"Vi klarar mer än vi tror, vi har kraften inom oss men vi måste lära oss att använda den. Det tror jag verkligen och det funkar för mig! Jag tror det handlar om att orka ta ansvar. Det lättare att skylla på andra eller att lägga lyckan där långt borta på ett jobb man drömmer om eller i den där personen som man väntar på att hitta. Varför inte hitta lyckan här och nu? Varför inte göra det enklare för oss själva? Vi har all kärlek vi behöver för oss själva inom oss. Den ligger inte och väntar på en hylla på det där drömkontoret, i den där lägenheten, den sitter inte i sömmarna på den där väskan eller finns i den där personen du väntar på att träffa. Jag tror det är större chans att man kommer träffa den där personen eller får göra det man älskar NÄR man upptäckt att vi har lyckan inom oss själva. I alla fall på ett mer äkta plan. För min del har alla min drömmar gått i uppfyllelse EFTER att jag blev nykter, tog tag i mitt liv, tog ansvar och började må bra. Innan dess blev det mesta skit, oavsett vad jag gjorde. I dag vet jag att min verkliga lycka finns inom mig när jag mår bra i mig själv. Men såklart tar jag till snabbmedel då och då som shopping eller godis. Men det är mest för att det piggar upp i stunden, det är inget jag tror är lösningen på mina problem. Jag menar INTE att man ska sluta med allt och bara se lycka inom sig själv. Det tror jag är otroligt svårt att få till i dagens samhälle. Och såklart ska vi göra det vi tycker är kul! Det tror jag är en viktig pusselbit i vägen till att hitta sin egen lycka. Men jag menar att inte leta efter den verkliga lyckan alltså självkänslan på fel ställe."

Dagens text som gav mig ännu mer kraft, tack❤️

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Vad vore livet utan vänner?

Den senaste tiden har jag kommit underfund med vad det innebär att vara en riktig vän och vilka ens riktiga vänner är.

Det är de som får dig att le när du egentligen inte vill, de som kan vara ärliga och säga de ord du egentligen inte vill höra, men som ändå sätter sina spår och du inser att de har rätt, de som inte är rädda för att säga va de tycker och framförallt de som stöttar dig i svåraste tiden, hur lång den än är.

Jag har vänner som bara är ett samtal bort, som jag ringer och vi kan prata i timmar, om allt och ingenting, men vi lyssnar alltid på varandra och bollar kloka ord, telefonen kan ju vara den bästa uppfinningen som finns när man inte bor bara ett stenkast ifrån varandra, för så fort man ringer dem så fylls deras närvaro i rummet direkt.

Sen har jag de vänner som bara bort ett stenkast från mig. Som kan komma till en så fort man känner sig ensam och nedstämd, som lyssnar, ger en en kram och sedan åker hem igen, men för stunden tar man vara på varenda minut.

Jag har lärt mig att det finns vänner som kommer och går i ens liv, såna som tar energi från en där man tillslut känner att man måste bryta kontakten med dem för man tappar fokuset på sig själv, eller att det alternativt bara är så att man glider ifrån varandra för man har olika värderingar i livet, eller för att man helt enkelt bara växer ifrån personen. Men sen finns det vänner där man bara känner att denna vänskap, den kommer vara för evigt, vi kommer gå igenom så mycket tillsammans både på gott och ont men i slutändan kommer det ändå vara vi som består.

& det är såna vänner man ska ta vara på, lägga ner hela sin själ på, för man vet alltid att man kommer få lika mycket tillbaka från dem.

Ni vet vilka ni är och jag vill bara att ni ska veta att jag älskar er, till oändligheten.

Likes

Comments

Minst en dag om dagen försöker jag stanna upp och reflektera. Reflektera över de tankar som kommit upp i mitt huvud. Reflektera över varför just de tankarna kommit upp och hur jag ska göra för att eventuellt motverka dem att komma tillbaka.

