View tracker

Tjena! Lite svårt att hinna med och uppdatera då jag jobbar dubbelt nu i december då jag inte ens hinner träna på veckorna, jag kliver upp, far till childrens house och jobbar, sen hem å käka sen vidare till postnord och jobbq där. Menmen snart ska ja återgå till att va mer tillgänglig. 

Började lördagen med möte med tobbelito, sedan bar de av till å träna och därefter till mig för bastuhäng. Då vi efter det drog utåt och kolla läget på krogen, var inte så najs då vi alla förutom jocke ba nykter men trevligt att träffa några arbetskollegor å gamla vänner då.

Därefter vart de max då ja prova spicy chicken, my God ni ska prova den! Tack för tipsen Johan😉👌👌

Sedan tog min best mate tobbe ut en MacBook i söndags å jag ska ta ut en efter löning. Mest troligen en kamera också så då kommer de bättre klipp på Youtuben framöver då jag ska bolla lite med klippning och redigering och försöka lära mig Apples egna program. Blir mycket fokus på träningen då.
Kommer bli kul!

Sen när jag väl skaffat Datorn så kommer ett djupt inlägg, angående panikångest attack hade jag tänkt, tänkte försöka ge er en inblick i hur en sådan kan starta, vad som händer undertiden och hur det känns efter.

Hoppas ni fått en bra helg vänner, av bra återhämtning och nöjen. Ibland behövs helger till att stå emot frestelser som alkohol etc för att kroppen verkligen ska få den återhämtning den behöver, då alkohol till exempel gör raka motsatsen mot kroppen. Ta en helg och va hemma ist, ta det lugn och umgås med vänner.

frid.

Så bjuder jag nu på två klipp från passet i lördags.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Första advent är idag (söndag) ja. Tiden får fort.
Nu i veckan ha ja hunnit med å träna lite, filma lite, jobbat mycke, i lördags var de julfest med jobbet, käkat en hel del god mat denna vecka!
Idag har jul musiken spelats lite, första ljuset tänts och tittar i skrivandes stund på Zlatan när han litar😉👌

köpt nya skor har jag gjort med, snygga som fan! hehe

Nä, nu håller jag på göra mat för mån-fre då jag inte kommer ja tid till att göra det då det blir 10 timmars arbetsdagar, om inte övertid sker då också. Så mycke fokus på återhämtning och arbeta i dec, träning på helgen då jag vet att orken ej kommer finnas på veckorna!😊

Dröm stort, tänk större!

Ha det bra vänner!
frid.

Likes

Comments

View tracker

Att förlora sin bästavän, och att försöka finna lyckan i att leva igen, är en tuff utmaning jag inte önskar någon.
Jag förlorade min bästavän, en kille jag bott med, en kille som lyfte mig från djupaste helvetet till ytan igen.
Kommer aldrig glömma samtalet 10 juni, dagen efter han fan vägen upp, med oss stående helt tom.
Hur ska man en prata om en sådan sak? Hur ska man ens kunna sätta ord på känslorna och smärtan i en sådan sak?

Kan ge det ett försök.

Fredrik Stenman, Storumans konung, Storumans legend. Ja, legend.. du finns ju som sagt inte vid liv längre.
Jag kan inte beskriva i ord chocktillstånd jag hamnade i när jag hörde orden "har du inte hört om fredde? Han är död".
Kan inte beskriva hur min värld, som jag format och byggt upp till en positiv miljö omkring mig, med trygghet och lugn bara sådär, var så långt borta utan att de kändes som en väg tillbaka. Hur jag på en sekund, tappade kontakten till tryggheten och lugnet.
Kan inte beskriva tankarna över när jag tittade på mobilen som låg på golvet, den som jag just precis hade tappat ned, när jag hör orden "är du kvar?"

Min polare som satt och såg hela min reaktion frågade "vad?"
Nu satt jag där, försökte komma på ett "bra" sätt att säga "Fredrik är död". Men hur många bra sätt finns de att säga det på?
Jag brast lite tyst om ja inte minns fel stirrandes ned i golvet, "han är död".

Bara att säga de orden fick mitt hjärta att nästan sluta slå, tomheten inombords var lika stort som när mamma gått bort.
Jag försökte förstå, men trodde de va ett skämt.

"Varför? Varför just han, varför just fredde?"

