Header

Hej!

Någonting som jag går och längtar efter här hemma förutom bebis är jeans och kläder i allmänhet som inte bara lyser gravid eller mamma. De senaste veckorna har jag inprincip gått i mjuka byxor och alex tröjor och jag känner att kläder kommer att få tillbaka sin älskade mening igen när gravidmagen är borta.. Jag är såå sugen på att köpa en helt ny garderob och mina byxor som jag har haft innan jag blev gravid ser mer ut som ett par försmå strumpbyxor som man håller upp och funderar på hur tusan ett par BEN har fått plats i de där? haha.

Jag kommer verkligen att vara snäll mot mig själv efter förlossningen och känner ingen press att jag måste komma in i mina gamla jeans direkt, eller att de ens måste passa överhuvudtaget i framtiden. Jag har alltid varit väldigt liten och känner inte att det skulle vara något negativt om det skulle stanna kvar eller läggas på några kilo från min startvikt. 11kg som jag har gått upp nu under graviditeten kanske inte behöver stanna kvar men ärligt talat så äger jag ingen våg och kommer inte att lägga fokus på vikten det minsta. Det viktiga för mig kommer vara att få känna mig stark igen, när kroppen är redo.

Därför känns det också onödigt att köpa något idag när jag inte ens vet vilken storlek jag kommer att vara i vår. Jag tänker att det kommer att vara flera månader, kanske även över ett år? då kroppen ständigt kommer att förändras. Min plan är att försöka använda de plagg som jag kan från garderoben under året som mammaledig och köpa lite nya mer bekväma (men fina) plagg som passar bra att ha i lekparken och som tål att smutsas ner och tvättas hundra gånger i veckan. Sen ska jag försöka spara pengar under året till ett klädkonto och när jag efter min mammaledighet går på en anställning så tänker jag mig en shoppinghelg då jag ska unna mig massvis med nytt inför jobbet, helt efter hur min kropp ser ut då. Känns bara som en evighet dit, men evigheter kommer tillslut dom också :)

Här kommer en drös med bilder från hur jag har sett ut de senaste åren 💗

Likes

Comments

Hej!

Hoppas allt är bra med er :) ✨

Har haft en lugn start på dagen utanför datorn. Sov ganska dåligt inatt med uppvak varannan timme och var uppe och åt frukost vid 05. Tog igen lite sömn på morgonen och har sedan bara kollat ett avsnitt av Dr Phil och varit ute på en promenad på 40 minuter - i ett område med stora backar kanske ska tilläggas haha :) (läs bebis kooom). Det fungerar faktiskt bättre att gå nu än vad det gjorde för 2 veckor sedan vilket jag jublar över. För två veckor sedan var det som att promenera med ett stenhårt tungt bowlingklot i magen och då sammandragningarna kom regelbundet vid minsta ansträngning så var det bara ett varv runt kvarteret som fungerade. Att jag idag kan gå 40 minuter förvånar mig då jag trodde att det skulle bli "värre" desto fler dagar som passerade, vilket det alltså inte har blivit :). Däremot får jag ibland strålande hugg ner mot högra skinkan bak och vänstra ljumsken fram och barnmorskan förklarade det som att det var ischiasnerven som tydligen finns både fram och bak. Lyssnade även på ett avsnitt från podden barnvagnspromenader (avsnitt 17) vilket var väldigt intressant.

De tog upp en fråga som gällde ett 6-årigt barn som var otroligt aggressiv, gick emot allt och konstant fick utbrott på mamman. Det man gav till svar var inprincip att det troligtvis hade att göra med att anknytningen mellan mamman och pojken under den första tiden då han var spädis kanske hade rubbats på något sätt vilket fick mig att lyssna noga med uppspärrade ögon. Att de kanske inte fick det där nära bandet redan från början och att det nu utspelar sig i att han gör revolt för att få 100 % uppmärksamhet. Så nu går tankarna kring hur fascinerande (och lite läskigt) det är att saker som händer tidigt, tidigt i livet - redan under de första veckorna som nyfödd kan ge sig i uttryck flera år senare.

Sedan har jag ätit lunch och tvättat och väntar nu på att Sofia ska komma hem från jobbet. Sen blir det eventuellt en promenix till med henne :)

Kram Jen 💗

Jag & mini just nu, inte helt lätt att sitta med datorn nu heller =) En riktig kanonkula!

Likes

Comments

OKEJ. Det här kan nog vara det mest onödiga inlägg jag någonsin har skrivit så har ni annat för er- prioritera det istället för att läsa det här haha.

