Jennifer Davidson Jag mot anorexin
Jennifer davidson Jag mot anorexin
Jennifer davidson Jag mot anorexin

Detta receptet hittade jag i en kompis kokbok faktiskt. Jag tyckte att det lät supergott och tog därför bild på sidan och lagade det hemma. Det visade sig vara lika gott som jag tänkte mig, om inte godare. Därför tänkte jag dela med mig av den rätten här och nu. Receptet gäller för fyra personer.

1 morot
1 palsternacka
4 potatisar
olivolja
flingsalt
1 schalottenlök
200 g kantareller
3-4 kycklingfiléer
2 dl matlagningsgrädde
1 dl vispgrädde
1 msk italiensk kalvfond
1/2 citron (skal och saft)
salt och peppar
1 paket tärnad pancetta
klippt gräslök
olivolja (att steka i)


• Sätt ugnen på 200 grader.
• Skala och tvätta rotfrukterna och dela dem i klyftor. Lägg dem på en plåt klädd med bakplåtspapper eller i en ugnssäker form. Pensla med olivolja och blanda runt. Strö på flingsalt. Baka i ugnen i cirka 20 minuter.
• Hacka löken och skiva kantarellerna. Bryn dem i olivolja och lägg dem på ett fat.
• Bryn pancettan och lägg på ett fat.
• Dela kycklingen i ganska stora bitar och stek dem i fettet från pancettan.
• Rör ned lök och kantareller.
• Häll i grädde och fond och låt småkoka.
• Tillsätt citron.
• Låt puttra till kycklingen är genomstekt. Smaka av med salt och peppar.
• Strö på pancettan och den klippta gräslöken.

Receptet kommer faktiskt från Maja som var med i Sveriges yngsta mästerkock för några år sedan. Jag måste säga att hon är riktigt bra på att komma på smaksensationer. Bye for nowww!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Söndag igen. För mig har det varit en riktigt jobbig dag med migrän... Jag laddar med andra ord upp för den nya veckan med mycket vila även om det känns som att jag inte rör mig tillräckligt då, men alla behöver vila ibland och det ska inte den här sjukdomen få ta ifrån mig mer än den redan gjort i mina konstiga sätt att plugga...


Måndag

➪ Skola 08.10 - 15.10

➪ Bokbussen för att lämna tillbaka ”som stjärnor i natten” (läs min recension HÄR)

➪ Skriva klart både en teknikuppgift och en inlämning om en bok vi läser

🍝 fläskfilé med kantareller och pasta

🍲 hemmagjord pyttipanna

jag på min promenad för att köpa drickyoghurt imorse, haha

Tisdag

➪ Skola 08.15 - 13.05

➪ 14.10 synundersökning inför att jag ska börja övningsköra (!!?)

➪ Öva på min presentation jag ska ha på onsdag i hemkunskapen

🍝 korv med potatismos

🍲 lax med spenat och citronsås + potatis


Onsdag

➪ Skola 08.20 - 11.00 (kanske kanske blir denna dag heldag istället)

➪ Förmodligen lite olika plugg

🍝 tomatsoppa

🍲 köttbullar med potatis och sås


Torsdag

➪ Vägning + samtal på anorexienheten klockan 10

➪ Läkarbesök klockan 11

➪ Eftersom vi kommer komma hem runt 12 och det tydligen är ”skapande skola” i skolan (inga riktiga lektioner) kanske jag stannar hemma torsdag eftermiddag

➪ Träning med klubben på kvällen

🍝 rester

🍲 rester

också från min promenad!

Fredag

➪ Skola 08.30 - 15.00

➪ Pluggggggggg

🍝 köttfärssås med pasta

🍲rester (och nej, i detta hus är vi inte så kreativa och det är okej)


Lördag

➪ Kommer förmodligen behöva plugga lite under dagen så att jag inte gör allt på samma dag

🍝 ej planerat

🍲 ej planerat


Söndag

➪ Lite plugg här med förmodligen

🍝 ej planerat

🍲 ej planerat


Hoppas att du får en riktigt grym vecka! Glöm inte att ta hand om dig själv. Det tar faktiskt på krafterna att vara i skolan eller på jobbet.

