På måndag kväll fick jag plötsligt fruktansvärt ont i magen precis när jag hade lagt mig o det gick inte över o jag tänkte "va fan är det nu då"

Jag ringde mamma o sa att jag hade jätteont i magen o hon trodde att det var gallan så hon sa att jag skulle ringa 1177 o det gjorde jag men jag råkade somna när jag väntade i kön så de blev aldrig att jag pratade med dom😅 vaknade dock efter en stund igen o hade fortfarande ont men jag härdade ut eftersom jag ändå skulle till vårdcentralen dagen efter.

Så igår var jag till vårdcentralen till en läkare för att få information o recept på Waran istället för att ta fragminsprutor för min blodsjukdom så nu är det jag o 60+arna som äter de😛

Eftersom jag hade höga levervärden sist så frågade läkaren om jag haft nå mer ont i magen sen sist o jag sa att jag hade fått de på måndag kväll o sen att de har hållt i sig. Jag visade vart jag hade ont o att de strålade till höger revben o hon trodde också att det kunde vara gallan så hon tyckte att jag skulle prova Diclofenac.

Efter jag hade pratat med läkaren så kändes de okej med smärtan.. Jag följde med en sköterska in på ett rum där jag fick en informationsbok om Waran o sen en liten bricka jag ska ha runt halsen där det står att jag äter Waran. När jag var klar så gick jag till Apoteket för att hämta ut Waran o sen köpa Diclofenac o sen tog jag bussen till stan för att möta upp mamma.

Vi åkte o uträttade lite ärenden innan vi skulle åka o äta på Burger King vilket inte var en bra idé men till en början var det okej. Jag fick i mig alla pommes men efter en stund fick jag ont igen, jag tog en diclofenac när vi satte oss i bilen o det stog att de kunde ta 2 timmar innan den börjar värka. Mamma gick in o handlade o efter de så körde hon hem mig.

Jag gick o satte mig i soffan under täcket o slog på en film o bara väntade att de skulle gå över men när de hade gått 2 timmar så hade de fortfarande inte gått över. Jag ringde mamma o sa att jag fortfarande hade ont o hon tyckte jag skulle ringa 1177 o det gjorde jag "o den här gången somnade jag inte"😂

Fick prata med en sköterska o jag sa att jag haft ont sen kvällen innan o att jag hade ont högt upp i magen o att de strålade till höger revben. Hon trodde också att de kunde vara gallan så hon tyckte att jag skulle åka in akut o jag fick inte äta, dricka eller ta några läkemedel, men efter en stund så släppte smärtan så jag åkte aldrig in till akuten. Men jag varken åt eller drack nånting på hela kvällen ifall de skulle komma tillbaka.

Packade en väska med lite grejer ifall smärtan skulle komma tillbaka o sen åkte jag till stan o träffade en kompis resten av kvällen o smärtan kom inte tillbaka.

De tog alltså 3 timmar innan diclofenac tabletten värkade ordentligt vilket var jätteskönt men de tog en jäkla tid.

Inatt har jag sovit bra o smärtan har inte kommit tillbaka så de känns skitbra👍o nu hoppas vi på att de inte kommer tillbaka heller.

Om nån timme ska jag till vårdcentralen igen för att ta prover o kolla så att Waranen sköter sitt jobb☺

Ha en toppen dag!🌸

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Blev ingen uppdatering igår då allt tog mycket längre än vad vi trott.

De tog säkert 3-4 timmar att skruva ihop soffan men det var inte jättesvårt att få ihop den utan de som tog tid var att hitta rätt skruvar o skruva i dom i rätt hål, men den blev klar till slut :)
Byrån var dubbelt så mycket värre, den var nästan omöjlig att få ihop o jag vet inte hur många gånger jag hade lust att kasta ut den genom fönstret. Den blev också ihop skruvad efter många om o men fast skruva ihop en malm byrå från Ikea gör jag inte om igen😅

Bordet har jag skruvat ihop själv idag o det var inga problem så nu ska jag bara packa upp en del grejer som ska hängas upp o vikas, sen är det äntligen klart!