MEEEEN OM det finns någon "tappa allt" demon som kan hoppa in och ta över andras kroppar så har den där demonen utan tvekan kommit för att hemsöka mig. Jag trodde seriöst aldrig att jag skulle skriva om att tappa saker i golvet, men jag bara MÅSTE få ur mig det här nu haha.

Jag tappar allt. Heeeeeeeela tiden och ALLT som går att tappa- tappar jag. För det första så kan vi börja med att prata om att det är otroligt kämpigt att böja sig ner som gravid haha. Varje gång jag ska böja mig ner får jag ta ett djupt andetag, hålla andan och försöka kämpa mig ner för att sedan kämpa mig upp med ett stort flås som avslut. Idag i en affär när jag skulle kolla på några saker på nedersta hyllan så satte jag mig på huk för att kunna kolla prislappen. Tror ni att jag kom upp därifrån med vinterjacka och allt? Haha, knappast. Fick hålla mig i hyllorna för kung och fosterland med kämpande fingertoppar och försöka virka loss benen under mig för att kunna ta mig runt och upp på alla fyra och flåsa mig stående med rött ansikte och mössan på sniskan haha.

Men iallafall, det här viktiga ämnet med att tappa allt måste vi ju fortsätta prata om så, såhär ser mina dagar ut:

Tar en banan från klasen - bananen flyger iväg och landar på golvet. Bär tallriken efter maten - båda besticken landar på golvet. Tar en tröja från garderoben - tre tröjor åker ut ner på golvet. Stänger garderoben- tappar tröjan jag ska använda. Ska tända ljus - tappar tändaren. Ska tända ljus försök nr 2 - tappar värmeljuset. Nu precis för 10 minuter sedan när jag skulle ta ut smöret till en rostad macka så åker crème fraichen med ut och splashas över golvet- varav droppen för att jag ville skriva detta inlägg haha.

Innan idag kom även Alex in i köket, stannar upp och frågar mig varför det ligger knivar på golvet? varav jag smyger iväg ut från köket och mumlar något om att råka tappaa...

Jag vet inte varför den här klumpigheten har blivit en del av min vardag eller om den alltid har funnits där men att jag bara inte varit höggravid tidigare haha.

Nu har jag fått skriva av mig så kanske att det var det som behövdes för att den där demonen ska flytta ut.

Kram på er! 💗

Likes

Comments

Hej!

Fick en fråga om min mage har kliat något nu under graviditeten och tänkte att jag kunde skriva ett svar om det till er alla, samt vad jag har använt för bodylotion.

Redan tidigt in i graviditeten så fick jag hem en olja från ett pressutskick från märket Weleda - Stretch mark massage oil. Jag började använda oljan på magen innan läggdags men tyckte ändå att det blev lite kletigt. Det är många som har rekommenderat just det märket och den oljan så jag tror att många har varit väldigt nöjda med den om det är något du själv vill testa. Dock tyckte jag att det kändes som att jag alltid luktade lite olja och att jag blev lite fet om händerna efter att bara ha kliat lite på magen.

I v.22 (hämtade precis bilderna från ett tidigare inlägg jag skrivit så därför jag vet på pricken med vecka och datum haha) så köpte jag iallafall en bodylotion som jag ville skulle vara så skonsam som möjligt mot huden och som inte skulle innehålla massa kemikalier? eller annat som jag tänkte kanske kunde vara dåligt för bebisen (ingen aning om det spelar roll eller inte). Blev tipsad om den här från Eucerin av personalen på Apoteket och har nu använt den dagligen över hela kroppen sedan dess. Den har alltså varit väldigt hållbar, i 17 veckor har jag använt den för att vara exakt haha men nu är den dock slut. Den luktar gott och går in ganska fort i huden :).

Jag har inte haft en mage som har kliat jättemycket, har läst om en del som kan få riktig klåda men det har jag inte känt av alls. Jag tycker att jag fick lite mer hår på magen ett tag och när håret la sig åt fel håll med gravidbyxorna på så tyckte jag att det kliade något fruktansvärt. Nu använder jag nästan bara byxor som inte har tyg över magen (tycker att det trycker för hårt) så känner därför inte av samma "hår-problem" nu haha. Jag upptäcker ändå mig själv att dra fingrarna och klia lite över magen ibland men inte frenetiskt som vid ett myggbett. Så jag har kommit skonsamt undan men tycker att det är skönt och att det hjälper med en mjuk och insmord mage :)

Kram Jen 💗

Likes

Comments

Heej!

