Jag Kände att jag behövde byta plats på min Blögg, Den andra platsen var lite svår att fatta, Kanske för att jag är kass på engelska i mellan åt


Jag får skärpa mig, Behöver ju inte va så bekväm att jag inte ens går igenom min text. Det är ju fan ett rött streck under orden som är felstavade. Ändra det istället!


Om jag kanske skulle fortsätta att prata vidare om fågeln som jag nämnde i förra inlägget, Så var det faktiskt såhär att. Nu kanske de blir lite känsligt igen. Efter att min bror gick bort, så flög det in en svart fågel i vårat uterum. Vilket aldrig har hänt innan, Om inte John-John eller som mor säger jossy, har släpat in en halv död fågel som han kan leka med. Den var ungefär lika stor som en koltrast fast den hade ljus näbb. Så fågelexperter som läser kan kanske säga ett vad det kan vara för fågel? Men Roger eller som mina nära säger, Roggan, gick och släppte ut den. Samma dag som begravningen var så flög det fram en svart fågel, framme vid kyrkans fönster för att titta in en snabbis. Det såg ärligt ut som att den tittade in, Den flög längs fönstret med näbben mot glaset en kort stund och sen flög iväg. Jag vet inte vad jag tycker om övernaturliga saker men det är ändå lite najs att tänka på att det kunde varit broshan. Skit i om det är rätt eller fel, Tänk på om det är najs för dig eller inte! Det är inte meningen att vi ska veta precis allt hela tiden, Ha en tro som får dig själv att må bättre istället för att någon annan säger vad man ska tro på eller inte tro på! Roger sa att , Om ett löv faller, så växer det alltid fram ett nytt. Vem vet, bror kanske blev en fågel? En lite lustig grej som hände senast jag var hos Rodit 'NAJJAN' 'Som stavas likadant baklänges som framlänges' kom en flygande fågel och fastnade i ett nät utanför Rodits fönster samtidigt som jag satt och blickade ut. Den var stilla ett tag, och när den skulle flyga iväg så fastnade den med foten i nätet, och sen trasslade hen in sig ännu mer. Så jag och Roggan, som även Rodit också kan kallas ibland gick ut för att befria den. Det kändes riktigt bra att befria den stackars fågeln, Och vem vet. Var det sebbe?

Detta finns även på film, Så när Najjantv är ute med sin nya vlogg kanske man kasta ett öga på den. ' Nu fick du gratis Reklam här Najjan' Du vet vad jag vill ha i gengäld!