Ha det bra!🌸

Likes

Comments

Jag o mamma har äntligen städat o rensat klart i lägenheten så nu är de rent o fräscht där igen, vi har slängt min gamla soffa o ställt upp en massa grejer i mitt förråd så nu står bara sängen kvar.

O idag kommer mina nya möbler jag köpt på Ikea o jag är så taggad! men att skruva ihop både en soffa en byrå o ett bord kommer inte bli lätt, vi får väl se hur länge vi klarar att vara sams innan vi slår ihjäl varandra😅

Uppdaterar sen hur det har gått, om jag är vid liv😂💩

Likes

Comments

Hej!
I helgen ska jag o mamma rensa o städa hela min lägenhet så det går att bo där igen. Jag här även varit på Ikea idag o införskaffat ny soffa, byrå o soffbord så på söndag kommer de hemlevererat!👍är riktigt nöjd o jag ser verkligen fram emot att rensa bort allt de gamla o få in nytt🌸

Igår var jag till Avesta o träffade Ellinor o hon växer så det knakar😊
Pussade o kramade henne massor. Världens gladaste unge men hon har ett jäkla humör😅

Men att åka därifrån gör lika ont varje gång, saknaden efter henne är oändlig..

Ha en fortsatt toppen dag!🌸

Likes

Comments

När jag blev sjuk o knappt åt något så rasade jag också mycket i vikt o eftersom jag tog blodförtunnande sprutor så måste man väga sig för att få rätt styrka på sprutorna.

Jag både kände o såg att jag hade gått ner mycket i vikt men när jag ställde mig på vågen så trodde jag inte mina ögon..

Jag hade gått ner 30 kilo på bara några veckor o att gå ner så mycket på så kort tid är ju aldrig bra.

Alla mina favoritkläder jag haft innan var hur stora som helst o de såg inte klokt ut, linnen som hade setat tajt såg ut som klänningar, mjukisbyxor som jag inte behövt knyta var jag tvungna att dra åt så mycket det gick, o tänk er att sitta på en kudde på en trästol o sen ta bort kudden därifrån.. Allting hade blivit så förändrat på så kort tid o de tog ett tag att vänja sig.

Idag mår jag rätt så bra trots omständigheterna men de är klart att de går upp o ner ändå.

Godnatt🌸

Likes

Comments

Bara för att jag blev utskriven från sjukhuset så slutade inte läkarna att hitta svar på varför jag fick så många blodproppar, kunde de ligga nåt bakom de?

Efter många veckors väntande så fick jag ett brev från Reumatologmottagningen i Falun om att jag skulle få komma till en läkare där o då tänkte ja "gud va skönt, då kanske jag äntligen får reda på varför de blev som de blev o att jag får sluta att ta blodförtunnande sprutor" men de blev helt tvärt om.

Läkaren berättar att jag har en jätteovanlig blodsjukdom som kallas APS (Antifosfolipid syndrom) som bara 10% av befolkningen har. APS är en livshotande sjukdom om den inte upptäcks i tid, man dör antingen av en stroke eller en hjärtinfarkt så jag måste ta blodförtunnande medicin i resten av mitt liv. De finns inte så mycket fakta om APS då de är väldigt få som har den men läkaren berättar att dom håller på att forska om den här sjukdomen.

Läkaren sa att om jag hade fått dom här propparna när jag var gravid så kunde både jag o Ellinor ha dött så vi har haft tur i oturen kan man säga o när man har den här sjukdomen så har man väldigt svårt att kunna få barn så de var en mening med att Ellinor föddes.

Jag fick även ett till sjukdomsbesked för 2 veckor sen av min läkare o den sjukdomen heter SLE o den är vanligare än APS. När man har SLE så har man en inflammation i kroppen, man blir alltså trött/slö, ingen aptit, får värk i leder m.m men symptomen varierar från person till person o sen hur aktiv sjukdomen är. Det förklarade varför jag ibland inte har någon aptit, har gått ner i vikt, är trött o slö o får värk i knäna..

Det står jättemycket om SLE så om ni vill läsa mer om den sjukdomen så tycker jag ni ska googla☺ Det är faktiskt riktigt intressant.

Min andra sjukdom APS står de som sagt inte så mycket om men de finns lite information så om ni även vill läsa mer om den så finns det

APS o SLE går inte att bota så jag måste lära mig att leva med dom resten av mitt liv.

Ha en fortsatt trevlig söndag♡

Likes

Comments

Vi kom till familjehemmet den 28 februari 2017 samma dag jag blev utskriven från sjukhuset, jag hade fortfarande lite ont i lungan o lite feber men de var något som jag kunde hantera.

Dom första 3 veckorna i familjehemmet lärde vi bara känna varandra o sen berättade jag lite mer om mig själv o Ellinor o vad vi har varit med om dom senaste 5 veckorna sen Ellinor föddes.. Jag o Ellinor trivdes jättebra i familjehemmet o vi fick den hjälp vi behövde men i slutet så räckte de inte riktigt hela vägen.. Eftersom jag blev sjuk nästan på en gång när Ellinor föddes så fick hon aldrig en bra anknytning till mig o när vi kom till familjehemmet så försökte vi bygga upp det men när Ellinor var med mig hela dagarna så stängde hon av. T.ex när jag försökte få den här ögonkontakten med henne så tittade hon bara bort. Vi gick även till en barnpsykolog för att försöka jobba på anknytningen men de gav tyvärr inget resultat..

Jag o Ellinor bodde i familjehemmet tillsammans i 5 månader innan soc bestämde att de var lika bra att jag flyttade o att Ellinor stannade kvar o de tog såklart jättehårt på både mig o alla i familjehemmet då vi hade kommit så nära varandra.. Så anledningen till att Ellinor inte bor hemma är att vi aldrig fick en anknytning till varandra eftersom jag blev så sjuk så att jag höll på att dö..

Även fast Ellinor bor i en annan familj så kommer jag ALLTID vara hennes biologiska mamma o det finns ingen i hela världen som kan ändra på de o jag älskar henne mer än nåt annat på jorden. O jag är glad att hon fick stanna i samma familjehem där hon är van med alla människor o allt runtomkring..

Ellinor är idag snart 8 månader gammal o världens gladaste bebis. Att se henne må så bra som hon gör idag är helt obeskrivligt, jag är så tacksam att vi ändå hamnade i de bästa familjehemmet på jorden o att Ellinor fick stanna där❤

Jag träffar Ellinor varannan vecka o saknaden efter henne är enorm för varje sekund som går.

Jag har förkortat denna historia en hel del eftersom de skulle ta alltför lång tid att skriva varenda liten detalj som har hänt sen vi kom till familjehemmet o de har hänt massor men jag har skrivit de alla skulle få veta o nu vet ni!

Denna historia är lång o än idag håller den fortfarande på men de skriver jag om imorgon.
Godnatt🌸

Likes

Comments

Ellinor var med Gun några dagar så att jag kunde vila men de var jättesvårt, jag saknade henne hela tiden..
Mamma bestämde sig för att ta ledigt från jobbet så hon kunde vara med mig på sjukhuset o ta hand om Ellinor där eftersom de skulle kännas bättre för mig även fast jag inte orkade ta hand om Ellinor så var hon ändå där. Soc blev även kontaktade då jag inte orkade ta hand om Ellinor vilket inte alls var så konstigt o de blev bestämt att så fort jag blev utskriven så skulle vi få flytta till ett familjehem.

