Melinda

Vi har haft rätt bra nattrutiner för Melinda nu de senaste veckorna men nu när vi flyttat så var det dags för henne att sova i eget rum tänkte vi.
Första natten i nya huset hade jag nog lite separationsångest för då fick hon sova inne hos oss iallafall 🙈 Hon har sovit i egen säng sen hon var ungefär en månad så vi flyttade då in sängen till oss.
Natt nummer 2 bestämde jag mig för att vi testar ha henne i eget rum. Kommer ju aldrig bli av om man inte börjar någon gång?
Däremot har vi babymonitorn igång än så länge så tror det lugnar mig lite att jag lätt hör henne ☺
Såhär ser våra nattrutiner ut:
Runt 22-tiden så liggammar jag Melinda i vår säng och ibland somnar hon direkt och ibland är hon vaken ett litet tag innan hon somnar. Men hon vill helst somna bredvid någon av oss. När hon sen somnat så flyttar vi henne till hennes säng i sitt rum.
Tänker att när jag inte ammar längre så ska vi försöka göra om rutinerna lite med "nattmaten" så hon kanske kan somna i egen säng direkt.
Oftast sover hon ungefär 5 timmar innan hon börjar låta lite och jag brukar då hämta henne till vår säng och amma igen. Om jag somnar under amning får hon sova hos oss och annars lägger jag tillbaka henne i hennes säng.
I natt testade jag något nytt.
Hon somnade vid 22.30, la henne i hennes säng och gick och la mig i vårat rum.
Vid 4 började hon låta lite och i vanliga fall brukar jag då flytta henne till oss men nu testade jag att stoppa i nappen i munnen på henne och vet ni vad?
-hon somnade om! (om hon ens var vaken innan)
Så vid halv 6 vaknade hon till och var då hungrig så hon fick komma till oss, fick amma och vi somnade om och vaknade igen vid 8-9 😃

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Hus

Nu är vi i flyttade i nya huset och börjar komma i ordning!
Det är lite småsaker kvar som vi ska fixa och lite saker som älvsbyhus ska fixa som dom behöver åtgärda men här kommer en bildbomb ❤

Likes

Comments

Hus

Det är helt galet!
Om T V Å dagar är det slutbesiktning på nya huset och vi får sen börja flytta in våra saker. Det innebär T R E nätter kvar i gamla huset. Det känns så skönt att få flytta och lämna det gamla huset bakom sig men det känns ändå konstigt på nåt sätt.
Att köpa sitt första hus när man ska fylla 20 år är det kanske inte så många som gör och att bygga nytt hus när man är 23 är det nog inte heller så många som gör.
Lite vemodigt är det att lämna sitt första hus bakom sig.
Viktor har bort här hela sitt liv så kan tänka mig att det är blandade känslor för honom också!
Men att få "starta om" i ett nytt hus med vår alldeles egna familj och skapa nya minnen kommer bli toppen!

Likes

Comments

Hus

I skrivande stund är det ungefär 20 dagar och 23 timmar kvar till slutbesiktning av huset 🏡

Vilket då innebär att snart flyttar vi❗

​Det känns som att man lever i ett kaos just nu. Flyttkartongerna börjar ta över huset. Mycket är redan nerpackat, vi håller på att sälja av (läs skänka bort) lite av de sakerna vi inte ska ha med till nya huset så som soffan, gästsängarna och tvmöbler.

Igår plockade vi ner de mesta av köket så nu finns det knappt några saker där i heller.
Det ska bli så skönt när allt det här är över!
Det här blivit lite väl mycket nu på kort tid. Först en graviditet samtidigt som allt förberedande av nya huset. Där har väl inte jag varit med så mycket förutom kontakt med banken och husleverantör osv men det har varit mycket nog.
Sen kom ju lilla Melinda till oss lite tidigare än vad vi trodde och då ska man kombinera det nya livet med att försöka få allt färdigt inför flytt till nya och rensa ur de gamla.
Känner mig helt snurrig bara jag skriver det här.
Tyvärr har ju mycket av Viktors semester gått åt till att fortsätta fixa med husen. Han har varit och är så duktig ❤
Nog för att det kommer vara mycket att fixa med när vi väl har flyttat men då är vi iallafall på plats för att kunna göra lite i taget.

