Säg aldrig ryck upp dig till någon som fallit djupt.


Ikväll var en sån kväll, där jag misslyckades & en vän sa att '' Men jenny, ryck upp dig nu, det kunde ha varit värre''
Och det är sant, det kunde ha varit mycket värre, men hur ska jag kunna kontrollera mig själv när jag faller så hårt att jag inte kan andas?
att jag inte kan kontrollera mig själv och spårar ut totalt?
att jag valde att gå till tågspåret och skita i vad alla sa?

Jag klarade mig själv därifrån, hur?
jag vet inte, den enda som får mig att kämpa nu tillräckligt för att leva nu är egentligen Nadia, min alldeles egna ängel, min alldeles egna night in shining armor.
För jag vet att hon inte klarar sig utan mig, och jag klarar mig inte utan henne.

Ikväll kunde jag knappt se, för det var alldeles för många tårar ivägen.
Jag gick ut i skogen och skrek, och vet ni vad?

Det kändes så jävla bra, skulle jag låsa in mig här hemma & skrika så skulle jag säkert få skäll för jag lever om så mycket.
Men vad ska jag göra? det kunde ha slutat med att jag, som nu ikväll, gick till tågspåret, men stannat kvar.

Mvh, en trasig själ.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

....

Ska jag vara helt ärlig så vet jag inte hur jag mår, varför?

Låt mig förklara mitt liv.
Jag suger verkligen på att leva, jag suger på att älska någon.
Sen jag tog studenten har mitt liv förändrats.
Jag har börjat hata mig själv mer & mer.
Jag har svikit för många personer som jag bryr mig om, jag kan inte prata om mina problem eller veta varför jag mår som jag mår.
Så många gånger jag ångrat saker jag sagt, gjort & tänkt.

Ibland överväger jag att isolera mig, stänga av mobilen, gå ut nånstans dit ingen hör eller ser mig & bara skrika rakt ut.
För jag kan verkligen inte kontrollera mig själv längre, jag är vilsen. Vilsen i mig själv..

Jag vet inte hur jag ska förklara allting, vissa gånger känns det bara som att jag är död på insidan.
Förlåt, men jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till längre, jag vill bara kunna försvinna & få ett bättre liv, ett liv där jag är omtyckt, ha nån jag kan gråta mot ordentligt utan att personen dömmer, kunna ha på mig vadsomhelst & ändå tycka att jag ser bra ut.
Är det så mycke begärt?

Det finns faktiskt nåt positivt här.

Det finns en person där ute som faktiskt vet hur det är, utan att jag ens behöver säga nånting, vi kan kalla h*n för min hjälte & min inspiration till att leva.

Likes

Comments

Innan ni läser vill jag varna för känsligt innehåll & en väldigt känslig bild.


Det är dags mina vänner, att avslöja en av mina största hemligheter som trycker ner mig dag för dag, en hemlighet inte många vet om utom nära och kära.

Det är snart två år sen som jag skulle bli mamma åt en underbar son, men så blev det inte.
Jag var inte ''mogen'' nog, jag var inte beredd. Jag fick reda på att jag var gravid då jag var i v.18, absolut sista veckan man ''fick'' göra abort.
Jag vill behålla den, absolut, men jag kunde inte, jag kunde knappt ta hand om mig själv. så jag gjorde det som skulle vara bäst för min son.

Detta har plågat mig sen den dagen aborten utfördes, jag minns smärtan, smärtan att veta att jag inte skulle ha en underbar son vid min sida varje dag. Jag minns hur dåligt jag mådde och hur många gånger min mor såg mig gråta, och hon kunde inte göra nånting.

Jag minns dagen som om det vore igår, hur hela dagen tillbringades på sjukhuset, från tidigt på morgonen till sent på kvällen satt jag där, i rullstol för smärtan tog kål på mig, hur mycket smärtstillande jag fick, hur mycket jag grät & hur mycket smärta min mor fick se, jag ville inte, jag hade ångrat mig till tusen, men jag kunde inte göra så mycket åt det, det var för sent. Jag vill gå tillbaka i tiden och ångra aborten.

Idag försöker jag fara till minneslunden någon gång per månad & tänder ljus för lilla Sixten som jag redan hade döpt.
Jag vet att man inte ska döpa ett ofött barn, men jag gjorde det, jag känner att han fortfarande är vid min sida, vart jag än går. Han finns där, det vet jag.

- Älskade Sixten, kom tillbaka till mammas famn, jag saknar dig.

Likes

Comments

Fick en fråga av en kompis och den löd, ' har nu några/någon favoritserie?
Och ja, tänka sig det har jag.
Just nu är jag otroligt beroende av ''the magicians''
Och som många vet är jag inte speciellt bra på att förklara vad nånting handlar om,
Detta är iallafall vad som står, ''A smart young man attends a college of magic in New York.''
Genren är Drama, Fantasy & Skräck, jag fastnade redan vid första avsnittet.
Huvudpersonerna är dessa;

Jag kan verkligen tipsa er om att kolla på den, om ni inte redan sett den.
Just nu är det bara den serien som jag kollar på nu.

Likes

Comments

Hörrni, jag har idétorka, kom mer än gärna med förslag om vad ni vill se på min blogg, det kommer alltså upp ett nytt inlägg varje dag 13.30, ibland kan det komma dubbla inlägg och ibland kommer inlägget upp senare än tänkt.

Jag vill bara säga att ni är underbara & älskvärda, hur du än ser ut, vad du än gör & hur dina åsikter än ser ut, alla röster behöver få höras, ni måste få höras, sprid era röster, göm er inte, backa inte.

