom som inte äter upp hela socialbidraget.

"Det är för kaaallt, buhuhu". 👈🏻Ja dels finns det andra gymkläder eller så anstränger du dig inte.

"Musiken är inget bra" 👈🏻 Där håller jag med, men det finns också hörlurar. Billiga som dyra.

Men nu är det ett minne blott 😊

Så hejdå, värdelösa skitgym.

...and hello, älsklingsgymmet 😍 Här är fantastiskt! Tror jag skulle spräcka varenda muskel igår alltså 😊 Körde som fan och undertecknad har värk idag. Skönt!

Som sagt. Dealen på ett HELT årskort för 1000 kronor (ordinarie: 3000 kronor) är för bra för att avstå ju. Så infria ditt nyårslöfte med här 😊 För du ska ju minsann "börja träna och skaffa nytt jag" 2017 och då är detta bästa stället att börja på! 💪🏻

Byggare Bob i action. Ser dock att det blir dags för cut i februari 😊 Det tar vi då. Just nu längtar jag bara ner igen!

Ha en fin dag allesammans! 😎

Likes

Comments

My Cranial Chaos.

Ingen risk. Jag behöver inget årsskifte för att förändra vare sig mig eller mitt liv, men ska det fungera som en mental trygghetsmall för olika människor som ska trösta sig med det så fine - deras problem. Jag förändrar det jag känner för oavsett datum eller tid på året. Så du kan sluta oroa dig nu för jag kommer vara samma dåre 23.59 år 2016 tills kl 00.01 år 2017 med allt vad det innebär 😊 Och fortsätta således.

Viss modifikation kommer ske återkommande med tiden så 😊 Det jag övervägt dock sedan en tid är min paus från Facebook. Har andra sociala medier länkade till FB som typ blogg & Insta osv så det är det enda ni kommer få se där från mig. Kanske enstaka inlägg i träningsgrupper men inte särskilt mycket mer, för min idiotkvot där är sedan länge väldigt, vääldigt överförfriskad. Jag förstår inte hur en så stor jävla del av människor på olika sätt är eller har blivit så korkade. Frivilligt dessutom.

Samma skit i newsfeeden jämt. Och imorgon samma igen. Och i övermorgon. Och dagen därpå. Samma dramaqueens. Samma tangentriddare. Samma hjon. Nej, tyvärr. Men min intelligens får det att kännas som att droppa batterisyra i hjärnan av att bara se skiten. Så lagt kort ligger. Min fokus har redan börjat läggas på film/skådespeleri och min träning 😊

Så är det. Och så blir det 😊 Eller fine... Ett löfte kan ni väl få:

Todeloooooooooo, maddafakkkkaaaaaaaahz 😎

Likes

Comments

My Cranial Chaos.

Klockan är 07.51 på denna juldag och här sitter jag med kaffe och Iphone i högsta hugg. Det var en fin julafton igår och jag är inte sådär "julig" av mig direkt men det är ändå på ett litet sätt oundvikligt att smittas av stämningen. Jag inser hur välsignad jag är vid såna här tillfällen, med de bästa människorna runtom mig. Min tacksamhet över det jag har, och för det jag kommer få framöver. För jag vet till 100 % att det finns folk därute som skulle offra ett lillfinger för att byta med mig i ett nafs. Så jag är blessed. Riktigt jävla blessed🙏🏻

Idag blir det lugnt. Ska tvätta i eftermiddag, och dona lite. Middag blir all julmat jag fick med mig hem från mormor där vi firade. Vegomat som fanken och när morsan & mormor varit igång så vet jag att det krullar sig i käften över hur gott det är/kommer bli 😊 Men nu först så ska jag njuta av lugnet, dricka kaffe och rasta Khandi sen när den damen behagar vakna... Tar en promenix till Power Gym och klockar hur lång tid det tar att gå dit. Ena vägen dit och andra vägen hem 😊 Ska ju byta gym. Igen. 😊

Ha en skön juldag allesammans 🎅🏻🙏🏻😊

Och efter kilovis med julmat så var det fan inte dumt att få på sig dessa 😂

Likes

Comments