Nästa vecka borde dom komma och tapetsera. Blir spännande att se hur det kommer se ut då vi valt tapeter ur en katalog bara 🙈

Men snart så, snart är allt klart.
Ska bli skönt att kunna lägga en sak åt sidan och bara fokusera på det nya ❤

Likes

Comments

Hus

Ikväll har vi varit och tjuvkikat i vårat nya hus 😍🙌🏡
I måndags kom dom och levererade huset och på 3 dagar har dom alltså gjort klart väldigt mycket. Utsidan är klar och på insidan saknas tapeter och lite småsaker.
Lite surt ändå att vi ser att det är så lite kvar och ändå får vi vänta 6 veckor till slutbesiktning men det är som det är.
Eftersom att Viktor har semester nu så kommer nog tiden gå rätt fort ändå 😊
Här kommer en drös bilder från start till hur det ser ut nu 😃

Likes

Comments

Livet, Träning

Jag tittade tillbaka i mitt fotoalbum på mobilen och ser alla gamla bilder sen förr.
Jag kommer så väl ihåg känslorna på vissa bilder.
Känslan när jag för första gången sprang en mil och känslan när jag slog mitt rekord på en mil,
Känslan när jag efter flera gånger misslyckats äntligen lyckades göra min första pullup,
Känslan när jag kunde öka vikten på maskinerna på gymmet,
Känslan av ett grymt träningspass.

Men jag minns även den där känslan när jag hade gått ner 13kg på 2 månader men ändå inte var nöjd.. och även den känslan av att känna sig riktigt nöjd med sig själv.
Men det jag saknar mest av allt med min "gamla" kropp är att känna sig stark!
Jag vet att jag nån gång kommer få den känslan tillbaka och jag vet att bara jag vill och ger det tid så är jag snart där igen 💪
Jag tror på mig själv 💙

Likes

Comments

Graviditet, Livet

Nu ska jag ta upp någonting jag tycker är extremt jobbigt!
Min kropp efter graviditeten är verkligen inte sig lik! Nu tänker ni "vad trodde hon?" och det är inte så jag menar. Klart jag förstår att kroppen inte är sig lik efter en graviditet.
Där jag dessutom gick upp ungefär 19kg. Klart magen hänger och att det tar tid innan kroppen återhämtar sig men när man redan från grunden har problem med hur man ser på sin kropp så är det verkligen inte lätt när iprincip inga kläder passar oavsett vilket storlek jag testar. Testade byxor upp till XL igår men ingenting funkade. Och överdelarna är antingen tighta som fan i magen eller i tuttarna och helst ska kläderna vara amningsvänliga.
Och amningskläder ska vi inte ens prata om!!
Vet inte riktigt hur jag ska klä mig i sommar.
Nu kan man ju tänka att man får väl se till att jobba sig tillbaka till sin kropp och ja absolut men det är inte så lätt.
Först ska jag jobba tillbaka muskulaturen i magen för att inte förstöra något där innan jag kan börja träna igen och det är inte så lätt det heller när man har en liten tös som inte vill ligga själv och när hon väl gör det så vill man försöka vila för att orka resten av dagen.
Och inspirationen till bra mat är också som bortblåst!
Man ska inte stressa och det FÅR ta lite tid, man brukar väl säga 9 månader upp och 9 månader ner men mitt psyke klarar inte de..

Hade inte samhället varit så kroppsfixerat skulle det nog inte ens vara såhär och jag tvivlar på att jag är ensam om att känna såhär oavsett graviditet eller inte.

Det här blev ett riktigt depp inlägg men jag var tvungen att få det ur mig

slänger in en träningsbild sen innan graviditeten också för inspiration

För att klargöra så är Melinda det bästa som hänt mig och helt klart värt att kroppen är som den är men det är lik förbannat jobbigt för det!

Likes

Comments

Hus, Livet

Efter ungefär 1,5 års väntan är väntan snart över för om 15 dagar är det äntligen dags för leverans av vårat nya hus 🏡
Det dröjer ju ett litet tag till innan vi får flytta in då dom måste göra klart huset och det såklart blir en semesterperiod mitt i allt men om exakt 2 månader är det slutbesiktning och vi får flytta in!
Förstår ni hur galet det är?!
När jag och Viktor köpte hans föräldrars hus i början på 2013 så var det bara en dröm att nån gång bygga hus och nu står vi här 4 år senare och drömmen blir sann!
Att vi dessutom har en liten dotter på en månad nu också hade jag aldrig trott när vi stod där för 4 år sen och flyttade ut mina möbler från mitt rum hemma hos mina föräldrar.

