​Idag är det en dålig endometrios-dag. Jag känner mig inte helt 100 från förkyldningen och den gör att min kropp mår skit. Utmattad, ont i kroppen, känner mig inflammerad i hela kroppen, orkeslös, tom på energi, mensvärk (som förekommer som symtom i sjukdomen), leder och muskler gör förbaskat ont. Det komiska med mig i sjukdomen är att jag har haft extrem, vidrig mensvärk sedan oktober 2014 som blivit värre och värre, även fast jag är blödningsfri då man inte ska ha mens om man har endometrios. Om man har mens samlas blodet i magen och bildar härdar som blir inflammerade och gör ont. Jag har fått kronisk värk pga endometrios-värken. Om man har mens kan sjukdomen sprida sig i kroppen men den kan även spridas om man är blödningsfri med hjälp av hormonbehandling. Förstår ni dilemmat här? Alltså om man lyckats bli blödningsfri kan endometriosen spridas men den kan även spridas om man inte behandlas. Det kvittar om man gör bu eller bä.

Det är så himla sjukt att man som 22-åring lider av hemska kroniska smärtor som inte kommer försvinna. Det är jobbigt för mig för jag är satans envis och kopplar bort smärtan och gör saker ändå. Detta resulterar som idag. Jag har tvättat hela dagen, sammanlagt sex maskiner och jag är inte färdig än. Jag har pluggat så gott jag kunnat, dammsugit hela lägenheten och plockat i & ur diskmaskinen. Nu är Johannas kropp helt slut och all värk kommer på en och samma gång. Jippi vilket roligt liv. Man får göra det bästa utav det. Jag sliter med plugget för att kunna få en fast anställning. När man blir sjuk har man helt andra värderingar än vad friska har. Man bryr sig om helt andra saker än vad friska hade gjort. Jag har inte orkat sminka mig på 3 månader snart och jag brukar göra det när jag ska jobba, åka till skolan eller träffa vänner.

Jag är stolt att jag klarat varit utan narkotikapreparat sedan 7/11. Jag har ätit sådana preparat sedan jag började få symtom för endometrios, alltså efter oktober 2014. Det är jobbigt när man inte kan göra något åt saken, smärtan alltså. När man kämpar att hjälpa till hemma för att inte sambon ska behöva göra allt. Men om man mår skit och inte klarar av något får man helt enkelt acceptera det. Jag har inte accepterat sjukdomen till 100% än och jag har haft den sedan mars 2015. Någon mer som lider av endometrios och vill dela erfarenheter med mig?

Nu vet ni anledningen till varför jag inte har uppdaterat er på ett par dagar. Jag har varit dålig och inte haft någon energi till det. Hoppas ni alla mår bättre än vad jag gör.


XOXO

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Äntligen framme i Göteborg. När vi skulle checka in hittade hon inte vår bokning. Vi blev väldigt förvirrande och fick en aning panik eftersom vi behövde ett ställe och sova på inatt. Hon letade och letade i bådas namn men inget fanns. Tillslut hittade hon att vi hade bokat den 16-17 men i juni och inte i november som vi tänkte. Alltså bokade vi i fel månad och fick smått panik. Som tur var fanns de två avbokningar så vi kunde få ett rum trots allt.

Det jobbiga var att vi inte kunde få pengarna tillbaka från den felaktiga bokningen men vi kände att det inte gjorde något eftersom det var vårt egna fel och vi var klantiga. Anledningen till att vi möjligtvis gjorde fel var att det strulade när vi bokade så vi fick göra om allt. Det gick så fort och vi valde rätt datum men glömde ändra månad.

Hur som haver fick vi ändå välja om vi ville ha badkar eller dusch och det var inte tvekan eller snack som saken. Såklart skulle vi ha badkar!!! Har inte haft badkar sedan har var 9 år gammal.
Nu ligger vi på hotellrummet efter vi har fått i oss lunch. Det roliga var när vi satt och åt kom ridande poliser förbi oss. Det ska vara EU topp möte imorgon och polisen stänger av många vägar redan idag och bevakar. Har aldrig varit med om att se ridande poliser live. Det gjorde en lite gladare efter de som hände med hotellet. Nu väntar vi på att klockan ska gå och vi kan göra oss iordning för konserten och äta middag på stan.