Ligger i min säng i mitt lilla studentrum, Och tänker lite på vad jag och min gode vän Isak brukar snacka om. Han är en väldigt smart liten filur, som också haft det svårt att koppla ihop lite saker och ting, och därmed hamnat lite snett. Jag pratar ofta om hur människor fungerar och han pratar ofta varför människor fungerar som dom gör, Lite att psykologi möter sociologi. Psykologi, hur individen fungerar. Sociologi, Hur individen styrs av sin omgivning. Det blir rätt många djupa diskussioner, Vilket vi kan skratta åt ibland! Som idag. John! Varför analyserar vi så jävla djupt om saker? 'och skrattade' För att tydligen så intresserar det oss, annars hade vi inte pratat om det 'svarade jag' Men vi skrattar ändå åt det. Isak vill bygga en robot som kan gå in i en hjärna och programmera hur du ska må, vad du ska lära dig, och att kunna aktivera alla hjärnans delar på ett bättre sätt. Låter ju som att det hade varit en riktigt bra uppfinning, Men logiskt sätt kommer det nog inte kunna gå att lösa fören han är typ 60-70 år säger han. Men om folk har tålamod, kanske Isak står där med sitt Nobelpris för Matematiska genier en dag. Hur som helst, Vi pratar mycket. Pratar mycket om hur folk mår och hur dom tänker. Isak menar på att alla dom rika företagen styr oss, Vi lever i en värld där vi är beroende av pengar och status. Dom stora företagen gör reklam om vad vi ska göra och köpa för att få ett lyckligt liv, egentligen får dom oss åt det motsatta. Och det är sant. Jag tänker att vi vill fylla detta tomrum vi har inom oss med konsumtion,saker,mat Och allt som gör oss lyckliga för stunden, istället för att se lång siktigt. Men i detta stressiga samhälle tappar vi lite av vårat tålamod och därav konsumerar vi som vi gör!'låter logiskt' Men nu är det så, deal with it, acceptera det och försök göra det bästa av suitaionen och låt dig inte påverkas! Men det är iallafall sånt vi diskuterar bl.a. om jag inte spöar skiten ur han på schack, Vilket jag aldrig gör, förutom när vi har spelat 30 gånger och jag alltid får börja med vit, som är en stor fördel i schackvärlden. Okej, Han är bra på schack och matte, Men han har ingen chans på något annat;) Gammal är äldst! Men återigen till fakta. I Sverige ökar psykisk ohälsa för varje år, Det har alla hört hoppas jag, Är det konstigt? Nej jag tycker fan inte det är konstigt! Tänk Dig förr i tiden när du inte hade så mycket att tänka på. Du gick till jobbet, Träffade arbetskollegor, tjötade lite om vädret och kanske något fotbollslag man höll på. Och när du kom hem stod frugan vid spisen, 'Det var faktiskt ett skämt' Jag kände att jag var tvungen att skoja om det, Fast att man inte ska, Jag är på kvinnornas sida. Och vi behöver varandra. Men ni fattar poängen, Livet var lite lättare att leva, Du visste inte vad alla gjorde eller vad alla tyckte hela tiden och då var det lättare att inte bry sig! Och skulle du gå till butiken för att handla ett par byxor så kanske du hade 3-4 valmöjligheter. Idag är det ju typ 100 valmöjligheter + alla 123 221 000 som finns på internet. Men menar på de, att vi har så mycket valmöjligheter att vi måste tänkte och överanalysera på alla val vi tar och gör. Det blir ju till slut bara stressigt, Och stress är inte alls bra för människan! Det orsakar ångest, sömnproblem och sjukdomar som sen kan leda till en depression. Man måste nog lära sig att ta det lite lugnt med allt man gör, Det behöver inte gå så fort hela tiden, Stanna upp och försök njuta av livet och släpp alla tankar och funderingar man har om allt allt allt. Nu ska man inte skita i precis allt menar jag. Men bry dig om de som ger dig energi och mening i livet. Det låter ju så jävla lätt när man säger det, Och återigen. Det är inte så jävla lätt som den låter!! Tror att många är fast i negativa tankar och banor, som är väldigt svåra att ta sig ut ifrån. Men jag tror man får försöka övervinna den rädslan på något sätt. Man kanske börjar våga va sig själv mer och mer och våga snacka om vad man egentligen känner och tycker om saker. Det är jobbigt i början men det kanske bli lättare och lättare när man väl har börjat. Hur jävla lätt är det att börja träna? Det är ju fan fortfarande tråkigt efter en månad innan man ser resultat! Men det är ju vältränad och snygg du ska vara i dagens samhälle, så det kanske blir folks drivkraft , därför alla tränar som galna höns idag! Träna är väldigt viktigt, Man måste röra på oss, det är vår naturliga väg att leva, Inte fan är vi skapta till att sitta på soffan eller och åka bil överallt. NEEJ! Vi är skapta för att jaga djur,vandra långa sträckor Och allt annat fysiskt vi genomgår när vi utför våra sysslor för att överleva! Vår kropp behöver röra på sig för att må bra. Försök känna hur bra kroppen mår istället, för att kolla hur snygg du är! Det blir på sikt lite lättare att bry sig mer om sin kropp som ska hålla upp dig tills du är 80-90 istället för att bara lägga energi på hur du ser ut! Visst de e najs att se bra ut och ha en vältränad kropp, Det är bra för självförtroendet, Det tycker även jag, Men det ska inte vara det ända man strävar efter. Tänk lite på att arbete med självkänslan också! Ska du välja en partner t.ex., ska du då välja den personen för att hen är snygg så du kan kolla på den personen i 50 år? Eller ska din partner vara skön och rolig, som du kan skratta med, prata intressanta saker med, och hänga med i 50 år? Alla vet la hur lätt man tröttnar på saker och ting idag? Jag väljer gärna det andra alternativen! Men man måste ändå känna en attraktion, Men Jag tror att ,har man en skön personlighet så blir även personen vackrare i ens ögon, gäller bara att vara mottaglig till att lära känna personen innan man dömer den för hur den ser ut eller är.


Shit nu skriver jag om många olika saker, Från en fågel som kan vart sebbe, till mina tankar om Attraktion. Första skoldagen imörn, Börjar dock 13:10 så man kan gott unna sig lite grönt kvälls te såhär på kvällskvisten i detta kalla axvall, Kan även bli en rostad lingongrova med ost på. Jag säger som Lill-erik i bert, Snipp snapp och snoken, nu stänger jag dagboken.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Igår tog jag en cykel tur till Rodit, även känd som Najjan. En skön blatte med kloka och bra värderingar om samhället. Men som det kan bli lite knas för ibland. Men en person man ska lyssna på! Och som nu har hittat en sak han brinner för, Vilket värmer en röds mans hjärta.