Likes

Comments

middagen; pastasallad av pasta (ofc), kyckling, sallad, tomat och gul paprika. inte min favorit...

Likes

Comments

Oj vilken dag! Det har vekligen varit en dålig dag ångestmässigt. Mycket ångest kort sagt.

Vid frukosten ringde min behandlare för att meddela att min andra behandlare blivit sjuk. Grejen är att jag har "min" behandlare (L) och den andra är "mina föräldrars" behandlare (A). Egentligen är båda mina bahandlare, men en pratar mer med mig och en mer med mina föräldrar. Det var iallafall A som var sjuk så jag hade samtal som vanligt.

Väl på anorexi-bulimienheten vägdes jag först vilket idag var rätt jobbigt tyvärr. Vi planerade in en tid med min doktor där nästa vecka och efter fem minuters prat med mamma med i rummet gick hon ut i väntrummet så det bara var jag och L kvar i rummet. Det var sjukt jobbigt möte idag. Jag var nära på att börja gråta flera gånger. Varför det var jobbigt kommer jag inte gå in på så mycket (eftersom det kan vara triggande) mer än att vi pratade om mina tankar, känslor och beteenten som en triangel.

bild från AB

När vi kom ut i snön brast det dock. Många många tårar föll i kylan och först när jag gick till skolan kunde jag lugna mig lite.

massa ångest efter besöket

Efter skolan åkte vi ganska fort eftermiddagen till klubbstugan. Eftersom jag valt att träna på lördag denna veckan gick jag en promenad istället, det var skönt det också. Det var också lite orienteringsteori efter så det var bra!

Detta var iallafall lite av min dag som en bergochdalbana. Hoppad att din dag varit bättre, och att min blir bättre imorgon... Hejdå för nu!

lite bilder från min promenad

Likes

Comments

Jag har precis, alltså verkligen för typ fem minuter sedan, läst ut en bok. ”Som stjärnor i natten” heter den och det kan vara en av de bästa böcker jag någonsin läst. Den ligger definitivt på top-tio listan.

Boken handlar om Theodore Finch och Violet Markey. De träffas en dag upp i klocktornet vid skolan där de båda tittar ner och tänker på hur det skulle vara att hoppa och vila för all framtid. Som tur är räddar de varandra och de börjar jobba med ett projekt ihop i skolan. De kommer närmre varandra och umgås allt mer i smyg.

På baksidan av boken står det såhär:

”Alla är övertygade om att populära Violet Markey räddar skolans freak, Theodore Finch, från att hoppa, den där dagen uppe i skolans klocktorn men sanningen är egentligen en annan.
Ända sedan hennes syster dog i en trafikolycka har Violets liv varit skevt. När hon lär känna Finch öppnas dörren till något nytt. En tillvaro där allt är möjligt som rymmer den djupaste sorgen och den största kärleken. Men samtidigt som Violets värld växer, börjar Finchs värld krympa.”

Nu förstår jag varför framsidan ser ut som den gör och det gör mig både arg och ledsen. Men vad är det som gör mig så ledsen? Jo, att livet kan vara så svårt att leva, och hur jag på vad som känns som atomnivå kan relatera till Violet eller Finch i vissa stunder.

Arg? Nja, kanske mer frustrerad. Mycket hade kunnat göras bättre i deras liv. Lösningen på stökiga elever är inte avstängning och isolering. Att föräldrar som inte förstår och gör allt i sin makt för att skydda sina barn. Jag förstår dem, men till en viss nivå. Det är också något jag, och de flesta andra ungdomar, kan relatera till.

Jag grät i slutet, av sorg och av saker de får uppleva men som ingen ska behöva uppleva. Den är så fruktansvärt bra och gripande.

Kommentarer:

”Det är en sällsynt rolig och fruktansvärt sorglig roman för unga vuxna, men egentligen skulle jag vilja sätta den i händerna på varenda människa. /.../ 'Som stjärnor i natten' är den bästa sortens ungdomsroman: den tar mänskliga känslor på allvar.”

Lotta Olsson, Dagens Nyheter


”Jag har sällan, om någonsin, läst en så bra skildring av depressionens påverkan på en människas liv. De är så vackert och så sorgligt att jag nästan går sönder. ... den bästa och framför allt den starkaste boken jag läst på ganska länge.”

