View tracker

Hej bloggen! Det var inte igår och det blir troligtvis inte imon. Kände bara att jag behövde skriva av mig någonstans och vart passar det bättre, än sin blogg som man faktiskt har? Så ja, vet inte hur jag kommer göra med bloggen efter detta inlägget. Vet inte ens om jag kommer publicera detta. Får se hur ont det gör att se orden nerskrivna. Varför jag nu skrev detta, ni kommer ju inte se det så länge jag inte har publicerat inlägget.. Jajaja.

Varför jag slutade blogga vet jag faktiskt inte. Tror det blev för mycket helt enkelt och så tyckte jag inte att det var kul. OM jag nu ska fortsätta blogga så tänker jag inte göra det till en press, utan isåfall kommer jag bara skriva när jag känner för det. Men det är ju inte garanterat att det blir något mer.

Nytt år nu sen vi hördes sist. 2016. Det värsta året i hela mitt liv.

Året började dock ganska bra. Hela januari flöt på, jag hade skyhöga mål med allt: men framförallt hästarna. Satsningen låg till 110 på dem båda, men framförallt Torina. Jag hade planer, drömmar och mål för hela året. Tyvärr krossades alla.

I början av februari åkte hon på en oförklarlig hälta. Stalltjänsten skulle släppa ut henne och då var hon tydligen väldigt halt. Vi var nere flera vändor på kliniken, men de kunde inte förklara vad det var. Hältutredningar gjordes, hon röntgades och hon checkades igenom. Hon var galet halt, men helt utan förklaring då hon varken var svullen någonstans, inte varm, ingenting. Hon var bara halt.

Veckan efter försämrades hältan drastiskt och hon kunde inte ens gå. Veterinärerna fick komma upp till skolan, då vi inte kunde komma ner till kliniken (kliniken och skolan ligger precis bredvid varandra). Då konstaterades det att hon hade fått fång och på röntgen visade det sig att hon hade början på en hovbensrotation. Det kom verkligen som en chock. Fång? Vart kom det ifrån? Hur uppstod det? Frågorna var många, svaren få.

En behandling påbörjades och i början så svarade hon ändå helt okej på det. Hon hade sin boxvila, åt sin metacam och var pigg och glad. Torsdag den 18:e februari vände det dock. Jag och Maria såg henne i boxen, de hade precis fodrat och Torina som tillhör den matglada typen vägrade gå till hönätet. Hon stod i hörnet och tittade längtansfullt bort mot nätet, men hon flyttade sig inte. Efter mycket om och men så lyckades vi "lyfta" henne till andra sidan. Något var fel igen och det var bara att gå ner och hämta veterinärerna igen så att de fick kolla på henne igen. Det såg inte positivt ut sa dem, men de skulle påbörja en ny behandling och se om hon svarade på den och så skulle de komma upp dagen efter och röntga henne.

Vi försökte vara optimistiska. Det här skulle gå bra, det var ingen fara. Men samtidigt var det svårt att tänka så delvis när man såg ponnyn och delvis när man både hörde och såg veterinärens uttryck. Det såg inte ljust ut.

På fredagen den 19:e februari kom domen. De röntgade henne och benet hade roterat lite, men samtidigt var det inte så mycket som de trodde. Dock hade hon inte svarat på behandlingen och förmodligen var det fortfarande en process som höll på att hända inne i benet. Med tanke på hur ont hon hade, så fanns det inget kvar att göra. Vi hade helt enkelt inget annat val än att ta bort henne..

Tror aldrig jag har gråtit så mycket sen den här dagen. Den 19:e februari. Föralltid den värsta dagen i hela mitt liv. Dagen då min bästa vän, min soulmate och den jag levde för var tvungen att somna in. Min fina älskade lilla ponnyn. Som alltid har pigg som en liten nötkärna. Som alltid har funnits där. Enda sen jag började rida har Torina varit där. Och nu finns hon inte mer? Det är så overkligt och så himla orättvist. Livet är så orättvist. Varför skulle just min levnadsglada och älskade häst tas bort? För levnadsglad det var hon. Och älskad av alla. Alla som någonsin stött på Torina har älskat henne. Just för att hon var så personlig och så speciell. Så varför just hon? Varför, varför, varför? Så många frågor, men inga svar.