Vi räddade en fågel som satt fast i ett nät, Det kanske blir ett blogginlägg om denna fågel så småningom

Vill gärna tillägga att att jag var den första svensken som ringde hem till rodit för att fråga om vi skulle leka. Barn är ärliga och har inga fördomar mot folk. Det är samhället som skapar fördomar mot folk. Och vi skapar och bygger vår identitet runt samhället. Bryt mönster!


Det var kul att så många gillade och uppskattade det jag skrev i förra inlägget, trodde inte det skulle bli så stort. Men som många skriver att jag fick med mycket känslor i texte, kan bero på att jag styrs mycket av mina känslor. Jag inbillar mig att jag är en sån HSP high sensitive person. Jag är egentligen emot alla diagnoser och fack vi ska placeras in i, Men detta var tydligen ett karaktärsdrag, så då var de plötsligt lugnt;) och när jag läste om det stämde de ganska bra med mig själv. Inte konstigt att mycket blir fel i ungdomen, om man föds som en high sensitve person i denna värld man absolut inte ska visa eller prata om känslor. Hahah. Sen vet jag inte om jag är så känslig längre, det är nog något som sitter i psyket. Men lite känslig kanske man är. Jag känner iallafall att jag styrs av känslor och ser gärna till att alla mår bra och så. Syrran sa att flockens ledare ofta bar på detta karaktärsdrag. Intressant.


Det är med blandade känslor jag skriver igen. Jag har fått mycket bra och positiv feedback av många. Men det viktigaste av allt är att många hör av sig och känner igen sig. Det är lite det som är meningen, att folk ska förstå att dom inte är ensamma i denna vrida värld. Både du och din bästa kompis kan sitter jämte varandra men ändå känna att man är ensammast i hela världen. Jag tänker inte att alla känner så. Men det finns nog många. Jag kan relatera om hur broshan kände! Och hur jag har känt! Men du är långt långt ifrån ensam! Så många jag har pratat med som känner eller känt precis likadant! dra ut om vad dom känner. Nu kanske jag är ganska bra på att prata med folk, och har en bättre förståelse om saker och ting än vad många andra har, så det kanske är svårare att prata om djupa och känsliga saker med någon, Det kan vara jobbigt ibland och lyssna på folk problem. Men jag kan heller inte fly från det, För jag är bra på det!. Jag är en person som gärna ser att alla mår bra och att ingen känner sig utanför, Jag försöker så gott jag kan att respektera alla individer. Men ibland går det inte, Det är inte meningen att man ska tycka om alla, Men man får fan lära sig att respektera andra och varandra. Behandla folk som du själv vill bli behandlad, och skit i om någon gjorde något dumt eller sa något dumt när du var 15 år! Som sagt, blandade känslor på tåget. Men tycker det är roligt att folk förstår och börjar kanske få en klarare bild om sig själva och andra. Just nu sitter jag på tåget tillbaka till skolan, Och tänkte dra ett inlägg här mellan Gbg och skövde. Så vi får se hur mycket jag hinner med. Men som jag prata om i förra inlägget att denna mask som många besitter, har vi inte själva satt på. Vi har blivit tvungna att sätta på den för att samhället kräver det! Jag själv har haft en denna mask och varit väldigt osäker. Man har sin olika roller, När man är på jobbet är man en person, när man träffar kompisar är man en person, och när man är hemma är man en person. Det kan bli tufft när man är ensam, man har all tid i världen att analysera sig själv och pratar väldigt mycket med 'Jaget'

Lätt att tänka så stort på allt runt om kring, Man kan även känna att sin egen värld är väldigt stor, Och att allt kretsar runt sig själv, Man kan t.om känna att folk är emot en. Vi har tyvärr tappat vårt sociala lite, och jag tror att sociala medier är en bidragande orsak till detta. Det är så lätt att ha en konversation med någon genom en telefon eller dator, Man behöver inte sitta och ha på denna mask, och slipper anstränga sig. Men det är inte lätt att säga till någon om hur man mår, Det är det verkligen inte. Men om man känner att man inte är ensam kan det bli lättare. Och visst det är en ansträngning som man helst vill slippa. Men som många har skrivit till mig, Livet är inte lätt. Man måste anstränga sig! T.om jag är dålig på att anstränga mig. Jag har varit en väldigt bekväm person som inte ens orkar diska eller städa. Men jag gör det, Jag tar hand om dom små problemen så fort jag kan för att dom inte ska bli större. Det är även det som ger mig ro och lycka i vardagen. Dom

Likes

Comments

Vad jag gjort av min tid idag, Hahah det är helt sjukt, var uppe till 4 igår för att se jvm matchen mot canada, Sov till 1, tog lite grönt te och kollade på skidor, Det var hyfsat nice, Nu ligger jag på soffan och känner mig svullen efter all fet mat man har tryckt i sig, Så inga roliga händelser idag, men det kanske kommer.


