Taiwan har flera välkända hot springs, så vi åkte från Tainan med flera byten för att komma långt ut i förorten, till en av de mest kända. Bara det att vi inte hittade den som vi läst om. Frågade locals och de sa att man går till ett hotell och badar i dessa istället. Sagt och gjort hittade vi ett som var helt okej och smörjde in oss med lera. Var som att bada i ett stort, väldigt varmt och lerigt badkar. Men kul hur som helst att uppleva det. Synd att vi väl på väg mot (en annan) busshållplatsen faktiskt hittade vägen till den vi skulle till.

  • Taiwan

Likes

Comments

Kaohsiung bjöd på varmare vårväder och en tripp ut till Lotus lake för att se något som tripadvisor rekommenderade - dragon and tiger towers. Olivia hittade även ett ställe som hade wakeboarding. Dagen efter detta lämnade vi Kaoshiung för två dagar i Tainan.

  • Taiwan

Likes

Comments

Efter dagarna i Taipei tog vi tåget ner till Kaohsiung. Här är vi mer eller mindre de enda västerlänningarna (inte för att det var särskilt många i Taipei men betydligt mer), det är ju lite spännande. Vissa pratar inte engelska bra men vi har även blivit överraskade över hur bra de flesta ändå pratar. Hjälper att slänga in lite kinesiska ord också då och då när kommunikationen blir lite svår.

Fo guang shan är en slags tempelstad utanför Kaoshiung med bland annat två stora Buddhastatyer. I en av dem fanns ett rum med flera buddistiska nunnor och vi träffade på två som var så oerhört gulliga. De frågade oss en del om varför vi hade kommit dit, ville ta kort på när vi gav rosor till buddhan och vi frågade dem om hur de blev buddistiska nunnor och lite om vad det innebar. När Olivia frågade varför de valde att bli det så skrattade en av dem och sa att det bara var naturligt. Så intressant det här verkligen. Sedan tog vi även kort med dem och de var så gulliga och skulle hitta det perfekta stället att ta kort på.

Vi kom när det var en stor parad och kinesiskt nyårsfirandet på gång. Så mycket folk som var med och som tittade på.

I år är tuppens år och Alice år är även tupp. Så då kändes en pose lite självklar.

På kvällen var det någon ljusshow med fyrverkerier som alla hade samlats för att se. Den var väldigt kort men väldigt bra.

Sedan var det dags för att ta sig hem, precis som alla andra tusentals människor. När vi väl hade klurat ut bland alla kinesiska tecken vilken buss som vi behövde ta var kön enorm. Fick vänta en timme men på den tredje bussen kom vi på i alla fall.

  • Taiwan

Likes

Comments

Detta hamnar helt klart på topp tre coolaste saker vi sett här! En spöklik liten stad med hus byggda som. Som sedan blivit övergivna och som stormen förstört och nu ger kalla kårar längs ryggraden. Gick runt där med en känsla av att befinna mig i ett zombiespel eller Alienfilm och att någonting när som helst skulle kunna dyka upp. Var ganska glad att inte gå runt där helt själv, men jäklar vad häftigt det var. Tydligen var det en hotellägare som byggde upp allt med tanken att folk skulle vilja bo i något annorlunda när de bodde på hotell men ändrade sedan sig och insåg att denna skulle tjäna mer pengar på vanliga resorter. Men att någon inte tagit tag i detta och gjort det till någon besökspark eller liknande förstår jag inte. Det är typ ingen som besöker det för ingen vet att det fortfarande finns. På Wikipedia står det att husen blivit förstörda och nedrivna men de står, som ni kan se, fortfarande kvar.

  • Taiwan

Likes

Comments

Åkte en och en halv timme norr om Taipei till yehliu nationalpark, såg lite naturformade svampar, poserade som vanligt med asiater, blev smygfotad lite, gick runt och sa "finns det kött i den här" på kinesiska och skrattade åt hur förvirrade alla blev när vi pekade på växter.

  • Taiwan

Likes

Comments

Vi fick oss en chock när vi kom hit och första dagen gick ut och frös så himla mycket. Klädde verkligen på oss ca allt vi ägde och jag och Olivia gick runt såhär snygga med våra luvor.

Chiang Kai-shek Memorial Hall var verkligen fin och stor. Vi kom precis i lagom tid för att se showen när det var dags för vaktbyte. Lek med vapen skulle jag kalla det.

När vi åkte Maokong gondola och den asiatiska kvinnan i som åkte samtidigt som oss tog kort på oss, redigerade på läppstift och la upp på sin instagram. Här är originalbilden men alltså haha va? Hon tyckte uppenbarligen inte att vi var tillräckligt uppiffade.