Han svarade ju på min kommentar på instagram 9 juni, sen att han ska ha dött 9 juni, de bara fanns inte.

Jag samlade mig i några minuter, vet inte varför men en bild på mig och han åkte upp på instagram, med en text "förevigt saknad förevigt älskad".
Just för stunden visste jag inte ens vad jag skrev, allt var bara så overkligt. Var mitt sätt att försöka få de verkligt. Att försöka inse.

Sen ringer min tvilling Nicklas, med gråten i halsen, "jocke? Jocke.. va ha hänt fredde?!"
Och ja minns av att bara höra nickes röst fick mig att totalt brista ut i gråt. Kan inte minnas sist ja grät lika intensivt och smärtsamt som nu.

Jag vågade inte ringa mamma Bibbi på nästan två veckor, jag visste inte vad jag skulle säga, jag kände skam, innerlig skam över mig själv. Att ja inte tagit mig tiden att åka och hälsa på honom eller henne, och för varje dag som gick så vart de så mycke tyngre att våga höra av sig, jag skrev en gång, hon svarade inte. Och det förstår jag fullt ut, hon hade just förlorat sin son, sin älskade son.

Men tillslut tog jag beslutet och modet till att ringa, och få höra henne version, vad som egentligen hände den där kvällen.
Och tankarna, känslan inombords att få höra en sån stark kvinna, hålla tårarna inne när hon prata om det, går inte att beskriva, då jag själv ville skrika ut minst lika mycke som Bibbi nog velat göra.

Fick frågan över telefonen också om jag ville delta i att "bära kistan" och ta farväl med familj nära å kära vid gravplatsen efter begravningen, jag tackade ja fortare än va ja han tänka på vad det innebar, vilken ångest som sedan kröp över mig på kvällen, "klarar jag verkligen att bära honom efter att jag fått de som en smäll i ansiktet att han verkligen är borta?"

30 Juni, steg jag ut ur min dörr, satte mig i en bil och kände spyan upp i halsen, var nog rätt tyst av mig hela vägen, bilresan skulle ju ta minst tre timmar. Tre timmar av ren misär, av dess klass att jag inte ens med ord kan förklara hur jag verkligen mådde just då. Tre timmar tills vi är framme i Storuman, tre timmar innan jag skulle träffa familjen. Jag minns hur det blev värre, hur mycke mer ont det gjorde inombords för varje minut som gick, tills dess att vi var framme. Då avtog smärtan lite, men varför? Nu var vi ju här?
Jag plingade på hos Fredriks pappa, stod och darrade av rädsla och han öppnade, för första gången på över ett år träffar jag honom och brister direkt ut i gråt.
"Hur hanterar du det här?" Brister jag ut när vi kramar varandra.
"Jag måste" svarar han tomt.

Vi anländer till stensele kyrka, överflödigt med bilar utanför, stiger in, ser kistan med ett fotografi ovanpå, det blev för mycket.
Så jag fick gå in på toan, försöka finna styrkan och modet att gå och sätta mig längst fram till vänster, familjen satt till höger.
Jag går ut ur toan, ger william och Nicklas en sista kram innan vi ska ta och gå in, och de säger nått pushande så jag ska klara situationen om jag inte minns fel.
Jag kramade om jenny snabbt, tror jag var så fokuserad på att inte bryta ihop så jag nästan framstod som "kall" och stötte som från dom där för att ja hade sån fokus på att bara gå å sätta mig.

Jag minns, att jag var så tom inombords, men ändå så mycke känslor när jag tog stegen fram till platsen, jag träffade på hans flickvän som satt där framme, jag hejade lite snabbt, sen satt jag och stirrade in i hans porträtt, det porträtt som jag någon dag tidigare sagt till jenny "den där bilden symboliserar allt det Fredrik var, som person i en och samma bild".

