Plötsligt händer det. I fyra år har dusch och badkar varit förknippat med ett hysteriskt barn som man i stort sett tvingat i vattnet.
Men nu som ett trollslag, eller kanske inte riktigt men det känns så, går det utan gråt och skrik. Han klär tom av sig själv. Jag säger inte att det går helt friktionsfritt, det krävs en stunds övertalning men det innebär inte längre en svettig kamp eller ångest i mamma bröstet.

Gillar

Kommentarer

Förvånas av mitt lugn ibland men är glad att jag har förmågan.
Igår hade vi släkt kalas för vår nyblivna tioåring. Den här gången blev vi inte lika stor skara som vanligt då många var bortresta men Mickes mostrar kom och hans familj. Barnens mormor och moster var och här så det blev en skara ändå.

Då vi närmar oss jul fastar Mickes familj. i kristendomen menas fastän att man inte äter animaliska produkter förutom fisk. Så den här gången tändes inte grillen, vilket är mycket ovanligt i detta huset. Däremot blev det lax i ugn och M gjorde den. Jag förstår inte varför han betvivlar sin förmåga i köket för det blev otroligt god och han har aldrig lagat fisk förr.
Jag gjorde för första gången Harise.

Syriansk kokoskaka. Blev faktiskt god och jag fick mycket beröm för den. Blev nervös ett tag då kakan först inte verkade suga upp sockerlagen, men till slut så.

Som vanligt blev det en otroligt trevlig kväll. Men så tog allt ett plötsligt slut. Alex busade och hoppade i soffan. plötsligt föll han bakåt och slog huvudet i vårt nya soffbord. Allt verkade ok till jag plötsligt såg att jag fick blod på handen. Han hade fått ett Jack i huvudet. Så det fick bli en tur till akuten för att limma. Att jag inte blev helt hystersik förvånar mig, men vid situationer som denna har jag en förmåga att vara väldigt behärskad. En egenskap jag inte har i andra situationer 😆  men just när någon skadar sig blir jag väldigt lugn och rationell. Olyckan ledde till gästerna bröt upp. Nästan alla i alla fall, Mina svärföräldrar stannade till M kom hem med Alex igen. Dom ville inte gå föränn han var hemma igen. Tur att akutbesöket gick ganska snabbt.

Trodde att Alex skulle ha somnat i bilen på vägen hem då klockan var mycket men han var i full gas och skulle absolut inte sova. men till slut somnade han.

Gillar

Kommentarer

Jag hade mycket åsikter innan jag fick barn om hur jag inte skulle göra när jag fick mina egna.

Ett av dem var att inte använda tvn som barnvakt. En åsikt som varit svår att hålla. Speciellt som verkligheten ser annorlunda ut när man får barn och även rent teknologisk mot hur det gjorde för 10 år sen.

Ipadens intåg i vår vardag har förendrat hela verkligheten. Det är ju inte bara i hemmet den finns utan även i förskolan och skolan brukas den på daglig basis.

Var och varenda unge har en eller en telefon. Att sen har ett barn som är så beroende som Alexander är en utmaning.

Varje dag kämpar vi med detta beroende. Och det går inte bort bara för att vi tar bort Ipad och telefon. Vi begränsar otroligt mycket här hemma nu för tiden. Alexander får i stort sett inta ha Ipad alls för det blir sånt trauma var gång vi ska ta bort den. han kan lätt sitta en hel dag utan problem. Vi andra får gömma oss om vi ska använda telefoner och Ipad för han blir helt till sig och vill ha dom.

Han har svårt för begränsningarna med skärm. Fast vi hållit på i snart 10 månader är det fortfarande samma raseriutbrott när vi stänger av tvn för kvällen. Jag kan inte använda Ipaden eller tv medans jag lagar mat t.ex för då äter han inte sen.

Ett evigt pussel att försöka laga mat med trötta, hungriga barn och samtidigt underhålla för att undvika att använda tvn. Att få i sig kvällsmaten för att sen äntligen få en timme framför tvn. Tack och lov har Emma börjat hjälpa till en hel del att passa Alexander medans jag lagar mat, vilket underlättar väldigt. Även Rebecca börjar efter lång bearbetning hjälpa till här.

Sen kommer en timme när det är lugnt. Sen kommer ångesten igen när tvn ska stängas av. Att handskas med detta raseri som bor i denna lilla människa när man stänger av hans älskade bassonen ( pjamashjältarna)

Ska jag vara ärlig så har jag smitit undan detta moment ett tag nu. M är hemma mer på kvällarna nu så jag har låtit honom ta fajten, jag har helt enkelt inte orkat.

Man undrar i sitt stilla sinne när detta humör ska gå över, men om man tittar på hans mor så lär det väl aldrig ske ;)


Gillar

Kommentarer