Här är det kaos hörni!
Men det kommer bli fint när det är färdigt i alla fall. Här kommer sadelkammaren att vara i framtiden och jag har räknat med att det kommer kosta max 5000kr att renovera just det här rummet. Men jag kan ju ha fel haha!
Det ska isoleras, isolering har vi redan en hel del av så det är inte så dumt! Sen ska skivor sättas upp och dom ska målas, en lampa ska sättas in och sen ska jag göra något åt taket också. Dessutom ska en till vägg upp, så att sadelkammaren och resten av ladan får en vägg där mellan varandra. Efter det är det bara det roligaste kvar - inreda!

Men kaos är det ju för tillfället, absolut. Som det ska vara när man röjer och renoverar haha!

Likes

Comments

Nu har våra hönor verkligen kommit igång!
Gud så dom lägger ägg. Vi har sex stycken hönor och det verkar som att åtminstone tre börjar värpa. Nu får vi ett-tre ägg per dag och till min glädje är det ingen som velat ruva än så länge. Jag vill gärna att de ska ruva, men inte nu i januari - utan låter hellre dom ruva fram kycklingar i vår/sommar. Kycklingar är ju så känsliga för kyla! Så jag får väl hoppas på att någon blir sugen på att ruva framöver, annars får jag ta och köpa några hönor till så gruppen blir lite större. Hönor är så mysiga verkligen, älskar vår lilla grupp.

Likes

Comments

Två bilder som togs för x antal dagar sedan, minns inte när.
Det känns så himla konstigt att jag har flyttat hemifrån fortfarande. Att jag har ett eget hus, en egen gård liksom. Något eget att ta hand om. Från allra första början sa vi att vi skulle försöka börja leta något eget 2019-2020 någonting. Men så blev det 2017, ett halvår efter att vi flyttat 50 mil. Men det var väl helt enkelt meant to be och jag kan inte tänka mig en bättre plats att bo på än detta. Jag trivs så himla bra här! Och faktiskt trivs jag bra med att bo i mitt egna hus också, även om jag ofta (läs: konstant) saknar mamma än så länge haha, så himla familjekär alltså. Men det går bra, det flyter på. Och mamma bor ju bara 7km bort så vi träffas titt som tätt och pratar varje dag, så det känns nästan som förut ändå.
Men visst är det annorlunda att bo ensam jämfört med hemma, absolut. Att handla och laga all mat själv, tvätta, diska, städa, sköta om trädgården och renovera. Att göra allt det själv, bestämma allt sånt själv. Förut hjälptes vi ju åt allihopa i familjen. Men det är jätteroligt verkligen, missförstå mig inte! Men det är nytt.

Likes

Comments

Men vad komiskt!
Förra inlägget skrev jag 5 januari, där nämnde jag att vi tänkte flytta 6 februari. Men vet ni? Vi flyttade dagen efter! Vi blev spontana och tänkte varför inte, jag jobbade bara 7-10 och var sen ledig nån dag därefter. Så en månad innan planerat datum flyttade vi, men det blev ju bra det med!

Likes

Comments

Godmorgon!
Idag är jag ledig och det är så himla skönt, jag vet inte hur jag har lagt mitt schema egentligen - men man tar sig ju igenom det ändå. Jag har inga planer för dagen i alla fall så idag ska jag bara ta det lugnt och göra vad jag känner för. Inatt sov vi i huset, lika så igår natt. Jag måste vänja mig vid att vara i vårt egna hus innan vi flyttar hit på heltid, som vi planerat göra den 6 februari.
I förrgår tog jag och Pontus bilen tidigt på morgonen för att först lämna Thilo på dagis så han kunde få springa av sig och ha roligt medan vi fortsatte vidare till Jönköping för att handla på Ikea då vi fick presentkort där i julklapp. Vi tog dessutom en tur in på Elgiganten där vi införskaffade oss en vattenkokare, en mixer och en elvisp! Elvisp var ett av mina måsten att ha innan vi flyttar in på riktigt, jag tycker ju om att baka så mycket haha!

Likes

Comments

Kyrkan i byn är så himla fin! Går förbi den varje dag och allra finast är den precis vid solnedgång/soluppgång. Har inte varit in i den ännu men det måste jag ta och göra, har hört att den ska vara lika fin inuti! Tycker att kyrkogårdar är så fridfulla, det känns avslappnat att vistas på sådana platser.
Förut var jag så rädd för allt som hade med kyrkor att göra, ingen aning om varför haha! Men nu måste jag dit ibland för att någon brukare vill dit, och nu gillar jag det faktiskt!

Idag skulle jag ha jobbat 7-16:15, men blev bara 7-8:40 då jag mådde så himla dåligt. Vaknade med en jäkligt jobbig värk i huvud och nacke, blev yr och skakade. Så då åkte jag hem. Better safe than sorry, liksom. Tycker inte om att vara hemma från jobbet dock, trivs på jobbet (trivs såklart hemma också) och vill inte missa så mycket, inte förlora lön heller haha.. men ibland måste man sätta hälsan i första rummet.

Likes

Comments

Godmorgon!
Just nu sitter jag i soffan och myser med hundarna, men snart ska jag ta och titta efter lite julklappar. Sen åker jag och Pontus till gården när han slutar vid 12, det var så länge sen jag var där nu eftersom jag jobbat varenda dag så det ska bli himla roligt!
Här är två bilder med små detaljer i huset, älskar hundskylten. Den passar perfekt in där den hänger!

Likes

Comments

Att våga ta steget.

