Veckan som gått har jag varit förkyld..., IGEN, är så trött på det.
Jobbat på ändå, och gårdagen var en ren pina.

Kvällen var ändå mysig, lagade entrocote och potatisgratäng som jag och Cornelia åt, lyssnade på musik och hade bra samtal.
Om livet, ungdomen, kompisar, kärlek, vad som är viktigt här i livet.
Älskar att sitta och prata med mina barn, och saknar Amelie så mycket.

Sen ringde min mamma, så vi pratade säkert 1,5 timme i telefonen.
Mycket som ska avhandlas och jag och min mamma kan prata om allt.
Och det gör vi verkligen.
Kan inte förstå att hon fyller 70, hon är precis som hon alltid har varit.
Det känns bra.

(Den här ljuslyktan har jag fått av någon som jag håller väldigt kär...)

Och i natt sov jag H E L A natten! Helt otroligt! Händer väldigt väldigt sällan, var helt omtöcknad då jag vaknade.
Trodde jag hade försovit mig, fick fundera en stund vilken dag det var, och om jag verkligen var ledig.

Och Luna:
Finaste lilla försiktiga blyga tjejen.
Liten, näpen och väldigt flickig.
Har aldrig rivit ner en enda sak.
Nästan så hon ber om ursäkt för sin egen existens.

Som jag älskar henne.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments