Jag hade så många planer på vad jag skulle skriva när jag jobbat klart mina 9 veckor och sedan åkt på semester.
Men ibland blir inte livet som man tänkt sig. Den här sommaren har bjudit på mycket. Jag har flertalet gånger uttryckt hur mycket jag älskat mitt jobb och hur jag aldrig velat göra något annat. Det var och är fortfarande sant. Jag älskar sportjournalistik. Det är fartfylld med snabba vändningar och dramatik. Det passar mig perfekt, alltid underhållen, aldrig uttråkad, aldrig hemlängtan.
Men så får man plötsligt allt det och då inser man att det jag hade på sidan av inte heller var så dumt.
När jag valde att plugga till journalist så var det med glädjen och vetskapen att jag tog rätt beslut. Så måste det få kännas, även om alla andra runt omkring en inte tycker likadant. Många dömde ut mitt yrkesval för journalist är ju inget framtidsyrke, det finns ju ingen brist på journalister. Men det var aldrig något som stoppat mig, jag gick på känslan och vad som kändes rätt, vad som fick mig att må bra.
Nu gör jag samma sak. Jag ber om ursäkt till min omgivning för det som blev så jävla rörigt på så kort tid. Det var aldrig meningen, och jag visste från början vad jag egentligen ville göra. Men i tron om att jag hade fel så lät jag mig övertygas och fatta ett beslut som inte vara jag. Det var jobbigt att tillslut inse att det bara fanns ett beslut och det var inte det jag hade tagit.
Jag har inte mått så bra under dessa dagar och inte kunnat sova, knappt velat äta och haft hjärtklappning var och varannan timme.
Nu känner jag att det är rätt och ska äntligen ta en välförtjänt semester för att vila upp mig inför hösten!
Ta hand om er, lär er att ni alltid står i centrum och att alla är unika.
Vi hörs om två veckor.

Kram Jenny

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Jag har verkligen slitit hela sommaren. Jag har tagit initiativ till nya jobb, och jag har genomfört dem med hög kvalitet. Jag har med mod kastat mig ut i nya saker och omfamnat allt som jag skrämt livet ur mig. Jag har gjort allt, högt och lågt, litet och stort.
Det har gett mig en enorm erfarenhet och massor av fina ord från vänner, familj, kollegor och chefer.
Men jag har ändå lyckats göra mig själv besviken av två små meningar som visat sig vara helt felaktiga, men som egentligen ingen kommer komma ihåg imorgon.
Det är jobbigt att vara så hård mot sig själv. Jag har av någon outgrundlig anledning alltid haft lätt för det svåra och svårt för det enkla. På matten i skolan räknade jag alltid den svåraste talen först för dem gick lättare än huvudräkningsdelen. I jobbet klarar jag av de mest påfrestande situationer men faller platt på enkla fakta. Det är så sjukt och set ställer till så enormt mycket problem för mig själv då jag lätt ser ner på mig för att jag inte klarar av enkelheten.
Det här är aldrig något som märks utåt eftersom ingen bryr sig om det enkla utan lägger märke till det svåra och berömmer mig för det.
Jag försöker ändra på mig, tänka att det inte är hela världen att inte klara de "enkla" grejerna. Någon annan kan ju alltid vara bättre på det. Men liks förbannat hamnar jag i sängen, ältandes över sen lilla detaljen som inte blev perfekt.
Trött jag blir på mig själv, men samtidigt har den drivkraften att alltid klara av tuffa grejer gjort mig till den jag är och tagit mig dit jag är idag. Det skapar energi som gör att man orkar fortsätta, orkar pusha sig själv till att ta sig framåt och veta att man kan klara av högre nivåer.
Ibland är en svaghet och en styrka och därför kommer jag nog aldrig kunna ändra på detta. Jag försöker att tänka att man inte kan vara perfekt och ibland funkar det. Idag funkade det inte, och så måste det också få vara. Vi måste alltid få vara oss själva med allt vad det innebär.