Eftersom jag fortfarande hade hög feber o inga läkare visste varför så vela dom göra en gynundersökning då dom trodde att jag kunde fått en infektion då stygnen hade gått upp ännu än gång så läkaren tyckte de skulle vara bättre att de fick självläka istället.. jag gjorde gynundersökningen o allt såg bra ut trots att de var ett helvete att gå på toa men de fanns inga tecken på infektion o de höll på att läka..

Det blev bestämt att jag skulle bli röntgad igen så dom beställde en tid nästa dag.

Jag fick göra en helkroppsröntgen den här gången eftersom de kanske var någon annanstans infektion kom ifrån... nu var de bara att vänta på svar igen.

De kom en kvinna från soc för att prata lite om familjehemmet o sen vela hon ju såklart träffa mig också då hon bara hade pratat med en sköterska om hur sjuk jag var o att jag hade en liten bebis som jag inte orkade ta hand om men att min mamma tog hand om henne..

Nästa dag så kom 2 läkare in o sa att dom hade fått svar från röntgen o de visade sig att jag inte bara fått proppar på 3 olika ställen i lungan utan också i mjälten vilket var ett mysterium eftersom lungorna o mjälten är 2 helt olika organ.

Jag fick fortfarande antibiotika direkt i blodet men febern vela inte ge med sig o de var faktiskt den som var jobbigast o så fortsatte de i 2 veckors tid.. samma dag som jag skulle få bli utskriven vela dom undersöka hjärtat o jag fick svälja en slang för att de skulle bli så bra undersökning som möjligt

Jag hade tydligen ett litet hål i ena kammaren i hjärtat som är medfött o de är ganska vanligt att de blir så o de är inget farligt. Läkarna trodde då att proppen från benet kunde ha vandrat genom hålet i hjärtat o sen till mjälten o om de skulle vara så så kunde jag få operera igen de.

Under dagen fick vi äntligen packa ihop alla grejer för att bli utskriven o att åka till Avesta..

Under den här tiden på sjukhuset så hände de så himla mycket o allt jag har skrivit här är inte ens hälften men jag orkar inte sitta o skriva allt som har hänt i detaljer för de skulle ta sån tid. Jag röntgades inte bara 2 gånger utan 4 gånger på 2 veckor.

Jag förstår om ni tycker att det blir rörigt om allt jag skriver men är de nånting ni undrar över eller vill veta mer av så får ni jättegärna skriva☺

Ha en trevlig lördag❤

Likes

Comments

Klockan var runt 02-03 på natten när jag blev inlagd på Falu lasarett.. Jag blev inlagd för att jag skulle få röntga lungorna tidigt nästa dag..

Gun följde med mig till rummet jag skulle ligga på o Ellinor skulle stanna med mig. Jag sov ingenting på hela natten för att jag hade runt 40 graders feber o hade svårt att andas, jag var också rädd för att somna för jag trodde att jag inte skulle vakna igen..

Klockan var runt 09:00 på morgonen när 2 sköterskor kom in o sa att jag skulle få komma till röntgen, jag kom knappt ur sängen så dom fick hjälpa mig o innan jag satte mig i rullstolen var jag tvungen o sitta på sängkanten en stund för att vila då jag vart helt slut av att bara sätta mig upp..
Ena sköterskan följde med till röntgen o den andra tog hand om Ellinor medans jag var borta.

Efter 15-20 minuter var lungorna röntgade o jag fick åka tillbaka till rummet o nu var de bara att vänta på svar. När jag väl var tillbaka på rummet så fick Ellinor mat o sen skulle jag ta mer blodprover.

Blodproverna visade att jag hade en infektion i kroppen så jag fick antibiotika direkt i blodet.

Dagen efter så kom en läkare in o berättade att dom hade fått svar från röntgen o de visade sig att jag hade fått blodproppar på 3 olika ställen i vänstra lungan.. Jag vart helt chockad, dom sa ju på akuten att jag inte kunde få fler proppar men proppen som satt i benet hade tydligen släppt o vandrat upp i lungan i alla fall o jag som trodde att jag bara skulle va kvar på sjukhuset en natt pga att jag skulle röntgas men eftersom situationen var allvarligare än vad man trott så blev vi kvar..

Jag blev sjukare o sjukare så jag fick gå på ännu mer värktabletter för att hålla febern nere o för att jag hade så svårt att andas så jag fick även syrgas.. inga läkare visste varför de kunde ha blivit såhär o hur allt kunde gått så fort.

Eftersom jag hade 40 graders feber, ingen aptit, knappt kunde andas o orkade inte röra på mig så orkade jag inte ta hand om Ellinor vilket var fruktansvärt jobbigt. Jag försökte amma men de tog för mycket på krafterna o sen fick jag en massa antibiotika så hon fick magknip o bara skrek så då slutade jag o hon fick istället äta ersättning vilket funkade mycket bättre. Eftersom jag inte orkade ta hand om Ellinor så fick hon vara med Gun så att jag kunde vila i lugn o ro.. men när Gun kom o skulle hämta henne så visste jag inte vart jag skulle ta vägen, att lämna ifrån sig sitt eget barn för att man är för sjuk för att orka ta hand om, den känslan går inte att beskriva..

Fortsättning följer...

Ha en fortsatt trevlig Fredag♡

Likes

Comments

Läkarna sa att om man har riktigt otur så kan proppen i benet lossna o gå upp i lungorna, vilket då kan bli livshotande men eftersom jag tog blodförtunnande sprutor nu så är det ingen fara.. Jag hade tagit sprutorna både morgon o kväll precis som jag skulle men efter ca 5-6 dagar så började jag få feber igen. Jag ringde vårdcentralen o dom tyckte att jag skulle komma in o ta blodprover för att se om jag hade nån infektion på gång i kroppen men de var tydligen ingen risk att jag hade fått nån infektion eftersom provet var lågt så de var skönt o veta.

Helgen gick o febern steg så jag tog värktabletter regelbundet för att hålla febern nere..

På måndagen vaknade jag av att jag kände mig pigg o utvilad vilket kändes så himla skönt, äntligen börjar jag bli "normal" igen!
(Trodde jag)
Jag skulle till bvc med Ellinor o jag fick skjuts av Gun. Efteråt gick vi till cafeterian på Borlänge sjukhus o fikade innan hon körde hem mig o Ellinor igen.

Senare under kvällen fick jag feber igen o helt plötsligt högg de till i vänstra lungan o jag fick svårt att andas.. Jag ringde mamma i panik o sa att jag knappt kunde andas. Hon sa att jag skulle ringa 1177 igen o de gjorde jag..

Jag var livrädd o satt nästan o skakade medans jag satt i den där jäkla kön till 1177. Tillslut svarade dom o jag förklara hur de var o sköterskan hörde att jag hade svårt att andas o de enda hon sa va "DU MÅSTE ÅKA IN TILL AKUTEN NU! DU KAN HA FÅTT EN PROPP I LUNGAN! O jag sa bara "VA? Nej det är omöjligt, de finns ingen risk att jag kan ha fått en propp i lungan, jag tar ju blodförtunnande" men sköterskan sa bara "ÅK IN SÅ FORT DU KAN! Har du ingen som kan köra dig så ring ambulans!

Efter ett tag så kom Gun o körde in mig till Falun ännu en gång.. Efter nån timmes väntande fick vi äntligen komma in o jag fick samma läkare som jag fick sist, hon lyssnade på lungorna o hjärtat o hon kollade även febern, jag hade 39,5 grader så jag fick en alvedon.. väntan var lång o till slut kom en sköterska in o tog blodprover. Innan sköterskan kom in försökte jag mata Ellinor men jag hade så ont, jag kunde knappt sitta, stå eller gå, ingenting kändes bra o jag tänkte att nu kommer jag att dö..

De finns så himla mycket mer att berätta men idag orkar jag inte skriva så jättemycket men jag hoppas att ni uppskattar de jag skrivit om hittills.

Likes

Comments