Idag är det söndag och för många innebär det tvätta, städa och göra matlådor med mera. Att förberedda inför den kommande veckan helt enkelt. Men jag tycker att detta är lite ”feltänk”. Söndagar innebär ledigt för många och för andra inte. Men för er som är lediga på söndagar kan det vara bra med en funderare.

En härlig söndag, en ledig dag och då är min fråga om det är värt att spendera denna dag med sysslor som man inte kanske tycker är jättekul. Innan jag började med att göra onsdag till söndag längtade jag inte till min lediga dag. Jag visste vad som väntade och därav gick jag in i helgen med lite ångest, helt fel.

Att göra onsdag till en söndag, vad menas med det?

Jo med det menar jag alltså att det du brukar göra inför den kommande veckan på söndag gör du på onsdag. Under veckorna har man mycket för sig, träna som ett exempel. Men om man har vilodag på onsdagar, kan detta vara ett utmärkt tillfälle. Gör söndagar till veckans viktigaste dag, du ska vila upp dig. Gör något roligt med barnen, gå på bio, träna, promenera, shoppa, ät god mat eller bara titta på en bra serie. Gör saker som ger dig energi för att gå in i veckan med bra minnen som gör dig lycklig.

Man ska längta efter helgen, inte känna ångest. Sen har man självklart mycket att göra under helgen också, som att fixa på huset som man inte hann under veckan. Men om man då gör onsdag till en söndag så kanske man har tagit bort något från helgen som man kan lägga annan tid på.

Förstår ni mitt tänkt? Givetvis behöver det inte vara just onsdagar men för mig har onsdagar blivit en bra dag. Man väljer vilken dag som passar bäst in i sin vardag. Testa detta och se om det blir någon skillnad. Testa är aldrig fel och känner man att det är helt fel då går man tillbaka till det som fungerat innan.

Ta hand om varandra och se till att få en energifylld vecka!


Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Ja men då var sommaren över och hösten har knackat på dörren och stigit in. Mysigt men samtidigt lite vemodigt, mörkt när man går till jobbet och mörkt när man går hem. Och i allt detta ska man hitta motivationen att börja träna?

Precis som jag nämnde är sommaren 2017 över och det har inneburit god mat och ingen träning för min del. Allt detta resulterade i 5 kilo upp. Min syster burkar säga att det då helt enkelt finns mer att älska och kan delvis tycka att den inställningen är klockren. Men, när man känner att kläderna som satt bra innan sommaren är trånga inser man att det kanske har blivit för mycket mer att älska.

Jag är en person som antigen går in hundra procent eller så struntar jag i det, allt eller inget. Antigen äter jag bröd, pasta och godis eller så utesluter jag det helt. Min dröm är att hamna i tankesättet, ät vad du vill, när du vill, till och med hur du vill utan att ha ångest över det. Är man sugen på en bulle en helt vanlig tisdag, ja då köper man sig en bulle och njuter av den med gott samvete. Tyvärr är jag inte där, än.

Jag vill komma in i 80/20 tänket. Alltså 80 procent nyttigt och 20 procent ”onyttigt.” Det positiva är att när jag väl har kommit in i träningen då finns det inget bättre. Jag mår så bra och min energi är på topp. I dagsläget när jag kommer hem är jag trött vilket innebär att jag lägger mig och vilar. Saken är bara den att det hjälper inte, för nästa dag är jag lika trött om inte ännu tröttare. En ond cirkel helt enkelt.

Jag har alltid varit en träningstjej och kommer nog alltid förbi det, hoppas jag. Men ibland dippar man och det också rejält. Men för att komma till toppen måste man också vara på botten. Jag vill komma tillbaka, jag ska komma tillbaka. Och jag ska göra det för min skull ingen annan.

Hur kommer jag då igång?

Min tanke är att jag ska gå upp 04.45 på morgonen, ta på mig och vara utanför dörren 05.00. Gå 45 minuter i rask takt och sedan vara hemma runt 06.00 för att duscha/göra sig iordning. Sedan börja dra sig till jobbet runt 07.00-07.30 och jobba 8 timmar (ibland lite mer). Efter det åka hem för att träna på gymmet, bor precis vid ett Nordic Wellness som öppnar nu i mitten på oktober, såå spännande.

Det låter väldigt fyrkantigt och tråkigt, jag vet. Men för mig kommer det fungera som en rivstart. Jag kommer att göra detta under 2 veckor, inte mer. Jag vill ha resultat nu, eller ja helst igår. Om jag bestämmer mig för att göra detta under 2 veckor så kan jag hålla uppe motivationen. För 2 veckor är ju egentligen ingen tid om man tänker efter. Så på med hörlurar, snygga samt bekväma träningskläder och en bra podd och KÖR!

Ta hand om varandra och imorgon är det fredag, helt underbart.