Hela den här morgonen har gått åt att filma veckans Gravid vecka för vecka klipp där ni på Fredag får höra lite kring hur jag tänker om just amning samt att jag går igenom vagnen! Har precis klippt ihop videon och skickat in den så nu börjar kroppen tråna efter lite lunch =) Igår var vi och åt kvällsmat hos Alex farmor & farfar (köttbullar med potatis, brunsås, blomkål i ugn och hemmagjord lingonsylt. MAGISKT!) och att då även få med sig en lunchlåda hem till idag känns nästan lite för lyxigt :)

Det regnar och är allmänt grått i Halmstad så kan inte påstå att jag är jättesugen på att ta mig ut idag men behöver en liten promenad snart innan Alex kommer hem med bilen då jag brummar iväg på lite äventyr.

Jag tänkte fråga er om ni tycker att det är värt att köpa amningskudde innan man ens kommit in i rutin? Många säger ju att amningskudden är guld värd att ha med redan till BB men jag tänker om det är smartare att lägga pengarna när man väl kommit hem och verkligen känner att det behövs för att underlätta? Vad tycker ni?

Kram Jen 💗

Likes

Comments

Hej!

17:e Januari och vi är nere på ensiffrigt inför bf (9 dagar kvar!) 😃 Idag har jag lite saker som jag skulle vilja få gjort så här kommer min "lilla" dagslista. Får se om jag hinner allt idag, beror på lite vad kroppen säger :)

- Gå en promenad

- Svara på kommentarer & mail

- Skriva ut examensarbetet som är klart men inte inskickat

- Läsa igenom det för att upptäcka stavfel (vet inte hur många gånger jag redan har läst igenom det men hjärnan är ju inte den bästa nu haha) och SKICKA IN.

- Gå in till stan och köpa ett tidningsställ som jag inte har kunnat sluta tänka på i flera dagar nu

När Alex kommer hem från jobbet med bilen:

- Åka till babyproffsen och Lekmer/Lekia? för att kolla på amningskudde

- På presentjakt till mamma som snart fyller år

- Till apoteket för att hämta ut en babybox + köpa bodylotion & ny rengöring till ansiktet

- Till K-rauta för att kolla på nya kökshandtag

- Till Maxi för att storhandla (behöver dock få med Alex på detta som bärhjälp)

- Köttbullemiddag hos Alex farmor och farfar ikväll med Alex familj. Finns knappast något bättre än dom köttbullarna! :)

Så det är bäst att jag sätter igång! Hoppas ni har fått en bra start på den här Tisdagen! :D

Kram Jen 💗

Likes

Comments

Hej!

Stod i duschen innan idag och funderade på vissa saker som har ändrats under graviditetens gång. Tänkte lista upp lite saker som har förvånat mig eller där tankesättet ändrats lite.

- Jag har hela tiden tyckt att jag haft en ganska synlig mage från att den började växa runt v.12-13. Att jag ändå har kunnat se min lilla gravidkula. Kanske inte att magen var uppenbar för andra men för mig har den varit synlig och i många lägen stor. Idag när jag tittar tillbaka på bilder, även när jag är runt v.25 och uppåt så tycker jag att magen ser väldigt liten ut och tänker att "tänk att jag tyckte att jag hade så stor mage här, den är ju miniliten". Dock vet jag med mig att det kändes som att kameran förminskade magen på något sätt haha. Här är några bilder där jag tyckte att magen var stor men där jag idag tycker att den känns väldigt liten haha.

Översta två: v.21 & v.22 Nedersta två: v.26 & v.28

- Jag trodde att halsbränna under en graviditet var som "vanlig" halsbränna då man får en liten sur uppstötning men att det går över ganska fort. Oj så fel jag hade om det haha. Gravidhalsbränna för mig är en konstant brännande känsla i bröstkorgen som kan pågå i flera timmar, göra det svårt att äta och gärna kommer upp om man bara vrider sig i sängen eller kanske bara rapar haha.

- Jag trodde inte att foglossning kunde komma så tidigt i graviditeten som i v.10 som det gjorde för mig, vilket verkligen förvånade mig. Jag trodde foglossning endast kom i slutet av graviditeten i följd av en fullvuxen bebis som tryckte mot bäckenet. Lärde mig snabbt att det istället beror på hormonet som luckrar upp fogarna..Som tur var gick det över efter några veckor.


- Jag trodde att jag skulle tappa humöret mer än vad jag har gjort som gravid och att jag skulle vara allmänt ostabil. Tummen upp för att jag har fått vara mig själv :)


- Jag har blivit förvånad över lugnet jag har känt efter att rädslan för missfall la sig efter v.13-14. Jag har känt att "allt löser sig" inför det mesta då jag innan trodde att jag mer skulle ha panik över allt.

- Jag lägger ändå mer tankar och oro på hur amningen kommer att bli efter, än hur själva förlossningen kommer att bli. Förlossningen är jag lugn över medan det känns som världens projekt att få till en fungerande amning utan att ständigt ha ont (tvärt om vad jag trodde att jag skulle tänka på i slutet)

- Jag har även blivit förvånad över hur många kisspauser jag har behövt ta under ett dygn haha.


- Sjukt förvånad över hur dyrt det varit med alla bebissaker. Vi har lagt betydligt mer än vad jag trodde det skulle kosta och tycker ändå att vi bara har gjort bra och vettiga köp..


- Allmänt förvånad över hur det känns att ha en bebis i magen som rör sig. Går nog aldrig att beskriva helt utan måste upplevas 💗

Kram Jen 💗

Likes

Comments

Hej!

Någon har dragit ut min energiplugg och slängt iväg den någonstans för den här kroppen orkar inte göra många knop just nu. Igår kväll var vi ute och åt middag med Alex mamma & familj. Fantastisk god plankstek och crème brule till efterrätt. Har också sovit gott inatt med många timmars sömn samt att det har varit fint väder idag vilket i vanliga fall brukar krydda till energin lite extra, men ändå vill jag bara krypa ner och spendera hela den här dagen i sängen.

Idag har jag iallafall varit på besök hos barnmorskan och när vi bokade in den här tiden för några veckor sedan så minns jag hur jag tänkte att jag kanske inte skulle hinna gå det här besöket - 16 Januari, men då har vår bebis kanske hunnit komma redan... Men nu börjar jag tänka att vi kommer att hinna med massvis med fler besök framöver haha.

Jag frågade hur det fungerade om han inte kommer av sig själv den närmsta tiden och när man då isåfall bokar in tid för igångsättning. Nästa besök jag har är 24 Januari och 31 Januari och har han inte kommit då så bokar vi in igångsättning i v.41+6 (alltså när jag har gått 41 fulla veckor och 6 dagar, vilket räknas in som slutet i v.42) Det datumet är då 9 Februari (om jag räknar rätt) så som sagt, blir det ingen bebis innan dess så kör vi igångsättning då :)

Annars såg allt fint ut, mitt järnvärde var bra, blodtrycket fortfarande lågt med det är ju ändå positivt, fina hjärtljud och en livmoder lååångt upp vid revbenen :) Nu ska jag ta mig ut på en promenad innan det blir mörkt (märker ni föresten att det blir lite ljusare för varje dag nu?? Lycka!) och sen får jag se om jag/vi orkar åka och storhandla ikväll eller om vi skjuter på det tills imorgon.

Kram Jen 💗

Gårdagens magiska efterrätt 💗

Likes

Comments

Nu när v.38 har passerat (veckan då jag hoppades att mini skulle komma) och vi är inne i v.39, i en dag där de enda egentliga känningarna jag har från en bebis är hans rörelser i magen... Så känns det lite som att vi har missat tåget. Som att man har sprungit och rusat fram till v.38 (tåget) för att sedan se hur dörrarna stängs mitt framför ögonen på en och hur tåget sakta rullar iväg. Sekunden senare går tankarna kring när nästa tåg går? och att jag absolut inte får missa det tåget trots att det kommer att innebära en hel del väntan.

Så. Där sitter jag just nu, på en bänk på perrongen mellan två tåg och tittar upp mot avgångstiderna för att försöka se en ny tid. Jag sitter i väntan och funderar på hur jag ska göra för att fördriva tiden på bästa sätt och börjar innerligt att hoppas på att det kanske kommer ett insatt tåg som kommer lite tidigare än väntat, som en glad överraskning. Inte bokstavligt talat då, jag sitter ju inte på någon perrong nu utan det här är ju bara en ren mental koppling till bebisen men det känns som att jag kommer att få sitta där och vänta en stund till.

Just nu växlar tankarna till att det kan hända nu - nu händer något?! till att det aldrig kommer att hända. Som att alla resterande tåg har blivit inställda och att det bara är att åka hem igen. Som tur var så vet jag med mig att det kommer ett nytt tåg, bara jag väntar tillräckligt länge. Därför går jag in på stationen och unnar mig det bästa som finns att få tag på innan jag återigen går ut och väntar med spänning 💗

Kram Jen

Bild från när vi precis fått se mini för första gången i v.12-13 💗

Likes

Comments