Enligt O

"Som stjärnor i natten" finns att köpa hos Adlibris , Bokus och Akademibokhandeln.

Jag har bara ett tips: LÄS DENNA BOK!!

Likes

Comments

Ännu en söndag är kommen och jag är faktiskt taggad inför den nya skolveckan. Som du kanske förstår älskar jag skolan. Det är min fria zon, mitt enda ställe utan anorexin vilande över mig. Vecka 3 kommer för min del se ut såhär:


Måndag

➪ Skola 08.10 - 15.10, alltså åtta timmar exakt

➪ Iväg till bokbussen för att lämna tillbaka lite böcker

🍝 pestopasta med köttbullar

🍲 lax med potatis och sås


Tisdag
➪ Skola 08.15 - 14.55 inklusive hemkunskap i köket (!)

➪ Ta det lugnt och kanske plugga lite på eftermiddagen

🍝 festpasta med fläskfilé

🍲 lasagne (!)


Onsdag

➪ Skola 08.20 - 11.00 (halvdag)

➪ Försöka läsa lite i min bok så att jag kan lämna tillbaka den nästa vecka

🍝 fiskpinnar eller falafel med potatismos

🍲 skinkpasta med svamp

detta tänkte jag testa denna veckan

Torsdag

➪ Besök på anorexienheten på morgonen

➪ Skola 12.20 - 15.35 (halvdag)

➪ Läsa i vår engelskabok för nästa veckas läxa och kanske svara på frågor om boken

➪ Kanske träning med orienteringsklubben på kvällen (besorende på om jag väljer torsdag eller lördag)

🍝 rester

🍲 pannkakor eller rester


Fredag

➪ Skola 08.30 - 15.00

➪ Börja skriva på min krönika i skolan och kanske fortsätter hemma

🍝 broccolisoppa

🍲 kyckling med pasta och avokado

jag idag!

Lördag

➪ Kanske träning tillsammans med Göteborgs orienterare (beroende på om jag väljer lördag eller torsdag) Väljer jag torsdag går jag förmodligen runt på lördagen

➪ Arrangera ett lopp på Liseberg med orienteringsklubben

🍝 ej planerat

🍲 ej planerat men något som jag kan äta på loppet


Söndag

➪ Städa klubbstugan med familjen

➪ Åka till farmor och farfar

🍝 ej planerat

🍲 hos farmor och farfar


Såhär kommer min vecka att se ut med reservation för en massa ändringar såklart, så blir det ju alltid. Men i grova drag stämmer detta! Ny vecka - ny start.

Likes

Comments

Hej och god eftermiddag!

Jag vaknade jag av mig själv strax innan halv sju, så jag låg och kollade på mobilen ett tag innan jag steg upp. Det vankades äggfrukost nere i köket och jag hade som vanligt inget annat val än att äta... Så strax innan nio var två mackor med skinka, ett ägg och ett glas juice nere i min mage.

min frukost

Jag gjorde mig bara i ordning och målade lite innan det lite drygt en timma senare var dags för måltid igen (...). Efter det kom min moster och två av mina kusiner hem till oss och vi gick genast ner till ett målarställe bara fem minuter hemifrån där man kan måla på keramik. Jag valde att göra en mugg utan öra för att ha pennor i. Jag målade i blått och lite lila och valde att ha ”kristallfärg” inuti muggen. Hoppas att det blir bra! Vi fick nämligen inte ta hem sakerna direkt, utan de ska brännas och glaseras först.

min kopp jag har målat idag / fler bilder från målarstället

Vi gick sedan in på en secondhand som ligger nästan vägg i vägg med målarstället och jag hittade (som vanligt) två böcker och en sänglampa. Jag är så trött på min rosa sänglampa och tycker verkligen inte att det passar in i mitt vita rum nu. Den jag köpte var iallafall grå/silvrig och kostade endast 25 enkronor, ett riktigt bra köp enligt mig.