Första gången jag skriver:, Jag tänker om vad jag ska skriva om. Jag har ganska mycket jag egentligen vill skriva om. Det kan säkert förekomma stavfel, punkter och komman på fel plats. Eller stavas det Kåmman? Jag vet inte, NI får leva med det.


Idag tror jag att människor är vädligt ensammna och instängda i sig själva. Jag tror att vi har många vänner, men att dom är ganska ytliga. Man känner varandras ytliga JAG. Man har svårt att visa vem man egentligen är och släppa in andra till sin inre värld, Jag tror vi går och bär runt på mycket djupa tankar om saker och ting. Och speciellt om vilka vi är, Vem är jag? Idag känns det nog hopplöst för många, Hur ska man hitta sin identiet i denna röran? Hur som helst, det är rätt komiskt på något sätt, att alla bara följer efter vad andra gör. Jag har också vart där, Man föds in i det, har man ingen som pratar med en när man är ung så är det svårt att bryta sig ur det. Vi är inte skapade för att gå runt och va styrda av andra. Man ska vara på ett speciellt sätt, man ska följa en viss väg i livet som redan är förutbesätmt, gå en skola och lära sig exakt det skolan säger och följa alla normer som finns. Vissa fixar det och lever ett lyckligt liv, men många går vilse. Adhd,bipolär,add eller vad man vill kalla det. Jag kallar det jägare, Vissa som föds till jägare, dom behöver ha starka sinnen och ha snabb reaktionsförmåga, Huvudet funkar säkert lite snabbare än andra, Och dom har säkert starka känslor när det gäller, lukt, höra ljud och lära känna vad skogen har att erbjuda. Jag vet inte om det är sant, jag improveserar om sånt som låter logiskt, Kanske andra tänker annorulnda? Men isåfall är dom korkade, Jag skoja. Eller gjorde jag? Ingen vet

Jo men jag tänker på det om man skulle vara jägare i dagens samhälle, när det är allt för mycket intryck att ta in, hjärnan måste ligga på helspänn hela tiden, och det bara matas in känslor,reaktioner från allt som är runt omkring. Klart man kan känna sig en aning obalanserad och osäker i detta kaos! Som sagt, många klarar av det, men dom börjar bli färre, desto mer världen har att erbjuda, desto svårare är det att hitta sin identitet och gå vilse i den öppna världen som vi lever i idag.


Många som läser som kanske känner mig, vet att jag gick miste om min bror för några månader sen.

Det är nog många som sitter inne på många frågor, och tänker hur det kunde hända han. Han tog tyvärr livet av sig, han orkade inte leva kvar i detta samhälle som styrde han åt en håll som inte var hans naturlig väg att gå.

Jag såg min bror som denna jägare. När våran pappa gick bort, så skämdes han och kände en viss skam. Han gick och bar på denna skammen och sa det inte till någon, Jag tror det gjorde han ganska osäker vädligt tidigt i livet. Han fick sin respekt i fotbollen och han chamrade många med sin humor och skådespel. Man märkte att han gillade att skådespela, Kanske var det de han skulle bli? Vem vet. Man kan spekulerar om saker och ting, men det som händer det händer. Iallfall. Han fick många ögon på sig i fotbollen, många trodde på att han skulle bli något, och det pratades om han runt om i fotbollsklubbarna. Han skrev i sin dagbok som han skrev till sin psykolog, att han kände en väldigt stor press på sig, för att alla trodde han skulle bli något? Jag tror det har att göra med osäkertheten i ung ålder som fick denna pressen att falla över. Men med fest och tjejer, kämpar man sig igenom livet, det finns fortfarande ljusglimtar imellan åt, Men är man osäker och mår dåligt över saker en längre tid, och håller allt inom sig. Så trycker det ner en mer och mer med åren, Man bli mer känslig och mer osäker av allt. Broshan bar en mask, och följde det man skulle göra, han hade ändå uppe skenet, och forsatte va den roliga killen som var bra på det mästa. Det va den rollen han kunde, och han som kanske hade blivit skådespelare, Spelade denna rollen exemplarisk. Så att ingen skulle kunna se igenom hans oskäerhet. Idag får man inte visa sig svag för andra, och man får inte prata om hur man egentligen mår! Men det börjar bli mer och mer accepterat vilket är bra, Jag tror man bara behöver prata med rätt person. I vilket fall som helst så, gick åren och han blev allt sämre och sämre, han testade medeciner gång på gång, och försökte hitta tillbaka den lyckan han kände när han var yngre, Som när han fick alla att skratta eller göra mål i en ftbollsmatch, Eller när han var ute och festade med grabbarna. Men desto mer han bar inom sig, desto svagare och längre ner gick han.