För er som är nya på min blogg, Hej. Jag heter Jenny johansson & är 19 år & ibland har jag ingen aning om hur jag mår, ibland skiter jag i måendet, ibland inte.
Jag är komplicerad, men ändå inte.
Jag gillar att rita, jag gillar att få andra glada
Ja, jag går fortfarande skola, sista året. Studenten är snart och oj vad jag längtar.
Jag har en stor familj, stor släkt, många vänner.

Likes

Comments

Är du ledsen?
Känner du dig ensam?
Känner du att ditt liv håller på att falla itu?
Eller är du bara på dåligt humör?

Dessa är några av de låtar som hjälper mig att må bra, då jag inte vill ha kontakt med omvärlden, jag kan inte lova att du blir på bättre humör av dessa, men jag kan lova dig att du blir lite gladare.
Ge bara inte upp.

Likes

Comments

Helvete vad jag är arg just nu, ord kan inte beskriva mina känslor atm.
Kom nyss hem från skolan eftersom jag endast har första och sista & 4 timmars hål mellan dessa lektioner.
Direkt jag kom in genom ytterdörren ser jag att jag fått en snap från en i min klass, där skickar hon att mitt skåp har blivit ''pludrat'' låset trasigt & järngrejen man sätter fast hänglåset i går ej att få ner helt.
Tack vare dom idioterna som förstörde det måste JAG(!) gå runt hela skolan och leta efter en jävla vaktmästare, tack vare dem måste JAG fixa ett nytt lås eftersom mitt förra gick sönder.

Har ni inget liv? vare värt de? är ni nöjda?
Är så jävla förbannad att jag vetinte vad jag ska ta mig till eller vart jag ska ta vägen.
Tack för att ni förstörde en del av mitt liv, tack vare er så rasar jag mer o mer för varje dag som går.

Likes

Comments

Jag vill uppnå en del mål i livet, mål som får mig att må bra & mål som får mig att ändras personligen.
Första jag vill uppnå är jobb & eget boende.
Vill visa att jag kan bo själv, ta hand om mig själv & att jag kan jobba bara jag vill, måste bara ta tag i det själv.
Jag har inte direkt suttit & tänkt vad jag har för mål i mitt liv, jag vet bara vad jag vill uppnå i nuet & det kanske jag inte vill i framtiden, kanske vissa saker.

Jag har så många planer att de kanske inte uppfylls, jag vet att allt hänger på mig men det är inte så lätt som man tror.
Jag vill flytta in i lägenhet med mitt hjärta, trots att jag för de mesta behöver vara ensam, trots att 'ensam är stark'' stämmer det inte alltid, jag vill vara själv, men jag vill ha någon vid min sida varje dag, jag behöver känna mig älskad, inte ensam.
Jag vill känna att jag betyder nåt, jag vill inte jämnt sitta ensam i mitt rum och lyssna på musik, men ändå så vill jag det, jag vet inte vad jag vill.

Det här kanske blev knepigt för er läsare, men det är knepigare för mig själv, för här ska jag sitta & skriva intressanta saker för er men jag vet inte ens om ni tycker om vad ni läser, jag försöker. jag ska bli bättre. jag är bättre.

Iallafall. mitt liv precis, det är mer än bra, speciellt igår. det datumet jag aldrig kommer att glömma, 5/2-17.
Då han blev min, bara min.

Kan jag beskriva min lycka? Nej.
Kan jag beskriva hur jag känner? Absolut inte, men jag känner mig mycket bättre än aldrig förr,
Låten nedanför? är den speciell? Ja, ja det är den.
Men varför? För det är vår låt.


Likes

Comments

Jag har lite idétorka hörrni!
Kommentera lite tips att blogga om så jag har någonting att skriva om så slipper jag skriva om min tråkiga vardag.
I helgen blir det antingen Vilhelmina eller Vännäs iallafall, än vet jag inte vart jag ska ta vägen, bara jag kommer härifrån.
Och det kommer jag skriva om på Måndag, kommer förmodligen inte ha tid att blogga i helgen.

Så nu har ni till Måndag att kommentera massa tips att blogga om, ha det bra!

Likes

Comments

Jag vill bli av med samhällets äckliga ideal och normer, det är sån hysteri kring att vara smal, idealen är omänskliga och jakten på att bli smal blir lätt en besatthet som kan bli allvarlig. dessutom, vem är det som har bestämt att det är viktigare att vara smal än att vara hälsosam och må bra?
Man dömer folk som är överviktiga samtidigt som man ger komplimanger till smala individer, varför?
Det ska inte handla om ifall ''de'' gillar dig, det handlar om att DU som person ska gilla dig själv precis hur du är och det är allt som betyder något.
Men hur ska vi nu bli av med idealerna eller normerna?
Vi kan börja med att ni ska tycka om er själva precis hur ni är istället för att leva i en lögn för att andra ska gilla dig och att uppskatta folk omkring dig precis som dom är.
Jag kan inte själv bryta detta, men jag kan bryta det för mig själv, alltid har jag trott, att jag varit FÖR smal, för smal för att ha på mig tighta kläder, för smal för att visa mig i bikini på stranden och för smal för att gå ut och festa.

Nu är jag en helt annan person, en person som tycker om mig själv precis som jag är och jag tänker inte låta någon annan trycka ner mig, jag är en krigare & jag ska överleva detta äckliga samhälle.
Jag är prefekt som jag är, jag kan också va vacker & jag kan också festa.

Likes

Comments