Eftersom måleriet och ”shoppandet” drog ut på tiden lite kom vi inte hem förrän kanske halv ett vilket gjorde att lunchen fick skjutas upp lite. Alltid jobbigt att inte äta på mina bestämda tider, men det gick okej. Jag kommer äta mellanmålet lite senare också, så det blir nog bra trots allt.

en riktigt bra text jag hittade

Resten av dagen kommer nog gå ut på att hitta ett ämne jag kan skriva min krönika om, plugga lite glosor i olika språk och läsa lite i en engelskabok. Har du någon bra idé till min krönika kan du alltid skriva HÄR! Sen får vi ju inte glömma att jag ska äta en massa också ”ha. ha. ha.”

Jag hoppas iallafall att DU får en kul eftermiddag och kväll och att DU mår okej - eller bra - eller helst amazing!

Hörs!!

Likes

Comments

Idag slutade jag skolan vid 11.00 eftersom onsdagar är en av de två dagar jag går halvdag i skolan.
Efter att jag, efter många om och men, ätit upp lunchen som för övrigt var pasta med räksås som egentligen är en av mina favoriträtter...
Jag och pappa satte iallafall igång med att måla sista lagret med färg i mitt rum, så nu är det i princip klart, tror jag kikar in och uppdaterar om det imorgon!
När vi målat färdigt fick jag uppenbarligen inte nog eftersom jag direkt tog fram min målarbok. Jag har målat från och till i den hela veckan och jag älskar det - en sådan terapi! Såhär långt har jag kommit:


Ha det bra och glöm aldrig att du är värdefull!

Likes

Comments

Varför äter du bara inte och gör allt för att bli frisk när sjukdomen är så hemsk som den är?

Ja, varför gör jag inte det? Först och främst; jag äter. Jag äter mycket oftare än de flesta, och stora mängder. Jag tvingas äta upp varenda smula. Jag har inget val. Andra hade kunnat äta tills de blir lagom mätta, men jag måste äta till jag får en mättnadskänsla som liknar den många får på jul – varje måltid. Jag får mat serverat och jag blir så fruktansvärt mätt, vilket bara förvärrar tankarna. För det andra; det hade inte varit den dödligaste mentala sjukdomen bland ungdomar ifall det "bara hade varit att äta". Skulle man ställa en liknande fråga till en som håller på att förblöda: Varför slutar du inte bara att blöda och satsar på att täppa igen såret istället? Eller till någon med förkylning: Sluta hosta och snörvla och fokusera helhjärtat på att bli frisk! Man skulle aldrig ställa sig den frågan om någon var sjuk så att det syntes. Anorexia är en sjukdom av en anledning. Den syns inte alltid utåt, men innanför väggarna pågår det ett krig.

ingen mindre än jaag i mitt gamla rum!

Hur fick dina föräldrar reda på det?

Alltså det var inte riktigt så att jag berättade för dem vad jag höll på med och att jag hade gått ned massor i vikt. De märkte det när jag gick med vinterjacka i maj (för att jag frös), när jag hade "lättare" kläder på mig (typ T-shirt eller shorts), åt mindre än vad jag brukade hemma osv. Jag åt bara ett mål tillsammans med min familj på dagarna eftersom mina föräldrar åkt till jobbet och min syster redan ätit frukost. På så sätt var det svårt för dem att veta hur mycket jag åt totalt sett. Lunchen var i skolan och sedan kom middagen hemma.


Jag undrar hur du tänker kring matbilder på Instagram (typ Bianca Ingrosso mfl.)? Jag tänker att matbilder kan bidra till kaloriräkning och kroppshets då de flesta bilder innehåller lite kolhydrater eller annat, fattar du hur jag tänker? Jag menar att bilderna på Instagram är väldigt förfinade för att det ska se bra ut (innehålla färre kalorier) vilket bidrar till all hets! Det leder till att jag funderar på din matdagbok, jag själv gillar den men funderar på om den också kan ha negativa effekter, hur tänker du kring det? Nu blev det två frågor i en och kanske lite luddigt men hoppas du fattar vad jag menar, kram på dig!