Stannade längst upp på berget och drack te ur sådana här fina muggar och testade techokladefterrätt.

Åkte till marknader och hittade både bra saker som vi köpte och roliga saker som vi lekte lite med.

Burger lab❤️ Det var så fruktansvärt gott men hamnade i världens matkoma efter även om jag inte hade ätit allt detta. Antagligen för är inte van längre att äta mycket. Men den där burgaren, oh my.

Med härlig matkoma deluxe fick jag kämpa mig uppför alla 350 meter för att komma till utkikspunkten på elephant mountain. Lagom till att solen skulle gå ner.

I och med att det precis varit kinesiskt nyår var det såhär fint! Lite kinesisk variant av Hoi an kändes det som.

  • Taiwan

Likes

Comments

Sista dagen begav vi oss till en annan strand som låg 10 minuter bort i tricycle. Coron Coron beach hette den och var så mycket mysigare än den vid el nido town. Finare sand, inte så mycket människor och klarare vatten.

Vid solnedgång blev det dags för middag så vi gick längs stranden och hittade ett mysigt ställe. Kommer sakna alla dessa måltider som spenderas och intas på stranden. Så självklar grej här.

Sedan blev det tidig uppgång för då var det dags att lämna Filippinerna efter tre veckor och bege oss till Taiwan!

  • Taiwan

Likes

Comments

Var, i vanlig ordning, en väldigt lång resedag för att komma till Palawan och slutdestinationen el nido. Ungefär 20 timmar tog det, med förseningar och en chaufför som tog ett par timmar mer på sig med extra stopp och väntetid.

Vi åt frukost första dagen på ett grekiskt ställe som hade omelett med fetaost och nybakt bröd. Blev en favorit i repris dagen därpå igen.

Ser rätt fint ut på bilderna men vi blev rätt besvikna när vi kom fram och såg stranden. Har hört alla säga att Palawan är fantastiskt och speciellt el nido, så förväntningarna var ju höga. Efter att kommit från Boracay som var så fint verkligen så blev brun och grovkornig sand och inte så klarblått vatten lite av en besvikelse.

Sötaste lilla valpen som var nyfiken men rädd för vattnet och sig till rätta precis under Alice rumpa.

I och med att Olivia spontant bokade biljett tillbaka så var trion återigen tillsammans igen och samma morgon som hon kom åkte vi iväg på en islandhoppingtur med fem olika stopp. Åka kajak i en lagoon, chilla på en strand, gå in till en secret lagoon och snorkling blev det till exempel.

  • Taiwan

Likes

Comments

Som att inte sjukhusbesöket i Hanoi var nog, fick jag även uppleva minsta lilla kliniken i el nido. Mådde helt plötsligt dåligt, blev yr, helt vit i ansiktet och svimmade på förmiddagen. Alice och Olivia fick på något sätt in mig i den lilla tricyclen som de har här som körde i ilfart och ständigt tutande till närmsta klinik. Tydligen var jag medvetslös i flera minuter men vaknade till slut upp helt chockad utan en aning vad som hände. Låg sedan där på en brits i deras akutrum och kände mig så svag och mådde så dåligt. Enda jag kunde tänka på mellan tårarna var att nu hade det hänt, nu hade jag fått malaria eller denguefebern. Rädslan gjordes sedan inte bättre av att de kändes helt inkompetenta på den lilla kliniken i el nido. De kunde efter flera timmar, blodprov och diverse andra prov inte säga vad det var. Läkarens gissning var att det berodde på att jag hade trötthetssyndrom, något fel på ögon eller öron, urinvägsinfektion, att jag hade en lins eller att jag var gravid. Detta trots att det fanns andra symptom som verkligen inte stämde in på något av detta. Ni hör ju nivån på medicinsk kunskap här. För att jag hade en lins? Kändes som att vi själva skulle kunna göra en mer kvalificerad gissning faktiskt. Till slut hade de lyckats få fram att jag hade någon infektion i kroppen men resten visste hon inte. Hon gissade fortfarande på något av ovanstående, skrev ut mig och sa att behöver jag får jag ta mig ner till puerto princesa och lägga in mig där. Trots att de inte kunde säga varför så fick jag en hel drös med tabletter (som man får här i asien). Kände mig i alla fall i slutet av dagen lite mer piggare och mer närvarande så vi gick hem och hoppades på det bästa. Det är obehagligt att inte veta varför och om det kommer hända igen men so far har jag inte mått helt bra men betydligt bättre i alla fall.

Likes

Comments