Yes! Äntligen! Jag gjorde det! Jag skrev min alldeles första tenta på universitetet! Så lättad. Puuuuh! Kan säga er att jag har pluggat så mycket de senaste dagarna - typ mer än vad jag någonsin pluggat (en känsla - tyvärr inte en sanning..haha). Tycker allt redan har gått så otroligt fort. Vi började ju skolan nyss? Men vad mer då? Jo, efter tentan promenerade jag till Birgerjalsgatan i regnet på en gångväg. Ni vet väl allén i Karlaplan? Ja, den promenerade jag på hela Karlavägen bort och jag kan säga er att jag såg bokstavligen ut som en blöt katt när jag kom fram. BOKSTAVLIGEN! Mina byxor var totalt nedstänkta av grus och slask och smuts och jag vet inte vad. De ser i alla fall hemska ut. Undrar om det går att tvätta eller om dem måste slängas. Stackars jeans :(

Jag tog i alla fall det där vaccinet nu, snart sista sprutan och sen är jag fullbordad. Sjuksköterskan som tog sprutan på mig var väldigt snygg. Trodde inte det fanns så snygga sjuksköterskor, men det här var i alla fall en riktig hunk. Drunknade lite i hans ögon när han pratade med mig. För vi pratade faktisk. Vi pratade mer än vad man brukar prata när man är hos doktorn. Han frågade hur det gick på min tenta och vad jag pluggade. Haha, ok det låter inte så mycket, men lite hopp kan man väl ha? Han fick ju faktiskt mitt telefonnummer, namn och födelsedatum, så om jag inte blir kontaktat nu blir jag lite besviken. Kommer troligtvis inte hända (sånt händer enbart på film), men om du nu läser det här blogginlägget Snygga doktor, så får du gärna höra av dig. Jag går lätt på dejt med dig, så känn dig speciell. I ärlighetens namn så har jag faktiskt bara varit på totalt fyra dejter att räkna som dejter. Det ni! Tycker ändå att det ör lite att skryta om. Inte för att vara sån, men alla dejter har varit megabra också. Min första dejt varade i typ 5 timmar? Vi klickade sjukt bra, men mer vill jag inte berätta. Min andra dejt var förra hösten. Vill inte nämna några namn, då det var en offentlig person, men den dejten går nog inte att slå faktiskt. Egentligen gjorde vi inget speciellt, men i och med att vi hade så kul ihop, båda hade intresse och restaurangen vi käkade på var helt amazing - en av de bästa i Stockholm. Efter dejten fick jag träffa alla hans vänner och deras respektive vilket var sjukt trevlig och nervöst. Jaja, nu ska jag sova. Den tredje dejten var med han jag skrev ett inlägg om nyss och den fjärde är hemlig, hihi.

Godnatt!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

"Jennifer, varför skulle han vilja vara med dig?"
"Var lite realistisk nu Jennifer. Han är 30 år! var tror du ni skulle sluta?"
"Det hade ju aldrig funkat Jennifer! Ni är i helt olika stadier i livet."
"Hur kunde du inte förstå från början? Han vill ha någon som rättar sig efter hans liv"
"Jennifer, du förstår väl själv att du inte kan hitta en kille på Stureplan?

Ja. det var så allt började. Rätt i fejset av min bästa vän. Vad skulle man svara? Jag tänkte mest "Fuck you", nu orkar jag inte höra mer. Jag sa ingenting. Jag var tyst. Exakt så. Jag var tyst för jag visste att allt var sant. Precis som när man var liten och blev utskälld av mamma utan ett enda motargument. Hur agerade man när man visste att det hon sa var sant? Tystnad. En evig tystnad, tårar...och utegångsförbud möjligtvis. Jag var inget lydigt barn kan jag erkänna, men nog om det. Jag tog i alla fall mitt ansvar till viss del. Men det var svårt då, precis som nu att erkänna sanningen. Jag visste ju hur det var från början. Jag visste väl hur det skulle sluta? Vad hade jag egentligen förväntat mig? Eller? Nej faktiskt inte. Jag visste exakt ingenting mer än att: tamefan jag gillar den här killen. Jag började minnas känslorna och hur tankarna och hjärtat inte synkroniserade som vanligt. Han fick mig att må bra. Det hade kunnat bli bra, men vad gick fel? Som hon sa, jag får inte glömma att han var 30 år. 10 års skillnad det är ju helt glalet mycket! Tss, skoja. Nu ska jag berätta för er, såhär tänkte jag innan och under tiden vi sågs:

Jag vill först och främst klargöra för alla som läser: Jag var aldrig kär, men jag hade kunnat bli. Jag började bry mig, vilket redan är underförstått. Den känslan var jobbig att börja känna. Jag hade tidigare varit så rädd. Jag puttade alla killar ifrån mig och ingen fick ens chansen att visa framfötterna. Jag hade ju varit med om det värsta och nu äntligen, äntligen kände jag att jag vågade bry mig igen - och på riktigt den här gången..sorgligt nog. 

Av erfarenhet vet jag att när man började bry sig var det mer än bara någon man såg i nyhetsflödet på fb, någon man hånglade med på krogen och gick hem med för att känna sig en aning uppskattad, eller som man enbart skev till när man inte hade någon annan. Jag kan säga er att när det var den personen man var inne mest på, på alla tänkbara sociala medier, den man hellre spenderade en fredagkväll med i soffan när ens tjejkompisar drog en utgång till Wall, eller när han var den enda killen man hade en konversation med på iMessage (utan att behöva ljuga är detta sant), då började det bli mer seriöst. Det var i alla fall vad jag trodde?...
Det är lätt hänt att allt detta sett från mitt perspektiv är någon han aldrig tänkte på själv i över huvud taget. Ni vet ju hur det(tjejer)är? Efter första dejten är det lätt att tänka; Undrar om han skulle ha kul ihop med min lillebror? Skulle han passa med min familj? Är han rolig, charmig, trevlig, social och acceptabel att presentera för mina vänner? - speciellt när man kände att det här vara bara så.himla.rätt. Det värsta är att för honom kanske jag bara varit en på listan över vilka han behövde sällskap med när han inte jobbade. Den tjejen han smsade på sin fria tid och inte gjorde fri tid till att faktiskt smsa. För det var ju så. Han jobbade och jobbade. Karriären var viktig, men var den så pass viktig att han aldrig skulle skaffa ett förhållande? Tydligen, eftersom han aldrig varit i ett förhållande. Och hur vi slutade ses grundar sig i just det och en tystnad. En total tystnad från bådas håll efter en smskonverstation en fredagkväll där jag ifrågasätter allting. En konversation där jag viker mig och faktiskt visar att jag bryr mig och vill mer. Hans svar: "Träffar dig gärna, tycker att du är en superfin tjej, men verkar som du vill ha mer än vad jag kan ge just nu.."  

Första stadiet efter allt bara försvann: Väg allt det bra mot det dåliga och mata ännu mer dåligt och ännu mer dåligt med målet att han enbart var dålig för dig (i en relation - annars bra kille).
​Andra stadiet: Visa ingen sårbarhet
 i överhuvudtaget . Var kall och låtsas som du har en hel värld av killar att välja mellan. Som du såklart har? Många killar har svårt med känslor, då dem flesta tyvärr aldrig pratar känslor.(killar ska ju alltid framstå matcho). Dock ska nästa kille inte vara en sten!!!
Tredje stadiet: Bli lite mer aktiv och hitta någon annan som visar uppskattning för dig, även om du inte bryr dig om denne. (Vet att det kan vara taskigt, men ibland måste man vara lite egocentrisk för sitt eget bästa). På tinder kryllar det av killar som skriver fina kommentarer. Lovar. 
​Fjärde stadiet: Satsa på allt utom en relation i livet och sluta sök, så kommer du lyckas karriärmässigt. Det gjorde ju han iaf ;)

Tips till mig själv: Att nöja sig och att inte nöja sig är viktiga begrepp, varpå man bör handskas med dem båda. Nöjer man sig aldrig, så kommer man sluta upp ensam (har en tendens att hamna där) och nöjer man sig för lätt har man en tendens att bli överkörd. Hitta balansen! Det viktigaste är att värdera sig själv efter vad man är värd och sluta söka sig till fel. 

Lärdomar: Ålder har ingen betydelse på mognadsfasen hos killar. 



Likes

Comments

Heeeej!

Okej. Är det så man alltid börjar? Så tråkigt egentligen. Har tröttnat redan. Vi kör igen:

Bäääästa dagbok!!!!
Jag är tillbaka på bloggen, men jag vet inte hur länge. Kanske bara idag, en vecka, en månad. Nej, jag har ingen aning, men just idag kände jag behov av att skriva. Jag lovar, min hjärna går på högvarv när det gäller allt just nu. Exakt allt. Jag tror att detta är lite terapi för mig då jag varken skriver dagbok, går till psykolog eller terapeut, men har mina vänner. Mina vänner, ni är psykologer. Eller snarare - Vi är varandras psykologer! Men ibland, ibland behöver jag skriva till fingrarna blöder och till tankarna är där, precis där framför mig och inte bara i mitt huvud.

Just idag, efter en vit helg och jag är tillbaka. Bokstavligen, när hände det sist? Så sorgligt att jag inte minns senast jag hade en vit helg. Kan väl ha varit där någon gång när jag var 17/18 och hade pojkvän. Haha! Det är ju nästan komiskt...eller sorgligt, men idag är en bra dag. Kanske en konstig dag också till viss del. Oftast kommer tankar om livet när jag är ensam och inte har den där planerade helgen med fem olika alternativ en kväll-middag, mingel, fest, krök, biokväll, familjehäng, släktmiddag. Vad ska jag göra? Var har jag roligast? Vem ska jag prioritera? Just denna helg fanns ingenting mer planerat och spikat på schemat än tacokväll hos Rebecca i fredags. Det var så gott och så mysigt. Det var välbehövligt, men jag kände mig ensam och inte tillräcklig. Jag kände att jag är inte den jag vill vara. Jag är inte jag.

Vem är jag? Hur uppfattar människor mig? Vem vill jag vara?

Vem jag är: Jag vet inte ännu. Jag formas av erfarenheter och erfarenheter får man varje dag. Jag lovar.

Hur jag uppfattas: Har ingen aning. Alla uppfattar mig olika beroende på hur väl vi känner varandra.

Vem jag vill vara:
1. Jag vill vara den tjejen som inte dömer någon, någonsin för sitt yttre. - Redan fel då jag lätt dömer andra för utseende eller första mötet. Vet att det är fel, men hur slutar man? Gillar inte när folk drar en över en kam på en gång. Det vet jag ju själv. Tips till mig själv: Ändra dig nu. Idag. Det kan väl inte vara svårare än så?
2. Vill vara hon som sprider energi och slutar vara känslosam och deppig. Tips till mig själv: Se livet från en annan synvinkel. Pusha människor och börja yoga.
3. Vill hitta en bra kille som älskar mig, prioriterar mig och vill lägga tid på mig. Tips till mig själv: Sök dig till andra killar!!!!!!!!!



Likes

Comments

Sommaren går så fort. Helt plötsligt har mer än halva sommaren gått och vad har man hunnit med? Har man ens hunnit leva? Knappast. Ångesten börjar flöda inför hösten. Det är lätt att komma in på dem tankarna så fort man börjar räkna veckorna igen. "Veckor till sista semestern i Sverige, veckor till sista båtturen, veckor till sista utlandssemestern." Stressigt värre. Sommaren är snart slut och jag ska försöka ta vara på det sista av den nu.

Det jag älskar med sommaren är att varje sommar är den andre olik. Den här sommaren har jag badat i både ont och gott- tårar och många skratt, men ändå 100 erfarenheter rikare. To sum up: ändå en bäst sommar...och inte klar än. Visby och Ibiza väntar! 

Förra veckan kom jag hem från Mallorca med familjen. Hade världens bästa rehabvecka som jag även har fortsatt på nu. Älskar ändå att kunna hantera alkoholen som en vuxen människa. Och älskar att jag börjar känna mig vuxen. Det är så dax nu! Äntligen! Kontroll över alkohol, jobb, vänner, killar. Yes. Eller vänta, killar kan man aldrig ha kontroll över.

Ville bara flika in med en uppdatering. Hoppas allt är bra med er. Glöm inte att enligt forskning gör faktiskt ett leende på läpparna att man blir en gladare människa. Le. Le mer!

Älskar er❤️ Vi ses i Visby -Klart man ska till Gotland v.29 om man är Klassens Partypingla! 

Puss & Kram

Likes

Comments

​Snubblade in på Isabella Jedlers blogg och läste ett inlägg jag fastnade för så himla mycket. Håller verkligen med henne och det hade nästan kunnat vara jag som skrivit inlägget själv. Läs!!!!

Isabella Jedler: Snart är som sagt lalla livet över. Dags att börja arbeta och jag är hungrigare än någonsinn. Fattar knappt själv vart jag fått mitt inre driv ifrån. Antar bara att jag ser livet som något otroligt värdefullt där tid inte ska slösas. Hellre slösar jag pengar än just tid. Tiden är det mest absoluta värdefulla vi har. Pengar kommer in och det läcker ut. Så kommer det alltid vara, men tid kommer alltid vara en begränsad tillgång utom kontroll. Tid är något vi bör ha respekt över. 