Sen började ceremonin,  och jag satt och sa till mig själv om och om igen i mitt huvud "gråt inte gråt inte gråt inte". Sen spelade dom Kim Karlsson - Who You Are och allt bara sprutade ut ur ögonen, jag kunde verkligen inte hejda mig, det bara rann ned för kinden.
Ceremonin gick rätt snabbt, kändes som så iaf, för sen för att avsluta den, och ge honom det bästa avslutet han själv kunnat tänka dig, satte de igång VÅRAN favorit låt, Bob Marley - Three Little Birds och då satt jag där igen. Tårar som bara inte kunde sluta rinna ned för min kind.
Jag minns när denna låt spelades i kyrkan, så blundade jag och fick tillbaka fina minnen med Fredrik, som en filmrepris på vårat liv vi delade tillsammans, jag minns att jag såg dig le och skratta vid flera olika tillfällen. Det var som mitt "tack" för att jag fick lära känna dig, på det sättet du tillät mig. Ett tack för en evig vänskap, en evig brödraskap, en evig kärlek, ett evigt blodsband. Jag vill tacka honom för att jag fick bli så bra vän med honom som jag fick bli. Jag var den som förstod honom som ingen annan, och han förstod mig som ingen annan.

Sedan stod vi där, jag, hans pappa, två bröder, hans barndomsvän Andre och en av hans bröders vän, lyfta upp kistan och bar ut med denne till bilen, sen vandra vi till gravplatsen, bar kistan hela vägen fram, sedan stannade jag till vid honom, pussade kistan och sa "jag älskar dig". Sedan hissade vi ned kistan, och jag har aldrig känt en sån stor smärta som när jag såg och var delaktig i att hissa ned honom, min bästa vän, deras bror, deras son. Och i stirrandes stund där vid hålet, inse att jag aldrig mer kommer få träffa honom igen. Att du nu bara finns i mina minnen, i mitt hjärta. Tror det var gången jag grät mest i hela mitt liv, jag ville inte gå där ifrån, jag spelade två låtar för dig. "Jake Miller - Sunshine" och "RMK & Toppen - Tar ett varv runt jorden".
Det var nog det finaste jag fick ta del av men samtidigt det mest tragiska och mörkaste minnen, det fina i det var att du fick ett fint avslut av din resa här på jorden, men det tragiska är att den verkligen är slut.

Första arbetsdagen efter begravningen, efter att Jenny åkt hem till Skåneland igen så minns jag att jag fick stanna på vägen dit och tokspy allt jag ätit under den dagen, för det vart för mycket känslomässigt, liksom, här är jag och ska till jobbet och fortsätta mitt liv när jag nyss var på Fredriks begravning. Det kändes verkligen inte rätt någonstans, men jag bet ihop för att hade jag vänt om och sjukanmält mig, hade det blivit 10ggr jobbigare nästa dag.

Hur har jag tagit mig tillbaka till livet igen efter allt det här?

Jag kämpar varje dag, jag har sen erfarenhet av mammas plötsliga död att "det blir lättare med tiden". Det visste jag om. Det hjälpte mig en hel del.
Men det är två olika sorger, men ändå så lika. Fredrik tog med sig en stor del av mig som jag aldrig kan få tillbaka, och det bevisar mig hur mycket han verkligen betydde för mig.
Jag försöker att se allting positivt nu, speciellt nu efter det här, men de blir tyvärr ofta många dagar som är negativa för mig.
Jag avstår alkohol helt, då jag tagit den vägen en gång förut efter en bortgång och jag vet att det inte är en bra väg att gå.
Jag pratar oftast inte om det. Det hjälper till en viss del, men de är en svår väg att gå också. Om nån frågar mig, "hur går de, hur är de me dig nu efter allt med fredde?" så svarar jag snabbt och kort "de går bra, de är bra" fast de verkligen inte är det.
Jag har mycket kontakt med hans mamma, som känns lite som min egna, det hjälper mig. Jag finns där och stöttar henne och hon finns där och stöttar mig. Vi finner råd och vägledning av varandra. En fantastiskt genuint snäll, rar och fin människa.
Har mycket kontakt med hans flickvän, samma där, hon finns för mig och jag för henne, en genuint fantastisk människa.
Umgås mycket med nära och kära, tar inte dom förgivet som förut.
Umgås mycket med mina vänner, försöker hitta på saker.
Försöker alltid att ha roligt, att skratta, trots fall vissa dagar är skit så försöker jag alltid ha roligt.
Att finna glädje i något, som i träningen, den får mig motiverad till att gå framåt i livet.
Att försöka sträva efter något, ta en dag i taget till en början, försöka att våga sig utomhus och hitta på trots en dålig dag.
Våga göra saker jag tidigare inte vågat, för min inser i sådana stunder hur skört livet är.

Ta hand om er vänner.
frid.

Likes

Comments

Hade under lördagen möte med dessa två om framtidsplaner jag inte tänker spekulera i just nu. Utan det går vi in på närmare i framtiden. 