Likes

Comments

Stackars den här bloggen. Som den fått lida och nu har den dessutom gapat tom i några veckor. Det är ju mitt fel såklart och mycket har att göra med att jag inte äger en dator för tillfället.. att skriva på telefonen tar sådan tid och ja jag orkar ju inte åka in till jobbet för att blogga. Hur som helst så är det bråda dagar här i Östersund. Efter helgen har jag bara två veckor kvar och jag är så tacksam för det här jobbet! Det är ynnest att få jobba med så kompetenta människor och jag är riktigt hedrad över alla de möjligheter som jag får. De tror på mig och jag försöker att inte göra dem besvikna. Hittills har det gått ganska bra och igår kväll pikade min resa här i Östersund!
Som bekant så spelat Östersunds FK Europa league kval och lilla jag fick vara kommentator under matchen! Det var ett lite udda upplägg men som funkade bra ändå och vi hade en fantastisk kväll! ÖFK vann matchen med 1-0 trots många misstag som kunde lett till oavgjort mot Fola Esch. Det var fantastiskt, så stort och mäktigt och något jag aldrig kommer glömma.

Här kommer lite bilder från andra jobb de senaste veckorna! Bland annat från livesändningen från storbildsskärmen på Skidstadion med över 8000 pers på plats. Samt branden i Grytan som jag tyckte ut till trots att det inte alls har med sport att göra.

Likes

Comments

Jag vet att jag kan låta tjatig ibland när jag pratar om mitt sommarjobb och hur kul det är. Det är bara för att jag sååååå länge var inställd på att bli grafisk designer men aldrig kände att plugg var något för mig. Istället jobbade jag på diverse butiker och jag är verkligen tacksam över de jobben och alla fina vänner jag fått genom dem. Men jag har hellre aldrig känt att säljare är något jag skulle kunna göra resten av livet. Dock har säljjobben gett mig otroligt mycket som tillexempel mod och en förmåga att lösa problem snabbt.

När jag senare insåg att det var journalist jag ville plugga så fanns fortfarande en stor osäkerhet kring valet av utbildning. Det är mycket pengar man lägger ut för att plugga, och just mitt val av utbildning får man ofta försvara på grund av den dåliga framtidsprognosen på arbetsmarknaden.

Att därför få ett jobb tidigt i utbildningen var därför en enorm möjlighet att testa på om det verkligen var det här som jag skulle bli. Nu, fem veckor in på min sommarvikarie period så är jag så otroligt tacksam för mitt val att söka och att tacka ja till jobb. Jag har aldrig känt mig mer hemma någonstans i världen, det spelar kanske inte så stor roll var jag jobbar så länge jag jobbar med det jag vill göra. För kanske är det att komma hem, att hitta sig själv i ett yrke.

Likes

Comments

Vad svårt det är att få ihop en lista när jag gör 7385 olika saker i veckan och producerar cirka 4-5 grejer om dagen i både video, bild och text! Men ska försöka komma ihåg den senaste veckan, här är listan:

Roligaste jobbet – I måndags körde jag live första gången någonsin. Det var från biljettkön utanför ÖFK-shoppen där folk hade köat sen 07 på morgonen för att få tag på biljetter till matchen mellan ÖFK-Galatasaray. Det kändes så naturligt och jag fick en sån kick att få vara live. Så absolut det bästa! Dagen efter fick jag köra live igen vilket jag numera älskar och något som jag kommer ägna hela torsdagen till att göra!

Svåraste jobbet – bevaka en allsvensk fotbollsmatch. Det är bara att läsa det tidigare inlägget om hur det gick.

En sak jag lärt mig – att klä mig efter väder! Även om jag missbedömde vädret i söndags lite så är jag duktig på att klä på mig och det är nog det absolut vikigaste i det här jobbet för när som helst kan du behöva springa ut, och köra live eller bevaka något och då är det bäst att du tog med dig pannbandet och fleecetröjan! Man är inte alltid så snygg här men det spelar ingen roll så länge jobbet blir gjort! 💪🏼💪🏼

Likes

Comments

Allsvensk premiär för mig idag. Innan jag kom till Östersund så visste jag ju att de hade ett lag i högsta serien och att jag eventuellt skulle få bevaka deras matcher. Idag blev det också så, en dröm som slog in och jag kunde bocka av ytterligare en grej på listan.