Frågorna var även många på vad det här berodde på. Ena dagen var hon pigg och hoppade och dagen efter var hon halt? Ett blodprov visade svaret. Tydligen hade hon ekvint metabolisk syndrom (tror jag det hette) som orsakade detta, som ingen visste om. Ingen kunde säga hur länge hon har haft det, men eventuellt kan hon ha fötts med det. Värdena som skulle ligga på under 200, låg på över 900. Vad det betyder har jag egentligen ingen riktig aning om, då jag inte vet så mycket om denna sjukdom. Det enda jag vet var att det var det här, som allting berodde på. Det oförklarliga hade fått sin förklaring. Någonstans anser jag väl att det gör det hela lite lättare. Kanske. Vi fick reda på vad det berodde på. Vi slipper spekulera. Vi slipper ge någon skulden, det var helt enkelt ingens fel.

Samtidigt så ger det ju aldrig mig min Torina tillbaka. Och det är tufft att inse det. Hon kommer aldrig mer tillbaka. Hon kommer aldrig mer stå i sin box. Och det gör ont, jävligt ont.



Dock någonstans mitt i allt detta, så känner jag även en form av lättnad. Eller lättnad kanske är fel ord att använda, men jag kan inte komma på något annat för stunden. För även fast jag fick ta bort min bästa vän och att det gör ondare än något annat, så slapp jag gå igenom det som Linn Olsson behövde gå igenom. Jag slapp gå igenom en juridisk process och tvist efter detta och det gör att jag känner extremt mycket för Linn just nu, då jag inte kan förstå hur hon har orkat. Jag hade aldrig orkat. Det var det jobbigaste någonsin att behöva ta bort Torina, men att göra hela detta ännu värre genom att hamna i en tvist, kan inte ens förstå hur jobbigt det måste vara. Om ni har missat detta så kan ni läsa det här samt att ni kan lämna en liten stöttande kommentar, tror det behövs i dessa tider 💗 Massa styrkekramar!

Så jag är evigt tacksam för att vi enbart stöttade varandra och att det aldrig uppstod några problem. Jag är även evigt tacksam för det här teamet jag har runt mig, som alltid finns där och hjälper mig att ta mig igenom det här. Ni vet vilka ni är - ingen sagd, ingen glömd. Det har gjort det hela lite enklare. Även fast det är svårt, så vet jag att det finns personer som alltid håller mig om ryggen och går igenom samma saker!

Vill avsluta detta lite osammanhängande inlägg, som blev lite svårt att skriva när tårarna rinner och tankarna snurrar i huvudet, med att skriva att glöm aldrig att visa uppskattning till era fyrbenta varelser. Glöm aldrig att vara tacksam för att de är hela och fräscha när dagen startar. Glöm aldrig att ta vara på tiden med dem, för en dag är det för sent..

Vila i frid Sörbys Torina, 1999.05.13-2016.02.19 👼💘


Alltid älskad, alltid saknad.

/Johanna

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Igår skedde en allvarlig trafikolycka i närheten av Kungälv och en person avled. Detta var ingen person som jag själv kände, men jag kände många som kände denna. Att läsa alla inlägg på facebook och att få reda på det denna vägen gör mig helt skräckslagen.. Det finns ingenting som jag är så rädd för som döden, ändå är det något som vi alla tyvärr kommer vara tvungna att uppleva någon gång i livet.. Tyvärr var det väldigt många som fick vara med om detta inatt och jag känner för er alla och vill bara skicka ut en stor styrkekram till alla anhöriga och vänner. Vila i frid <3

Självklart får man en stor tankeställare när något sånt här händer, ändå såpass nära en. Tänk om det här hade vart min bästa vän/släkting/partner som det hade hänt och jag är här i Holland, helt oförmögen att göra något.. Helt oförmögen att säga farväl.. Nej usch, vill inte ens tänka på det, vill bara att alla ska visa lite extra kärlek idag (och alla dagar) och verkligen visa uppskattning till personerna runt er som betyder och så.

Likes

Comments

View tracker

Har precis kommit hem och lagt mig i sängen (stället jag tillbringar all ledig tid på he-he) efter att ha vart och handlat en sväng. Blev påfyllning av godis-och redbull-förrådet 😉 För er som inte visste det så är jag sjuuukt redbull(eller energidryck överhuvudtaget)-beroende, funkar knappt om jag inte får min redbull hehe.. Och här är den galet billig, så ja win-win.

Som rubriken lyder har vi haft tre lugnare dagar nu. Vi har vart full styrka och då blir det lite mindre att göra. Måndag och tisdag var lugnast, då hade vi mycket "slö-tid" medan idag har det vart lite mer, men inte överdrivet mycket. Vi har väl gjort typ det gamla vanliga idag - mockat på morgonen, släppt ut lite hästar i skritten och hagarna, gjort iordning för ridning, efter ridning och ja massor haha. Fast orkar inte dra det varje gång - vi gör ungefär samma varje dag och det blir väl lite uttjatat kanske hehe! Får se hur jag lägger upp det lite.. 