Det var behövligt, bra och målinriktat.

Sedan drog vi å tränade på tenton, alla på varsitt schema så vi var där tillsammans men ändå inte tillsammans eller hur man ska säga det.
Vart för mig ett rejält bra axel/armpass men dessvärre kan jag ha dragit/slitit sönder axeln när ja försökte mig på en muscle up med bra tryck i axlar å armar så var väl inte som rörligast. Blir de en skada av detta så är de bara mig att skylla då det värker idag.
Det var tänkt att bli korpen innebandy idag också men den blev inställd som vanligt. Blir fan irriterad på det då man planerar in det under söndagen istället för annat å sedan skiter det sig, dags att man avsätter tid att vara med på det man skrivit upp sig på tycker jag.
Men nog om att tänka negativt, de blev istället en välbehövlig vilodag och imorn är det måndag, då är det dags att återgå i rutiner och träna hårt, arbeta hårt. Sen på torsdag om jag inte är helt fel ute, är det dubbeljobb på agendan fram till jul. 👏👏🙏
Wish me luck!

Nu ikväll blir de att titta igenom nya avsnitten av "the flash" och "the walking dead"!! Mitt liv är fan på topp denna söndag alltså!
Sov hos pappa igår till idag (söndag), och det var skönt att komma "hem", få mat på bordet å slippa diska etc å ba njuta haha, lirade mycke nhl med lillasyrran och hennes polare, det var riktigt kul att få hänga me dom också! Tror dock syrran uppskattar det mer än mig haha!

Nä vänner, avsätt tid för era nära, vare sig det inte känns lika roligt som att gå ut etc så känns det alltid bättre efteråt att hälsa på och umgås med familj. Det är lätt att ta dom förgivet och glömma bort att hälsa på.

frid.

Likes

Comments

Igår (lördag) 12 november var det dags.
En efterlängtad dag jag sett framemot så länge, sen vi fick månader tillbaks reda på att ni skulle gifta er.
Var svårt å förstå, ni är de första jag känner som tagit det steget.
Men att stå där, höra er säga ja, att se eran kärlek för varandra, hur stor den är, var en upplevelse för livet.
Ni va så vackra när ni stod där mot varandra i eran stora dag för att välja ett liv tillsammans.
Trots motgångar så fann ni alltid tillbaka till varandra och kunde gå vidare och välja varandra före alla andra ändå. Det är för mig äkta kärlek.
Ni förtjänar verkligen varandra, ni två är vad kärlek innebär. Ni två är två fantastiska och underbara människor. Hoppas er all lycka i framtiden och hoppas på att jag får ta del av den som ja fick ta del av denna kärleksfulla och fina dag, er dag. 

Om jag skulle skriva exakt va ni betyder för mig skulle de bli för långt, för ord räcker inte till. Även om vi inte ses ofta nu, så kommer ni alltid betyda mycket för mig.
Max, vi träffades på en fest 2011, helgen efter var ja hos dig å vi lira pingis å hade det underbart roligt, helgen efter de var vi k fjällen i ett par dagar, du ja å din dåvarande tjej. Allt gick så lätt, du är en sån lätt person att hänga me, du ger folk en chans direkt och dömer inte någon och är dig själv i varje situation. Vi klickade på bara sekunder i lägenheten på Haga den vintern och har sedan dess upplevt mycket, på gott å ont men är idag bra vänner. Detta visar bara en bråkdel på hur bra du är som person. Finns så mycke mer att berätta.
Michelle, träffade dig en gång 2013 (tro ja de va), men efter den gången var du en toppen vän till mig, om inte en av dom bästa. Vi sågs inte ofta, men jag kunde skriva till dig om de var något å du fanns alltid, mark my Words, ALLTID där och stötta, hjälpte å gav mig råd. Och så som jag var då, så var de väldigt ofta. Har aldrig tänkt på de, men du är en del av anledningen varför ja blev den jag blev idag. Tack för allt! Du förtjäna verkligen denna dag, och wow så vacker du är Michelle! ❤

Du sken upp i din klänning idag och jag såg lyckan och kärleken i era ögon idag, den som jag så många gånger sett förut i er.
Men de var inte förens nu jag förstod, som jag insåg att detta är så rätt.
Max, wow så stilig du är! #barneystinsonslängdigiväggen 😉

Tusen tack att jag fick ta del av eran dag. All lycka i framtiden, lev och må gott. Jag älskar er båda.

frid.