Det finns mycket vi tvåbentingar drömmer om men backar undan från för att vi tänker att "inte kan väl jag...", men vad är det för tankesätt? Varför skulle inte du kunna göra det någon annan kan? Jag har också backat för mycket och ännu finns det tillfällen där jag tar ett steg tillbaka, men det viktiga är att veta att du inte backar för alltid. Ni ska få höra om några av de största stegen jag tagit i mitt liv och kanske blir ni peppade på era egna drömmar igen. För vet du? Oavsett vad du drömmer om så kan det bli verklighet, det enda som stoppar dig är du.

Jag har så länge jag kan minnas velat hämta hem en dalmatiner, den rasen har länge fascinerat mig - och sommaren 2015 blev den drömmen verklighet. Men jag svalde hårt många gånger innan jag vågade ringa till uppfödaren och höra om hon kunde tänka sig att sälja en av valparna till oss trots att jag inte var 18 år ännu. Jag tänkte att "hon kommer aldrig lita på att jag kan ta hand om en hund". Jag tvekade, tvekade igen, ringde henne, tänkte "vad i helvete gör jag" och hon svarade. Men jag visste ju hela tiden att det var det här jag ville, jag ville hämta hem en bästa vän för livet. Vi pratade länge, hon frågade om mig och varför jag ville ha just en dalmatiner, vad jag kunde om rasen - en seriös och bra uppfödare med andra ord. Jag skakade hela tiden, men där kom det - hon ville träffa oss och kände sig trygg med att låta en av hennes valpar följa med hem till oss om allt kändes lika bra när vi väl var där och hälsade på. Några dagar gick, vi åkte dit och bestämde oss tillslut för att vi ville ha Thilo (som då hette Lord Z). Hon tyckte att allt kändes bra och efter några veckor fick vi hämta hem honom, jag fick min bästa vän och en av mina största drömmar gick i uppfyllelse långt innan jag trodde att det ens skulle bli aktuellt.

Ett annat stort steg jag tagit var att lämna allt jag kände till för att flytta med min familj till Småland. En flytt på 50 mil till en del av Sverige jag aldrig någonsin tidigare besökt. Men det var vad jag verkligen ville och ibland innebär drömmar att göra andra uppoffringar. Det må låta hemskt, men det är faktiskt värt det. Jag lämnade min släkt och mina vänner där uppe i norr, för att få uppfylla en av mina drömmar om att få bo i södra Sverige. Men jag gjorde det med gott samvete, för att jag vet att de äkta själar till vänner och släkt jag har där uppe inte kommer att bryta med mig för att det är flera mil mellan oss. Jag vet vart jag har dom och dom vet vart dom har mig, men en uppoffring var det absolut.

Nyligen tog jag också ett ännu större steg, ett steg närmare min allra största dröm. En egen hästgård. Jag är livrädd för det här, jag har gråtit av rädsla för det nya, tvekat, känt stress och press, varit förvirrad och känt "vad håller jag på med egentligen". Men vet ni vad jag aldrig gjort? Ångrat mig. Jag vet att det är en av mina största drömmar och är dina drömmar stora kommer du att känna rädsla när de är på väg att bli verklighet.

"Om du inte är rädd för dina drömmar är dom inte stora nog." lyder ett citat som hjälpt mig många gånger.

Vad vill jag med det här inlägget egentligen? Jo, om jag kan motivera en enda själ där ute till att kämpa för att uppfylla sina drömmar så är jag nöjd. För att jag vet att det är värt det, men jag vet också att det finns så många som låter flera chanser passera eller som inte vågar satsa. Vad är det värsta som kan hända om du försöker? Är det värsta scenariot du kan komma på "att misslyckas" så kör kör kör! Misslyckas du kan du alltid försöka igen, men försöker du inte ens lever du ovetandes och får inte uppleva det du verkligen vill i livet.

Jag har massor med drömmar och en del backar jag för just nu, en del för att jag är rädd och en del för att jag vill ge plats åt drömmen om en hästgård - som tar en väldans mycket tid. Men jag vet att jag kommer försöka, kommer kämpa och förhoppningsvis kommer lyckas. Det gör att det känns okej att backa. En annan anledning till att det känns okej är att oavsett vad det handlar om så måste du prioritera ditt egna mående, jag skulle kunna försöka med massor av små steg till drömmar - men jag har för mycket samtidigt nu för att göra ännu mer. Man kan inte ge upp sig själv helt och hållet, så nu tar jag en sak i taget - och det är okej.

Helt enkelt: ge inte upp på dina drömmar för att du inte tror att du kan, kan någon annan så kan du.

Och sist men inte minst: vad drömmer du om? Berätta!

Likes

Comments

Gårdagen bjöd på pepparkaksbak och julpyntning, men granen som vi tänkte sätta upp åkte i soporna. Den har legat ute i förrådet och tydligen har mössen varit där och revirmärkt den eller något haha, illa luktade den! Så nu blir det ny gran hemma. Får se om vi kanske köper en hem till gården också, vore ju mysigt men vi får se!

Likes

Comments

Men hej på er, om någon av er är kvar haha. Jag är så himla dålig på att uppdatera för tillfället, men nu har jag motivation uppe och känner mig äntligen lite avslappnad för en gångs skull. Med heltidsjobb, utbildning på 50% fart, hund, familj och en stor gård att försöka ta hand om har dagarna bara flugit förbi. Men nu har jag på något sätt hittat sätt att kunna andas in och ut i lugn och ro, trots allt som är på gång samtidigt. Så himla skönt!! Har varit så stressad på sistone och aldrig kunnat känna mig lugn. Men nuså. Äntligen.

Likes

Comments