XOXO

Likes

Comments

Godmorgon!
Nu rullar vi ner till Göteborg. Kallt ute och halt på vägarna. Fint väder ute och bra musik i bilen. Tänkte plugga lite i bilen även fast de hade varit skönt att bara sitta och njuta till musiken och vara ute på vägarna. Jag älskar verkligen att åka bil långt, det är då jag njuter som mest.

XOXO

Likes

Comments

Lägg till mig så lägger jag till dig. Alltid roligt med nya vänner på snap!

XOXO

Likes

Comments

Tro det eller ej. Min förkyldning har äntligen brutit ut. Jag är förvisso glad för det men känner mig döende och avlider snart. Ont i huvudet, näsan rinner och tar aldrig slut, ont i kroppen, ont i halsen och nyser titt som tätt. Hoppas innerligt att denna förkyldning går över fort! Eftersom jag är kronisk sjuk blir jag sjukare än vad friska personer blir. Ber till gud att de går över fort, helst innan torsdag.

På torsdag ska jag och min sambo på konsert som vi bokade i våras. Vi ska se five finger death punch i Göteborg. Detta är ett band som min sambo älskar och jag följer med dels som en upplevelse och sedan att vi ska till min favorit stad. Denna förkyldning har legat och grott i nästan 6 veckor och passar på nu att bryta ut? På riktigt?! Jaja, det får bära eller brista..


XOXO

Likes

Comments

Jag trotsade sjukdomen och kroppen och tog mig ut på promenad med min sambo. Jobbigt, krävande men helt underbart! Hoppas denna förbannande influensa vill ge sig snart!

XOXO

Likes

Comments

Detta kommer bli ett väldigt jobbigt inlägg men även känsligt. Det är något jag inte går runt och pratar högt om, knappt jag berättar för sambon. Då inser ni kanske hur jobbigt det faktiskt är för mig. Det jag berättar nu är bara min tankar och åsikter.

Under hela min barndom har vi haft djur i familjen, speciellt hundar. Djur ligger varmt om hjärtat för mig. Hundarna betyder allt för mig, även dem som vi behövt tagit bort. Mina föräldrar har hundar och träning som hobby och har haft det väldigt länge. I början tränade de apportering och lydnad för då hade vi flattar (flatcoated retriever). Sedan hittade dem en annan slags träning som intresse och började träna hundarna. Egentligen är inte flattarna gjorda för att träna jakt utan det är jaktlabbar som är till för den träningen. Därför skaffade mina föräldrar en jaktlabbe (Flye) och insåg hur mycket bättre det gick att träna det dem tyckte var intressant jämfört med flattarna Nova och Milou som de heter. Så småningom skaffade de en till jaktlabbe som pappa kunde ha och träna med eftersom mamma hade redan en. Det går och träna jakt med flattarna men de kan inte pusha dem lika mycket som de kan med labbarna.

För inte länge sedan berättade mina föräldrar att de kanske skulle omplacera Nova och Milou. Min värld gick under. Jag kunde inte tro mina öron vad jag just fick höra. När jag tänkte efter sa de kanske och det betyder inte att det kommer bli verklighet. Dagar kom och gick. En dag fick jag meddelande från min mamma att de har hittat en som möjligtvis kan köpa flattarna. Jag förstod inte först vad jag läste. Vadå köpa hundarna? Hon berättade att de skulle först vara på prövotid hos en dam. Både jag och min mamma vet vad det betyder. Det betyder om det fungerar bra där kommer hon köpa Nova och Milou och vilja ha de kvar. Idag den 11/11 åker de iväg till denna dam och ska vara borta till den 26/11. Tänk om det var den sista gången jag såg dem igår när vi var hos mina föräldrar?

Jag kan fortfarande inte förstå. Jag kan inte förstå hur man kan vilja sälja sina familjemedlemmar som man har haft i 6 och 3 år. Bara för man ändrar intresse inom hundträning ska inte sina djur behöva lida. Om man har två olika raser som har olika behov och inte kan träna samma sak får man faktiskt anpassa sig efter dem. Hundar är människans bästa vän men även sin familjemedlem. Det är inte så att man går ut på stan och ska sälja sitt syskon för man tröttnat på de? Då jobbar man med andra lösningar och alternativ för att det ska bli så bra som möjligt. För mig betyder hundarna allt och jag skulle aldrig sälja dem.