Likes

Comments

Tränade me wille i början av veckan. Gick grymt bra. 
Sedan cykla ja omkull efter jobbet i fredags så cykeln paja haha!
I lördags så va jag å flera kollegor på olles, käka go middag, bowla, lira minigolf, fotbollsgrejs å nån curlingsspel 😉 de va najs, ja va nog den enda i gänget som var nykter👊👍
Vart ju en promenad in dit och en promenad hem!
Och snöar gör det också! Grymt mycket snö! ❄❄⛄
Nu ikväll blir de filmkväll me tobbe å väntar på jockelito.

Ta vara på nuet vänner. Tiden går fort.
frid.

Likes

Comments

Denna söndag va jävligt skön, ja å tobbe drog ut å fota lite, fika och checka nå sånt där loppisgrejs på Mariedal.
Det va fruktansvärt halt på stenarna å tobbe epic ramlade men höll precis kameran över vattenytan haha! Och två bilder på mig, visar först fokusen och rädslan för att inte halka sen hur ja försöker skratta bort de 😉😂👌

Sen vart det baksida lår/vader för mig på gymmet, ack så bra intensitet å fokus jag hade då. Bra tryck, bra kontakt, och träningsvärken idag (måndag) är brutal, tänk er då imorn två dagar efter liksom 😉
Nä, i helgen vart de inge party, ingen fest. Utan skönt häng be polare och träning, biomys å god mat från farsan, på Max etc.

Hoppas er helg va lika bra!

Ta vara på dagen, ta vara på tillvaron. Ta inget förgivet.
frid.

Likes

Comments

Tjena!
Igår vart de först lugnt på morgon kvisten, lite fifa17 lirande, lång prommis till ikanoområdet för att möta upp Tobias å Pontus!
Riktigt trevligt, kika in diverse butiker, drog till iksu för att träna ihop, variera me vilket gym vi skulle träna på liksom.
Skit fint gym, stort!! Men inget jag skulle kunna ha årskort på, för mycke folk, skulle ba gå vilse, cred till er som är där!😉
Vart lite bastu efter gym, lite fotografering när vi körde, vart som inte ett grymt pass med helt okej. Svårt att hitta rätt fokus då allt är nytt å obekant.

Sen drog vi till Max, vart mycke mat där för att sedan dra till Pontus, hänga ut där till vi skulle se Morran & Tobias på bio, ingen biovärd film.. Värd att se me polare hemma men INTE på bio.

And now I'm finally home.

Sen träffa ja en gammal bekant lr va man säg på iksu, va inte igår men kul att se att allt är bra med henne.

Ta vara på tillvaron, här och nu. Lev.
Jag lever på mitt sätt, just nu mycket fokus på träningen, ha skoj på helger. Jag lever just nu nykter och är stolt över det, de flesta förstår inte mitt val, de tycker ja är konstig. Men jag bryr mig inte. Man ska inte vara så brydd.
Var den ni är, de är det mest attraktiva och det bästa man kan vara.

frid.

Likes

Comments

Införskaffat nya grejer till mig å läggan. Grymt skönt!
Sen vart de en runda på Oleary's å käka pulled pork burgare å bjöd jocke på en.
sen käk i nya tallrikarna!
ny soffa, soffbord, matbord å ps4 och hörlurar. Främst en ny router! 👌👌
Nya kläder, ny Jacka, ny parfym och ny klocka😊👌👊

Om du vill ha något, kämpa för de! Inget kommer gratis, sätt upp mål, kriga blod svett och tårar för att nå dit, när du väl lyckats så kan jag lova, känslan är underbar! Men fega inte till nästa mål, sätt sen högre! Så vi utvecklas, så vi lär. Du som läser, har du ett mål?
Om ett ja?
Grymt! Ja hejar på dig att du ska nå dom!
Om inte?
Kom igen, sätt dig ned och ta en tankeställare. Vad vill jag med mitt liv?

frid.

Likes

Comments

Vart lite bad me grabbarna idag! Va riktigt kul! Slog sig gjorde man när vi alla åkte ruschkanan å hoppa trampolin👌😂

Sen käka dom lite på Max och drog tillbaka till Umeå medan ja drog hem till syrran igen!👍

Likes

Comments