Hela livet får vi höra om hur vi ska sköta vår ekonomi, hur vi ska hålla i pengar och tänka på framtiden. Absolut, helt rätt, men tiden då? Varför pratar vi inte minsta lika mycket om hur vi ska förhålla oss till tid? Tid är enligt mig 1000ggr viktigare än pengar någonsinn kommer vara. Dont waste it. Se till att alltid göra det just du mår bra av, för den dagen vi är där, i slutet, då dör vi ensamma och då får du hoppas att du levt för just din egna skull, för ingen kommer ångra sig lika mycket som just du kommer att göra den dagen du är där, om du slösat din tid. 

Likes

Comments

Börjar dagen med en pw och sen ska jag vidare på lunch. Har en fantastisk feeling idag och känner verkligen hopp. Jag har verkligen blivit desto bättre på att stängda ute negativa tankar av anledningen att jag inte orkar. Vem orkar ens tänka negativt?

Nä, nu är det dax att gå ut i det fina vädret. Puss på er och hoppas alla får en fantastisk helg. Tror inte jag kommer ha så mycket tid att blogga, då jag har en fullsmockad helg. Det har börjat bli en vana att alltid ha något planerat. haha.

Puss återigen❤️

Likes

Comments

Alla har vi olika behov när det gäller allt från mat, resor, shopping, sömn, vänner, familj, bekräftelse, alkohol, träning osv. Men när det gäller samlag börjar jag bli lite förvirrad. Som sagt, jag är väldigt öppen när jag skriver vad jag tycker och tänker, så var förberedd på allt. Haha ;)

Jag anser mig inte vara den tjejen som ligger med olika killar. Jag ligger helst med en person som jag tycker om. Att jämföra det man har med den man älskar och den man drar hem med en lördagkväll när hells stänger är helt jävla sjukt olika. Skillnaden är att vid det ena samlaget finns i stort sett bara attraktion och vid det andra finns attraktion, kemi, kärlek. Kärlek. Ja det är den största skillnaden. En oemotståndlig kärlek som kan få en att gå genom eld eller rent utsakt ta vidriga beslut att sedan ångra. 


Men vad gör man när man under en längre period har träffat en kille och allt är frid och fröjd? Jo, som den rastlösa person man är försöker man skapa drama som inte ens existerar. Kanske, kanske av anledningen att man börjar bry sig lite mer. Man vill börja sätta gränser. Kanske för att ha maktövertag? Ja, det är kanske så det är? Man vill ha kontroll. Är det kanske så att man vill känna makten att man kan göra vad man vill, samtidigt som man vill ha kontroll och veta att den andra medpartnern aldrig skulle röra någon annan. Jag vet inte vad detta grundar sig i. Kan även vara så att man känner av att han är stabil och inte har något mer intresse. Hm. Jag kanske kom på det där. När man märker att han bara vill ses på kvällar och man själv vill att han ska vilja mer. Tror detta även grundar sig i det att man (kan låta egocentriskt) är relativt van vid att killar vill ha en. Samma sak som att man aldrig nöjer sig. Eller när man väl börja göra det. kanske som nu? Då ska man trassla in sig i tråden för att något ska hända. Man är inte nöjd med situationen helt enkelt.

Kanske världens mest förvirrande inlägg😂 

Likes

Comments

Jag har haft en sjukt rolig helg! Grym! I fredags skulle jag träffa Bianca och vi tänkte bara ta någon drink ute och catcha upp om livet, vilket slutade med ett födelsedagskrök hos en gemensam vän till oss jag inte träffat på så länge. Efter det åkte vi in till taverna brillo. Sjukt kul hade vi och jag älskar verkligen den pinglan!

Lördagen spenderades med pappa hela dagen och jag fick i vanlig ordning agera modecoach. Vid 17 skjutsade pappa mig till Rebecca där jag käkade middag och drack vin. Kl.21 skulle vi vara i stan på ett förkrök. Medelåldern där var liiiite äldre än oss. Dem flesta var iaf närmare 30, men skoj var det ändå. Det märktes inte ens att vi var yngre? Har börjat umgås med lite äldre folk och vad vet jag, man anpassar väl sig?

Idag är jag ledig och ligger just nu i min säng och har jätteont i magen :( vi får se om jag orkar röra mig någonstans idag, men annars så skönt att ta det lugnt efter min hektiska helg. Har en ganska fullsmockad helg den som kommer nu också med födelsedagsfirande igen blandannat.

Puss! Hoppas alla haft en bra helg!

Likes

Comments