Matchen var helt okej. Jag var där med Victor, min kollega, och vi båda är nya på jobbet. Det blev mycket att göra direkt efter matchen och jag är inte helt nöjd med resultatet. Det är inte så mycket att göra, bara försöka släppa och gå vidare och hoppas att nästa gång går bättre. Det lär den också göra då jag har mer rutin och vet hur allt kommer gå till. Ikväll känns det dock super deppigt och jag kommer nog minnas min premiär som riktigt kass. Jag är duktig på att vara självkritisk jag vet, men jag känner inte att jag fick chansen att göra jobbet till 100 %. Om jag i alla fall får göra det så kan jag oftast slappna av efteråt och känna att, ja det gick inte helt perfekt men jag gjorde det jag kunde. Nu känner jag bara att det kunde blivit bättre och jag blir lite arg på situationen.

Hur som helst så kommer en lista med veckans jobb imorgon, ikväll vill jag bara hem och sova. Mest av allt hade jag velat ha en kram..

Likes

Comments

I veckan har jag gjort min fjärde vecka på redaktionen och jag vill aldrig åka här ifrån. Det kommer känns så tungt att lämna ifrån sig passerkortet, säga hejdå till alla kollegor och bara veta att det här var bara en dröm. En mycket underbar dröm men som bara varade en sommar, som en sommarflört nästan. Men det där kan jag ju fundera på tills senare just nu har jag ju några veckor kvar och mycket kul att se fram emot.

Det är som sagt aldrig lugnt på mitt jobb. Vi har slitit med biljettkaoset inför Galatasaray matchen i tre dagar nu. Samtidigt som Storsjöcupen är i stan och vi bevakar så många lag och matcher som vi bara kan. Igår blev jag inslängd i livesändningen av Storsjöcupen:s invigning och fick intervju Thomas Ravelli efteråt. Idag har jag bevakat en match mellan FC Deren från Mongoliet och Ope IF ett jag härifrån länet. Det gick inte jättebra för jämtlandslaget men de hade kul och det var det viktigaste för dem. Sedan tog jag bilen till Frösön och besökte Paratrophy klassen och vad underbart det är att se lag där fokuset ligger på att ha kul inte att vinna.

Klockan är just nu 22.02 och jag är tröttare än vanligt vid den här tiden. Det tar på en att jobba som journalist så en ledig dag imorgon är precis vad jag behöver innan vi laddar om för slutspurten av fotbollscupen.

I övrigt är det verkligen jättekallt i Östersund och jag har samma kläder på mig nu som jag har på vintern.. Tack och lov för dunjackan som jag tog med mig, utan den hade det här jobbet varit omöjligt.


Likes

Comments

Då var det måndag och åter tillbaka på jobbet! Jag hade verkligen en jättebra helg hemma med alla mina favoriter och familjen! Min moster var på besök från Stockholm och Storuman bjöd på stålande sol och värme! Hur underbart som helst.

Efter en lång bussresa tillbaka till Östersund igår, klev jag idag åter in på redaktionen. Jag hade en fullbokad dag och var nervös över mycket. Hur skulle jag hinna med allt? Och hur skulle jag klara livesändningen utan att gå av på mitten?
Men allt gick super bra! Fick mycket positiv respons på min livesändning och själv är jag mycket nöjd med min prestation. Det var sååå mycket att tänka på samtidigt, du har två som pratar i örat på dig, en studio och en som sitter som producent, samtidigt som du ska prestera med info, gäster i sändningen och bra bild. Inte helt lätt med andra ord men till slut blev sändningen faktiskt riktigt bra. Dock fick jag ju prata om något jag kan, ÖFK och inte om kommunfullmäktige i berg till exempel! 

Har idag gjort ett reportage om bågskytte, gjort en livesändning vid ett biljettsläpp och gjort ytterligare ett reportage om trav. Det händer så mycket på jobbet nu och det är mindre än två veckor kvar nu till matchen mellan ÖFK och Galatasaray. Helt bananas! Imorgon börjar storsjöcupen och jag har 16 andra saker att skriva klart.. inte helt lätt! Men tråkigt har jag inte iaf! 

Likes

Comments

För tre veckor sedan satt jag tillsammans med min pojkvän på ett tåg i Tyskland. Vi var på väg till Frankfurts flygplats för att åka till Berlin. I samma tågvagn som oss sitter en svensk-tysk familj med en till tyskfamilj. När vi ska kliva av tåget går vi förbi familjerna och precis just då pussar en liten kille ur ena familjen sin killkompis. Då sträcker sig mamman till den ena killen fram, och säger: "så där gör man inte. Du ska pussa tjejer, inte killar!"