Likes

Comments

Jo självklart kan jag stava men ibland blir det fel, helt fel. Något som många inte vet om mig är att jag har dyslexi. Fundering: varför döpa det till ett sådant svårstavat ord?

När jag gick i åttan gjordes en utredning där resultatet visade att jag hade dyslexi. Jag har alltid trott att det var något fel på mig, varför det tog sådan lång tid för just mig att läsa och varför stavade jag fel och inte andra?

Under mina år i skolan var jag väldigt bra på att dölja det, tyvärr. När det var högläsning i skolan och man skulle gå upp framför hela klassen och läsa hade jag mina knep för att det inte skulle märkas. Man skulle läsa en sida var och när det var min tur att läsa sida 8 då hittade jag på saker som hängde ihop med de mina klasskamrater hade läst innan. Jag slapp läsa samtidigt som ingen märkte det. Vilket är konstigt för läraren borde ju ha läst sidan 8, nu när man reflekterar såhär i efterhand. Men jag höll på såhär i många år tills en av mina lärare bad mig läsa en bok och skriva en recension om boken. Problemet var bara att jag kom nästan ingenstans i boken. Utan kämpade och kämpade med varje sida, då upptäcktes det.

Jag har valt att inte se det som ett hinder. Som till exempel när jag tog körkort kunde man köpa böcker som var ljudböcker. Men jag valde att inte köpa det utan använda mig utav helt ”vanliga” böcker. När det var dags att boka teoriprov kunde man få extra stöd så som att få frågorna upplästa samt extra tid. Jag valde bort det för jag ville visa mig själv att jag skulle klara det, känna mig stolt över att jag gjort det med dyslexi. Och jag klarade det och inte inte bara det på första försöket, hela 58 poäng. Det är så grymt kul att kunna känna sig stolt över sig själv. Den känslan kan man leva på länge.

Tips på hur man övar läsning på både svenska och engelska

Jag har alltid fått höra att om man hittar en bra bok eller författare som man gillar kan man inte sluta läsa. Den boken eller författaren kom aldrig för mig. Jag fungerar inte så, utan för mig har det fungerat att hitta låtar på svenska samt engelska som jag tyckt om. Jag har sedan gått in på Youtube och läst låttexterna. På detta sätt tvingas man att läsa ordet samtidigt som du hör hur det uttalas samt att du ser stavningen.

Försök att inte se det som ett hinder utan mer som en tillgång. Du kanske är grymt duktig på att skuggläst, mycket bättre än vad andra som inte har dyslexi är. Tillgång!! Men såklart har man prov i skolan och erbjuds länge tid och man känner att man behöver det, då ska man ta det. Jag har alltid haft länge tid på mina prov i skolan. Men det är viktigt att man vågar utmana sig själv för man klarar saker mycket bättre än vad man tror.

Slutligen: Ni kommer att hitta stavfel i mina inlägg men det är sådan jag är och jag tänker inte låta någon läsa mina inlägg innan jag postar dom. Det är jag och ibland blir det fel, så är det.

Likes

Comments

Då kör vi, ännu en gång välkomna. Tänkte att första inlägget ska handla om mig (oväntat) och vart i livet jag är nu och lite bakrund till detta. Låter det intressant? Grymt, då startar vi denna resa!

När jag var 16 år flyttade jag hemifrån, jag och flyttlådorna for till vackra Göteborg. Anledningen till detta var att mina föräldrar hittade sitt drömhus på Tjörn och flyttade dit. För mig innebar detta att jag varje dag skulle få pendla in till Göteborg där jag studerade. Det var inte hållbart på grund av restiden. En tvåa i Linnéstan blev min och det är här jag och min fästman bor än idag. Vi trivs fantastisk bra här, nära till precis allt. Ja fästman, dags att presentera en stor del i mitt liv, min fästman Christoffer. Han kommer finnas med en hel del här så han förtjänar ett stycket. Vi träffades när jag var 17 och han 24 år (Jag fyller 20 nu i november och han 27 i oktober).

Christoffer gör sitt femte och sista år på Chalmers, han studerar arkitektur. Fantastisk man som förgyller mina dagar med glädje och kärlek. Själv jobbar jag med rymdteknik, i oktober nu blir det 1 år, tiden går så fort. Jag kan tyvärr inte berätta så mycket om mitt jobb i denna blogg då jag mycket är klassat som hemligt.

I sommaras 2/7-17 gick han ner på knä och frågade om jag ville spendera resten av mitt liv med honom. Wow ryser bara jag skriver om det. Mitt svar blev givetvis ett stort JAAA!! Vi planerar att gifta oss sommaren 2019, så här hemma bollas det en del bröllops idéer.

Ja det var lite om mig, tro mig det kommer mer men någonstans måste man börja, inte sant?

Ta hand om varandra så får ni vänta med spänning tills nästa inlägg kommer ut.



Likes

Comments