Jag träffade Viktor våren 2011, samma år på hösten skulle jag fylla 18.
På 6 år har vi alltså flyttat ihop, köpt hus, förlovat oss, fått barn och snart också byggt hus.
Jag måste nog säga att livet känns just nu komplett ❤

Vi träffades den 22 maj 2011 på Viktors födelsedag, blev tillsammans 22 juli 2011. Förlovade oss 22 december 2012. Vi flyttade in i vårat hus ​22 mars 2013. Melinda va beräknad vecka 22 men kom den 22 maj och vårat nya hus beräknat vara klart 22 augusti ❤

Likes

Comments

Livet, Melinda

Jag undrar om man någonsin kommer sluta oroa dig för saker gällande sitt barn? Antagligen inte..
I fredags var vi hos några kompisar och grillade och Melinda har väl aldrig varit så lugn som hon var när vi va där!
Hon var vaken hela vägen dit och en stund när vi kom fram. Sen la jag ner henne i vagnen och hon gnällde lite när hon blev ensam men sen somnade hon.
ska tillägga att det brukar inte att lägga ner henne i vagnen bara sådär utan fight!
Vi åt mat och hon låg så fint där i vagnen. Efter några timmar vaknade hon och ville äta. La ner henne i vagnen igen efter det och hon somnade om igen!?
man blev nästan lite orolig att de va något som var fel
Sådär var det hela kvällen tills vi kom hem..
då vägrade hon ligga själv och jag fick ihop väldigt lite sömn den natten.
Igår lördag var jag, mamma och Melinda i stan och gjorde några ärenden. Melinda var lika duktig då! Hon sov så fint medan vi gick omkring i affärerna. Hon vaknade efter ca 3 timmar och ville inte sitta kvar i babyskyddet så fick bära på henne inne på Maxi. När vi handlat klart fick hon ny blöja och jag premiärammade i bilen innan vi åkte hem 😊
När vi kom hem från stan var vi över till grannen som fyllde år och även där skötte hon sig bra med enstaka gnäll men när vi kom hem var hon inte lika rolig igen..
Jag var extremt trött då jag som sagt inte fick ihop så många timmar sömn och inte heller kunnat vila något under dagen.
Men kvällen gick och Viktor tog Melinda så jag fick vila lite.
Innan vi gick och la oss så sa jag "det gör inget om hon vaknar var 3e timme och vill äta så länge hon somnar om och jag får sova vidare sen"
Och vet ni vad?
Det var precis så det var i natt! Hon vaknade, åt, somnade om och jag kunde lägga ner henne och somna om igen utan att hon gnällde över att jag la ifrån mig henne.

Även då blev jag orolig att det var något som var fel..
Man blir orolig när dom inte sover och man blir minst lika orolig NÄR dom sover 😂
Ska det vara såhär hela tiden nu?
Jag antar att det är så när man nu har barn ❤

Likes

Comments

Graviditet, Livet, Melinda

Cecilia MELINDA Boström ❤

Melinda blir snart hela en månad och tänkte skriva lite om hur förlossningen gick till.

Har fortfarande inte riktigt förstått att den lilla grodan som just nu ligger i min famn och snarkar är just MIN lilla groda 🐸❤

~

Söndagen den 21 maj skulle vi fira Viktors födelsedag med familjen. Jag hade lagat mat hela dagen och försökte fixa lite hemma. Jag var så otroligt trött den här dagen och hade en del sammandragningar men inget som var mer konstigt än vad det varit tidigare. Jag skulle ju faktiskt inte föda barn än på typ två veckor. Familjen var här på kvällen och åt middag och fikade och även dom sa att jag såg väldigt trött ut, vilket jag ju var men det var inget ovanligt. Precis som i början av graviditeten så var jag väldigt trött om dagarna trots att jag inte gjorde något speciellt.

På kvällen sen var det hockeyfinal och även fast jag inte är speciellt intresserad och var helt slut så var man ju tvungen att kolla eftersom det ändå var Sverige som spelade. Matchen slutade strax efter midnatt och vi somnade väl runt 1.

Här börjat berättelsen på riktigt:

Vid 3 vaknade jag av att jag var kissnödig och med känslan av att det kändes som att det var något som var annorlunda men som sagt, jag skulle ju faktiskt inte föda barn än.

Vaknade igen vid 4 av att jag hade väldigt ont i ryggen och lite ont i magen. Hade haft det två gånger tidigare men den här gången gjorde det ondare än förut. Jag gick upp och värmde en vetekudde och la på svanken i hopp om att det skulle bli bättre men det blev de inte. Började fundera på om det var värkar jag hade så började klocka hur ofta dom kom och dom kom ganska precis med 8 minuters mellanrum. Fick andas mig igenom värkarna och försökte vila lite. Ville inte riktigt väcka Viktor än då han skulle upp och jobba men strax efter 5 väckte jag honom iallafall och sa att jag skulle ringa förlossningen för att rådfråga vad jag skulle göra.