Men, om en månad har det snart gått ett år och jag har fortfarande inte kommit på ett botemedel till att motverka dem. Vad gör jag för fel? ibland undrar jag vad det är för fel på mig. Varför har jag så otroligt svårt att få dig ur mitt huvud? Det är som att någon klistrat fast ditt ansikte i min hjärna med ett lim som är starkare än Karlssons klister.

Jag vet vem jag är. Jag har ärligt talat funnit mig själv och jag har också blivit så otroligt stark som person, för alla jobbiga händelser som sker i livet gör en bara starkare för varje dag. Och man tar sig också igenom dem, även fast det är så svårt i de jobbigaste tiderna att tro det. Men när man kommer till en punkt där man hela tiden känner sig utmattad, trött, ledsen och ensam, vad gör man åt det då? Jag har provat allt, verkligen allt för att känna mig tillfreds med min tillvaro, men det är som ett one night stand, man blir bekräftad för stunden, sen när det är över, så är man lika ensam som man var i kvällens början, innan man hittade någon att gå hem med.

Yoga, en eller flera resor, umgås med personer du tycker om, sprid och få kärlek, gör saker du i vanliga fall du inte skulle gjort, kurator, psykolog, träffa någon ny. ​​saker jag provat på men ingen större framgång mer än någon vecka eller två.

Men ändå. varenda steg jag tar utanför min lägenhet varje dag, så är det alltid en eller flera ställen och personer runt om i min omgivning som påminner mig om dig. Jag är så arg, det kokar verkligen inom mig för att du en gång i tiden har krossat mig så hårt att jag varje morgon jag öppnar ögonen så är det  dig jag ser framför mig, att det varje utekväll slutar med några glas vin för mycket för min del och att jag bara från ingenstans kan börja gråta på gatan.

Vissa dagar går så snabbt, andra går långsammare. Det är mänskligt. Men vissa dagar kryper jag in i min drömvärld. Det är i den inga onödiga tårar spills, händelser som man aldrig önskar hände i verkligheten är som bortblåsta, det finns bara fina händelser och händelser som man önskar ska ske, man skapar det perfekta livet. 

Men vem har ett perfekt liv egentligen? Att fantisera däremot, det är fint ibland. 


Likes

Comments

​Jag drömde om dig inatt. Igen. Precis som jag gjort den senaste månaden, varje natt, utan undantag. Jag ställer mig frågan varje morgon när jag vaknar upp varför jag fortfarande gör det. Jag förstår inte varför det fortfarande är så svårt för mig att släppa. Men på något sätt, även fast det låter helt sjukt, så tror jag att drömmar kan slå in, i alla fall dem bra.

​Inatt drömde jag att jag var hemma hos dig, men du var inte där. Jag hade bara gått in för dörren var olåst. Jag såg din telefon och var otroligt nyfiken på om du hade någon ny. Så jag började snoka, leta efter något som jag för stunden antagligen tyckte var spännande, men som sedan skulle skada mig mer att få veta än det gjorde nytta. Jag minns att jag hittade sms från ett nummer du inte hade inlagt. Där skrev ni massa om en natten ni sågs och sedan började ni skriva om mig. Saker som definitivt inte fick mig att må bättre.

Sedan vaknade jag och insåg att det faktiskt (som tur var) bara var en dröm. Just dessa drömmarna hade man ju aldrig önskat att de slog in, de drömmar som ger en en klump i magen när du vaknar upp ifrån den, de som påverkar en för resten av dagen bara för du är så jävla trött och ångesten sitter där.

Att drömmar kan påverka en så mycket är egentligen fascinerande om man tänker efter. Jag menar, det är väl så att drömmar man minns tyder på att man sover dåligt? Inget mer, eller?

Ibland önskar jag att jag inte var så känslomässigt instabil, en övertänkare. Samtidigt är det så jävla coolt att man kan ha så otroligt mycket känslor inom sig, så mycket att det bubblar över. Att man liksom bara från ena stunden kan börja gråta, sådär fulgråta, sån gråt du inte kan kontrollera, till att i andra stunden skratta och känna en lättnad.