Nu kan inte jag själv ta dem. Jag har haft de tankarna med de skulle inte gå ihop med mitt och sambons liv tyvärr. Om jag kunde hade jag tagit/köpt dem, även om det hade inneburit att jag inte kan köpa saker till mig själv utöver det jag får när jag betalt hyran. Jag skulle göra vad som helst för att inte en främling ska få köpa min familjemedlem. Det finns inte på kartan. Jag kan inte förstå det, hur mycket jag tänker på det kan jag inte förstå det. Min sambo kan heller inte förstå det. Jag har inte pratat ut om detta då det är en väldigt jobbig och tärande situation för mig. Jag skriver detta eftersom jag inte kan prata högt om detta. Det gör för ont i hjärtat och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag har levt med dessa underbara djur i 6 år och det är inget man kan ta ifrån en. De är mina hjärtan, mina bästa vänner som betyder allt. Det har slitits bort en stor del av mitt hjärta och jag känner mig trasig inombords. Mina föräldrar tycker väl att detta är jobbigt också men enligt mig är det inte okej att sälja sina medlemmar bara för att man själv ändrar intresse. Man får inte vara egoistisk. Jag känner möjligtvis en gnutta för mycket sympati men det skiter jag i för det handlar om mina familjemedlemmar!

Detta var skönt att få ut och jag hoppas ni respekterar mina tankar och åsikter då det här är min öppna officiella dagbok. Någon mer som varit med om jobbiga situationer som påverkat er mycket?

Detta låter möjligtvis fel men jag hoppas att Nova och Milou får stanna där de hör hemma, i flocken där de är bekväma och känner en trygghet.

XOXO

Likes

Comments

Denna förkyldning vill verkligen inte ge sig. Nyser fortfarande, ont i leder och muskler men har även huvudvärk. När ska detta ta slut? Igår var vi hemma hos mina föräldrar. Vi lämnade farsdag-present och fick kvällsmat där hemma. Jag passade även på att mysa med vovvarna också. De är varelser som läker en naturligt. Efter maten åkte vi hem och tittade på halva idol för vi var såå trötta. Gick och la oss lite efter 21 och det var skönt att lägga sig tidigt när man inte mår helt hundra. Vi vaknade vid halv tio, eller rättare sagt sambon gjorde det och väckte mig för att visa att det har kommit snö ute. Suck. Visst snö är mysigt och så men det är även kallt. Jag ska hålla mig inne hela dagen idag, förhoppningsvis få lite plugg gjort också. Det blir lite svårt och få saker gjorda när man mår skit. Hoppas ni får en trevlig helg trots allt!


XOXO

Likes

Comments

Trodde inte det skulle gå idag, att gå till jobbet, för jag vaknade med fruktansvärda smärtor i leder och muskler. Men det gick, jag tänker inte låta min kropp bestämma även fast jag måste ta lite hänsyn. På senare tid har har haft mer ont i leder och muskler och misstänker att min kropp har utvecklat fibromyalgi. Jag drar mig för att söka för svenska sjukvården litar jag inte på. Vi får se hur det blir med de.

Jag gick upp och åt gröt framför grey’s. När jag kom till förskolan blev jag alldeles varm i hjärtat. Har saknar barnen och personalen. En helt underbar förskola jag har hamnat på. Det var exakt en vecka sedan jag jobbade sist. Blev smsad igår och tillfrågad om jag kunde jobba vilket var ett självklart ja för mig. Ska även jobba imorgon och hoppas på fler arbetspass. Jag väntar även på att få hem min bok så jag kan börja plugga. Nu gäller det att jag tar tag i plugget och ha disciplin. Jobbet gör att jag blir extremt motiverad till att bli klar med kurserna så jag kan börja jobba 100% utan att tänka på skolan.

Nu är min rast snart över och ska återgå till barnen. Uppdaterar när jag kommer hem.

XOXO

Likes

Comments

Nu har jag varit och handlat utekläder till när jag ska jobba. Det gäller att man har varma kläder för annars får man bara ont i kroppen om man är kall. Det gäller även att inte ha för varma kläder heller för då kommer man frysa när de blir svalare ute. Jag hittade mina kläder på stadium outlet för 1400kr. Vi tittade innan på xxl men där skulle ett par byxor kosta de priset. Nu fick vi med oss termobyxor, fodrad jacka och en fleece tröja istället. Snacka om skillnad!

Likes

Comments