Barnmorskan jag fick prata med sa bara "det brukar ta lång tid för förstföderskor innan det är dags så försök sova lite" det kan man säga att hon fick äta upp sen!

Jag tog en alvedon och duschade men det blev inte bättre. Viktor avvaktade med att åka till jobbet ifall att det var dags att åka in till förlossningen och såhär i efterhand var jag väldigt glad över att han väntade. Värkarna kom tätare och tätare men jag trodde ändå inte riktigt att det var något som var på gång men mindes då vad min kompis Sofie hade sagt, "när du inte ens vet vilket ben du ska stå på då är det nära", och det var ungefär så det var nu.

Vid 7 tror jag en del av slemproppen lossna med en liten blödning så ringde förlossningen igen och fick då prata med en annan barnmorska som då frågade om jag ville komma in men jag kände mig lugn och sa att jag ville äta lite frukost först så hon bad mig ringa igen när jag ville komma in.

Värkarna kom nu ungefär var 3-4 minut och vid 8 började jag blöda mera och ringde då igen och sa att jag ville komma in. Vägen till stan har väl aldrig känts så lång som den här gången. Att stå upp med värkar gjorde jävligt ont men fy fan för att sitta i bilen med dom!

Vid 8.30 parkerade vi bilen utanför förlossningen och fick komma in på ett undersökningsrum. Dom tog blodtryck och vägde mig och sen fick vi vänta på att nån annan barnmorska skulle komma in.

Runt 8.50 knäppte de till och jag sprang in på toaletten och skrek till Viktor att antingen så gick vattnet eller så kissade jag på mig. Strax där efter kom barnmorskan in i rummet igen och jag fick hjälp bort till undersökningssängen. Dom försökte sätta ctg och jag tror dom skulle kolla hur öppen jag var (här blev allt lite suddigt).

Jag blev helt kallsvettig och det kändes som att jag höll på att svimma och sa att jag måste krysta och det var NU så jag tror dom kollade hur öppen jag var och sa nånting i stil med att "oj det är redan dags så du får krysta". Vi rullades i panik iväg till en förlossningssal och jag fick lustgas.

Jag hade skrivit i mitt förlossningsbrev att jag ville klara mig på lustgas men ville gärna veta när sista gånger var att få EDA ifall jag ville ha det men det fanns inte ens på kartan och jag tänkte inte ens på det då.

Vilket jävla jobb barnmorskorna gör! Jag litade fullkomligt på förlossningsbarnmorskan trots att jag ville slå henne i ansiktet när hon bad mig ändra ställningar 17 gånger. Jag fick nog testa allt, ligga på sida, ligga på rygg, stå på knä hängande över sängen och sitta på en förlossningspall.

Efter lite mer än en timmes krystvärkar föddes klockan 10.16 vår älskade lilla dotter på hennes pappas födelsedag.

3104g och 48cm lång ❤

Det var det bästa och det värsta jag någonsin varit med om och jag måste nog säga att jag är rätt stolt över mig själv att jag klarade av detta med endast lustgas. Men jag hade aldrig klarat det här utan min älskade sambo Viktor som stöttade mig trots att jag antar att han kände sig helt maktlös ❤

Nog för att det var hemskt att vara den som låg där med smärtor från helvetet så skulle jag inte heller velat vara den som stod bredvid och inte kunnat göra något för den som har ont.

Vi blev kvar på BB i två dagar för att jag fick kateter då jag inte kunde kissa efter förlossningen men det var rätt skönt ändå att vara kvar där trots att man bara ville hem för där hade man ändå all hjälp man kunde behöva.

Tänk vilka "superkrafter" vi kvinnor får när vi föder barn. Jag hade sovit 3 timmar den natten och kunde ändå föda ut ett barn. Inte blev det mycket mer sömn sen heller. Man går nog på adrenalin rätt länge och tröttheten kom ju såklart sen ikapp en och den får man nog leva med ett tag när man har en liten tös som inte vill sova när vi vill sova 😉

Jag är glad i efterhand att det ändå gick fort men det gick lite FÖR fort för varken jag eller Viktor hann nog inte riktigt med men summa summarum gick allt väldigt bra ❤

Och till den där barnmorskan som sa till mig första gången i telefonen att det brukar ta lång tid för förstföderskor innan det är dags. In my ass! Jag tycker inte att 6 timmar från första värk tills att Melinda är född är speciellt lång tid så ni som läser det här och väntar erat första barn eller nån gång väntar erat första barn. Det behöver inte ta lång tid bara för att man är förstföderska!

Likes

Comments