Det är egentligen rätt häftigt och man har kanske egentligen mer kontroll över sin kropp än vad man tror.


Likes

Comments

Om bara ord kunde beskriva hur mycket jag älskar denna tjejen❤

Likes

Comments

Så var detta äventyret slut.
Men Fyfan va bra jag haft det.

Jag trodde verkligen aldrig att jag skulle känna en så stor lättnad som jag gör efter denna redan. Hela jag känner mig lättare, allt känns lättare. Jag känner mig oövervinnelig.

Detta var så behövligt för mig och jag har som sagt haft det så otroligt bra. Men nu väntas nästa utmaningar och jag är så otroligt redo för det. Jag är så redo för vad livet har att erbjuda.

Fan va grym jag är!

Likes

Comments

Nu var det ett tag sedan jag skrev.
Fan också, jag hade ju bestämt mig för att vara aktiv här för min egen del, för att liksom kunna gå tillbaka om något år eller två och läsa igenom alla inlägg som tanken var att jag skulle lägga upp..

Men men. Den tiden är nu förbi så jag får helt enkelt nöja mig med de få inlägg som jag lyckats samla ihop ändå.

Det är lördag igen transferdag! Nya gäster ska hämtas och ganska gäster ska lämnas. En hektisk dag men har ändå fått tillfälle för lite pauser.

allting rullar på här, det är väldigt bra alltihop och tiden har gått så himla fort. Jag ska dock inte sticka under stolen med att många dagar även varit riktigt tuffa och att jag även känt hemlängtan många gånger men har samtidigt känt att den känslan varit hanterbar, jag har kunnat hantera de jobbiga situationerna på bästa sätt, jag har varit i det och tagit mig ur det, så stolt över mig själv.

Nu e de dock bara en vecka kvar i detta paradiset och den veckan ska jag göra till den bästa ever! Så de så.

Likes

Comments

Hejsan allihopa.
Första veckan har nu passerat och den har varit riktigt tuff. Så mycket att lära och så svårt att förstå så jag är helt mör från topp till tå nu. Men jag kämpar på för att bo i ett vinterland är helt underbart och har hur Goa jobbarkompisar som helst som försöker hjälpa mig så gott dom kan.

I onsdags var vi ute. Finns en svensk bar här som heter "underbar" och fan va roligt det är där. Älskar den, så utekvällen var hellyckad!

Idag ska vi hämta nya gäster på flygplatsen men det är inte förrän ikväll de ankommer så nu ligger jag i sängen och vilar upp mig. Var uppe klockan sex imorse och jobbade så får försöka vila lite nu innan det är dags att hämta gästerna, kommer bli en sen kväll.

Lite bilder från veckan som gott.

Likes

Comments

Dessa första dagarna har varit riktigt tuffa...
Jag vet knappt ut eller in för det är så otroligt mycket och att allt görs på danska gör det mycket svårare...
Men jag får försöka kämpa. Det kommer nog bli bra tillslut.

Likes

Comments

I'm alive!

Första dagen idag. Sjukt mycket att ta in för det är väldigt mycket jag ska kunna. Dessutom bor jag bara ihop med danskar och jobbar bara ihop med danskar också så det gör saker och ting lite svårare eftersom det är lite svårare att förstå... MEN alla är så himla trevliga och tar hand om mig så himla bra så jag tror faktiskt detta kommer bli toppen!

Idag har vi haft Pistvisning, vi har åkt runt och visat alla pistar för turisterna. Sedan hade jag och Susan lite fritid så vi utforskade alla backar på egen hand vilket var sjukt kul! Det är sjukt hur stort det är här! Dessutom har vädret varit helt toppen idag!
Sedan gick vi hem till hotellet och tog en powernap för att sedan åka vidare till afterskin. Mycket trevligt.

Nu ligger jag i sängen och väntar på att maten ska bli klar! Ikväll ska vi äta potatismos och köttfärssås, det äter man tydligen i Danmark så jag får helt enkelt bara hänga på haha!

Puss!

Likes

Comments