Sista tiden så träffa jag han inte så mycket, vi hade bråkat mycket och allt var bara kaos. Det fanns perioder då och då vi umgicks, Men tyvärr kom vi inte bra överens. Han älskade mig, men kunde inte visa det. Inte lätt för en ung rödtått som mig att förstå hur människor tänker eller hur världen funkar. Det är mycket som går fel när man inte pratar om saker och ting, Det vet även jag hur det är!

Broshan ville egentligen ha ett stillsamt och enkelt liv och inte vilja vara den som var i centrum alltid. Men har man tagit på sig den rollen, går det inte bara att byta. Man gör det man är bra på. Det är enklast så. Och man slipper fler ansträngningar. Han bodde sista tiden hos morshan, han ville inte träffa någon och och stängde ute alla intryck som kunde påverka han, Känslig för ljus,ljud och stress. Han fick all hjälp han kunde få, och mosrhan gjorde allt hon kunde. Men på något sätt kändes de som att det var försent. Han hade haft ångest och mått så dåligt så länge, och själen hade fått ta för mycket stryk. Han hade fått många olika medeciner som han tagit, som jag tror förstörde han ännu mer, Man måste ta hand om sina grundläggande problem, Medecinen kan vara en hjälp på vägen om man hanterar den rätt, Man ska inte bli beroende av att medecinen hela tiden håller dig i fas. Hur som helst. Han kände hopplöshet, och det som var droppen var att försökringskassan var på han, Dom ville att han skulle ut i arbetslivet igen igen, Och då fick han alla dom tankarna om att han ska träffa folk, klara sig själv, ta hand om lägenheten osv. Det blev för mycket. Nu säger jag inte att det var försökringskassans fel. Förr eller senare hade han varit tvungen att ta tag i det, och han hade försökt 2 gånger innan, Iallfall haft väldigt starka tankar om att göra de. Men det var droppen, så han bestämde sig för att lämna detta skit liv för att få ro. När broshan bestämmer sig för något så gör han inget halvdant. Morshan märkte på han efter några dagare efter att han fått brevet från försökringskassan så såg han mer lugn och rofylld ut, Han började snusa igen, äta godis, och dricka kaffe, Det var sånt som kunde påverka hans känslor och stress till det negativa trodde han.

Det var precis som han kände ett lugn över att ha bestämt sig. Dom säger att det är vanligt att många visar sig bättre några dagar innan dom begår sitt självmord. Och det tänker jag kan bero på att man redan då har funnit en viss ro över att få lämna.

Han gjorde de på ett så bra sätt man kan göra. Alla räkningar var betalda, abonemang, uppsagda och t.om skrivit en lapp på dörren för att inte morshan skulle hitta han. Det är sjukt att han fick all denna kraft att göra det, Men fick han denna kraften efter att han hade bestämt sig? Det säger väldigt mycket isåfall! Jag ser det som att han har funnit den ro han länge längtat efter. Man har många svar och en bra förstålese om vad som har hänt, Och då blir det lättare att knyta ihop säcken för både mig och morhsan. Man kommer alltid tänka på han och tänka på allt som har hänt, Men vi behöver inte leva i ett stort stort frågetecken resten av våra liv. Det finns mycket mer att säga, men det kanske kommer i ett annat inlägg.


Jag tänkte att jag ville dela med mig av detta till dom som tyckte om han, och till dom som är intresserade att läsa. Det kanske blir lättare att se på vad som har hänt.

Jag vill även få folk att förstå att man måste börja prata med varandra och kanske inte bry sig så mycket om vad andra tycker och tänker. Lägg energin på att hitta vad du själv mår bäst av, och försök bryta lite normer och mönster man lever i. Det är inte lätt. Men har du sått ett frö, så tar det ett tag innan det utvecklas till en blomma, så det vänder inte på en dag.

Ta en dag i taget och låt de ta tid, För tid finns det!

Likes

Comments