Inte ens en liten kille fick uttrycka kärlek varesig det handlade om vänskaplig eller något annat. Så är det i Tyskland, framförallt i den konservativt katolska delen av landet där jag ofta är.

Men jag stöter även på dessa tankar kring vem som egentligen har rätt till kärlek och var som är den rätta kärleken, när jag är hemma i Norrlandsinland. Det är lika förbjudet där att vara sig själv, utan du ska vara som alla andra är och det känns lite som att man åkt med en tidsmaskin bakåt i tiden.

Jag är dock glad att vi i Sverige har lagar som säger att alla är välkomna att tycka som dem vill och har rätt att älska vem dem vill. Idag har även Tyskland tagit sig en bit framåt, när de röstade igenom en lag som godkände samkönade äktenskap! Det är helt fantastiskt. Tyskland är ett vackert land med mycket historia och en del av den historien lever också kvar i dagens samhälle. Så att de tagit det här steget betyder mycket för väldigt många människor som äntligen kan få gifta sig med vem de vill! Och kanske får små killar i framtiden uttrycka sin kärlek till vem de vill.

A pre-conceived idea of what it all meant
For those that like the same sex had the characteristics
The right-wing conservatives think it's a decision
And you can be cured with some treatment and religion

Live on! And be yourself!

Likes

Comments

Ja herregud vilken vecka! Som vanligt är det hur mycket som helst att göra på jobbet. Mina kollegor tycker att jag ska vara glad över att vi har mycket att göra, men ibland är det extremt och idag skulle vi behövt åka på massa grejer men måste prioritera. Jag själv jobbar inte idag utan har ledigt i tre dagar! Och av en ren slump råkar det vara Storumandagarna i helgen så just nu sitter jag på en buss på väg hem. Här kommer vecka 26s lista:

Roligaste jobbet – Ja alltså det blir ju mycket ÖFK och mycket Galatasaray just nu. Igår var det exakt två veckor kvar tills den första matchen och i veckan fick jag nys från olika källor om en högt uppsatt person inom Galatasaray som skulle besöka Östersund. Efter mycket letande och mycket velande hittade jag mannen till slut och det blev en jättebra artikel!

Svåraste jobbet – Ja, jag är ju den lokala sportredaktören under tiden som min kollega är på semester och det jobbet är inte lättast. Det är super viktigt att vi gör förhandsgrejer inför matcher som vi livesänder men det är svårt att hinna få ut det speciellt när det är "breaking news"- läge hela tiden på ÖFK.

Oväntade jobbet – återigen, jobbet kring den högt uppsatta personen inom Galatasaray. Av en slump snubblade jag in på den banan och hade jag inte fått den informationen så hade vi aldrig vetat att han var på plats. Så kul med ett litet avslöjande!

En sak jag lärt mig – att ta beslut och be om hjälp. Det är verkligen inte lätt det här jobbet och mycket är eget ansvar! Du måste våga ta beslut i många svåra situationer men även våga be om hjälp om det känns för svårt!

Roligaste jobbet – Var nog när jag kom till ÖFK:s träning och spelarna hade precis fått veta att de skulle möta Galatasaray. Det har varit otroligt spännande för mig att få bevaka ett allsvenskt lag vilket jag kommer fortsätta göra och det känns verkligen jätteroligt!
Svåraste jobbet – Ja, det var nog "instagraminlägget" som vi kallar det. Två spelar ur ÖFK hade gillat ett inlägg som supportade en fotbollsspelar som dömts för våldtäkt. Det var svårt att skriva om och det vara många etiska överväganden som behövdes göras.
Oväntade jobbet – Helt klart artikeln om Patrik Lindgren som helt från ingenstans hade slutat spela fotboll. Men det snappade vi upp och det blev en bra artikel med många bra citat av Patrik. Så den är jag riktigt nöjd med faktiskt.
En sak jag lärt mig – Här kommer orden: utselningen och huvudlaget. Två häst-termer jag lärde mig igår under travet som lät lite som grekiska innan jag googlat dem och förstått vad som egentligen menas.

Ha en bra helg!
Jenny

Likes

Comments