Men jaja, något som aldrig blir uttjatat är ju snacket om Torina, så där får jag ge lite uppdatering om vad som händer hehe. Jag har äntligen fått klartecken av min mamma hur vi ska göra och vet ni vad? Mamma började igår sätta igång Toris genom longering! Så nu påbörjas igångsättning med longering och promenader (bett-fritt självklart!) och sen kommer jag FÖRMODLIGEN bara behöva skritta henne en vecka innan vi kan börja jobba vidare om allt går enligt planerna. Vet ni hur glad jag blev över detta? Sjukt jäkla lättad, ska bli så underbart att kravla mig upp i sadeln igen hehe! Snart är vi fit for fight igen!!


Tänk att det redan gått typ två månader sen dressyrdebuten?! Vad händer med tiden? Snart kanske vi dock är inne på dressyrbanan igen, vem vet 😉

/Johanna

Likes

Comments

Godmorgon bloggen! Erkänn jag lät lite deep i rubriken? No worry, det är jag inte. Det är ju en måndag i livet faktiskt, så att.. Nej men ja, måndag idag och vi har redan vart här i en vecka. Det har gått fort den här tiden och man kom in snabbt i rutinerna. Typ dag två kunde man det nästan, för vi var tvungna att lära oss det mesta själva!

Så nu på morgonen har vi fodrat, mockat och sopat allihopa så stallet är fint. Det är typ det vi gör på morgonen + nån släpper ut nån häst. Sen efter det har vi ganska lång frukostrast, vilket är det vi har nu, chill! Sen får vi väl se vad vi ska göra resten av dagen nu..

Idag är det bara 18 dagar kvar tills jag kommer hem, taaaagg!!!

Likes

Comments

Har haft en ganska lugn och chill helg faktiskt. I fredags var vi ju lediga, igår så var det knappt några hästar i stallet så vi hade det ganska lugnt och idag var det ännu lugnare, vilket resulterade att vi fick sluta redan vid 10 idag. LYX!! Bad om en halvdag idag för att kunna plugga (måste verkligen göra det så fort detta inlägget är klart, har även gjort lite innan), men eftersom det inte fanns något att göra i morse efter att vi hade fixat stallet + släppt ut hästarna och lite sånt, så fick vi sluta!

Så idag blir det kötta plugg typ. Det, laga mat någon gång + tvätta.. I mitt 17-åriga liv så har jag aldrig någonsin använt en tvättmaskin, hehe. Lite pinsamt men ja, bor man hemma och har en mamma som tar hand om en så blir det så. Det närmaste jag har kommit en tvättmaskin är typ att lägga kläder ovanför den. Men nu måste jag tvätta, så kan ju bli spännande 😉 Får ringa mamma och hoppas hon kan förklara allt för mig. Allt står ju lixom på holländska - hur ska jag förstå det?

Ja.. Vad mer ska jag berätta? Har inte så mycket att berätta asså. När vi har såna här "slödagar" så finns det inget intressant att berätta och när vi har mycket att göra, så orkar jag istället inte skriva.. Fast iofs är det inte så intressant då heller, dagarna ser ganska lika ut varje dag. Vad vill ni läsa om hehe?

Förövrigt så har jag fortfarande galen hemlängtan. Pratar i telefon med mamma nästan varje dag och att få massa uppdateringar hemifrån, gör lite ont i hjärtat. Av saknad då. Särskilt när det rör Torisen. Fick lite bilder på henne igår, tydligen har hon blivit en lurvig nallebjörn.. Så när jag kommer hem så ska klippmaskinen fram och pälsen bort hehe. På båda hästarna!! Ska försöka göra en helklippning på T, förra året gick inte det, men håller tummarna på att hon är lugnare den här gången och att det ska gå på nåt sätt. Hon blir ju antagligen kvar i skolan resten av detta året (är ju dock typ bara knappt två månader när jag kommer hem..) och där är det ju hårdträning som gäller, så då kan man inte vara en nallebjörn.

Snackade även igår med mamma om Tor och vi kom på en liten plan, så FÖRHOPPNINGSVIS kommer jag kunna börja sätta igång henne under höstlovet. Inte säkert ännu, men håller tummarna för det!!!

Nej det här blev typ världens oklaraste inlägg, så nu skippar jag det här och tänkte ta och plugga en sväng. Hörs kanske senare! Ska även försöka ladda upp en film (kanske idag?!) på T från en pay&jump i.. förra veckan (?) så ni får se på det!


​Plötisar, saknar även dessa små busfrön ibland hehe ;)

/Johanna​

Likes

Comments

Hej svejs bloggen! Idag är jag och Isabell lediga, hur skönt egentligen hehe. Även fast jag tycker att det är jättekul här och allt sånt - så uppskattas även ledighet, SÅKLART. Har vart så himla trött dom senaste dagarna, har inte känts som jag sovit ordentligt så det var skönt att få sova ut lite. Trots att jag vaknade halvsex första gången och sen halvåtta utav att dom höll på nere i stallet. Låter ungefär som dom står i vårat rum när dom håller på nedanför, hehe. Men som tur var så lyckades jag somna om en stund!

Dagen än så länge har mest bestått av att kolla ikapp PH hehe. Så har mest legat och chillat, sen var jag uppe och duschade förut + att jag även fick packat upp, hehe. Inte en dag för sent!

Får väl se vad som händer resten av dagen, vi pratade om att vi skulle gå ut och kolla runt här i området lite men vi får väl se. Börjar känna mig sjuk (oj ovanligt..) så är inte så speciellt tagg på att göra någonting idag egentligen.. Men men vi får väl se.

Hoppas ni får en bra.. ehm, fredag (?) så hörs vi väl någon gång. Har ingen koll på dagarna här nere överhuvudtaget, men är bombsäker på att det är fredag idag hehe. Drog en check på telefonen och japp så var det!!


Saknar henne såå mycket </3

/Johanna

Likes

Comments

Efter att ha haft två kaosdagar där jag typ bölat i telefon med min mamma och typ bara ha velat åka hem, så har allting vänt och blivit jättebra. Igår hade vi en vanlig dag typ, men på något vis kändes den jättebra. Vi gjorde inget speciellt men stämningen var så himla bra mellan allihopa, så då blev typ hela dagen bra. Man kände sig på något sätt som en i gänget!

På kvällen igår så gick vi på ett tivoli som dom hade utspritt i stan tillsammans med Jonna, Elina och Emma. Det var verkligen hur stort som helst med MASSA åkattraktioner och godis-stånd. Vi åkte tre grejer varav det ena var en snurrande bergochdalbana (asså vagnen snurrade typ, inte banan 😉). Den var lite creapy för det kändes typ som om man skulle åka utanför kanten när den snurrade oså hehe. Sen åkte vi typ som ett pariserhjul för att se utsikten över stan och så. Man såg väldigt mycket och det var en väldigt fin utsikt. Tillsist så åkte vi en HEEEMSK attraktion som aldrig tog slut.. Det var typ någon grej som snurrade och den var verkligen jättetråkig i början. Den gick långsamt och tog aldrig slut. Så trodde vi typ att det var över, men NEJ då började den åka AS-SNABBT!! Asså fick typ nackspärr och blev typ helt yr i typ 20 minuter för att det gick så fort. Usch på den, ska aldrig mer åka något sånt iallafall haha!!

Klickade några snabba mobilbilder som jag kan bjuda på, ingen bra kvalité men men!


Den hemska attraktionen......

Utsikten över Weert.


Idag har det vart tävlingsdags för nästan alla i stallet, så idag har det vart lite tävlingsfix med de flesta hästarna (visade ju bilder på dom i morse oså). Vi hjälptes åt att borsta och göra iordning hästarna och sen drog dom iväg vid lunchtid. Får hoppas att det går bra för dom!! Några kommer hem idag och åker igen imon, medan några inte kommer hem förrän på söndag.

Annars idag har vi gjort dom vanliga stallsysslorna: fodrat, mocka och lite sånt. Hjälpte även till att göra iordning några hästar till Jonna på morgonen som hon skulle rida.

På eftermiddagen så fick jag och Isabell rida varsin häst. Jag fick rida en ganska stor herre, som var vääldigt tungriden hehe. Otroligt lydig och jättesnäll, men väääldigt stor och supersvår att rida ihop. Kände mig lite som en nybörjare på ridskola när jag red den hehe. Är inte van vid så stora och tunga hästar, mina är ju ganska nätta och lätta att rida ändå!! Men var ändå kul att få rida lite och hästen var som sagt vääldigt fin!!


​Glader choklader ;)

Nu tror jag att jag och Isabell ska dra ner och laga mat, gott!! Är galet hungrig, oj vad ovanligt. Tror det blir kycklingsallad vilket inte sitter helt fel 😉 Är lite ledsen dock för insåg nu att jag har INGET godis.. Asså ingenting överhuvudtaget. Hur ska jag överleva.. Får hoppas på att Jonna behöver handla och frågar om jag ska med hehe. Annars vet jag inte hur jag ska göra. Ett liv utan godis är inget bra liv </3

/Johanna​

Likes

Comments


Better Blogging Nouw