Personligen blir jag faktiskt väldigt motiverad av fräscha matbilder på Instagram och andra sociala medier. Motivationen i bilderna sitter nog egentligen i att jag vill kunna få äta det jag vill - det blir alltså en motivation till att bli frisk. Till exempel hade jag älskat att få äta smoothiebowls till frukost för det är så gott. Jag hade också velat äta mer vegetariskt, dels för att det är gott, men största anledningen är miljön som jag på senare dar har blivit väldigt insatt i. Tillbaka till frågan. Jag ser väldigt lätt ungefär hur många kalorier en måltid innehåller och på så sätt kan det, som du skriver, bli lite till en hets. Anorexin vill ju att jag ska äta mindre än alla andra. Gör jag inte det kan det då bli en oerhört ångest kring detta. För att minska hetsen, om man ändå ska lägga ut matbilder på internet, tycker jag att man ska äta lagom mängder (alltså inte medvetet för lite) och enligt tallriksmodellen. På så sätt kan det bli mer motiverande än triggande.

Jag har svårt att se hur min egna matdagbok ska kunna se förfinad ut med all den mat jag äter, men jag förstår hur du tänker. Mitt matschema är dock för alla 13-25 åringar, alltså inte bara för patienter med ätstörningar. I tonåren och upp emot 25-årsåldern rekommenderas man äta dessa mängder varje dag för att kunna växa tillräckligt och för att kroppen ska kunna må bra allmänt. Jag vill kunna inspirera andra med min matdagbok för att färre ska hamna i helvetet där jag befinner mig just nu.

en lunch på Espresso House för några veckor sedan

Hur mår du nu?

Jag skulle ljuga om jag sa att jag mår bra, för det är det sista jag gör. Om jag ska vara helt ärlig har det blivit värre på sistone, jag vet inte riktigt varför, men så är det. Jag har så mycket ångest vissa dagar att jag inte kan göra någonting, jag bara går runt och gråter och väntar på att det ska gå över. Det är sjukt jobbigt. Jag finner aldrig riktigt någon tröst i ord eller handlingar personer gör för mig, utan det är alltid den där obehags- och ångestkänslan i ryggsäcken.


Kommer du ”satsa” mycket på orienteringen i framtiden?

Ja, det är väl ändå planen eftersom jag tycker det är såpass kul att orientera. Satsa och satsa, jag vill ju (förmodligen) gå på Katrinelund och det kan man väl ändå kalla att fokusera på idrotten. Sedan att försörja sig på orientering hade ju varit en dröm, men det är omöjligt. Inte ens världens bästa orienterare kan göra det tyvärr.

sunsets are proof that no matter what happens, every day can end beautifully

Vad blev du gladast över på julafton? Vad var din favoritjulklapp?

Gladast över på julafton, hmmm. Jag glömde nog sjukdomen som mest under KalleAnka, då jag satt och målade lite i min målarbok med min moster! Bästa julklappen är också svårt. Kanske var det mina färgpennor jag fick till min målarbok eller ett par löpartights som faktiskt gav mig lite motivation!


Have a great day du som läser detta. Du förtjänar det bästa, för du är grym! Har du en fråga till kommande ”svar på frågor 8” kan du ställa den HÄR anonymt.

Likes

Comments

Hejsan hoppsan! Jag och min lillasyster Lovisa kom fram till att vi tillsammans kunde göra ett inlägg om mode, eftersom det inte finns något om kläder här på bloggen än. Idén är att jag ska göra en outfit till henne medan hon tar fram kläder som ska passa mig. Det blir en riktig utmaning kan man säga! (Alla kläder är från NA-KD då det just nu pågår en liten tävling med dem!)


Detta är kläderna jag hittade till min syster:

Lovisa använder nästan alltid någon typ av tjocktröja och hon har faktiskt en liknande denna fast i rosa. Tack vare att jag var med henne när hon köpte den rosa tröjan vet jag att hon även testade en militärgrön – ”yes, precis som denna”, tänkte jag precis!

tröjan hittar du HÄR för 399 :-

Dessa byxorna tycker jag är så "Lovisa". Lite trasiga längst ner, men hela upptill. Dessutom är de av relativt ljust tyg vilket jag tror att hon gillar (?). Hur som helst, jag tycker de skulle passa!

jeansen hittar du HÄR för 599 :-

Det känns som att detta skal skriker Lovisa flera mil. Hon totalt älskar marmor och vad är inte bättre än om det är guld? Två flugor i en smäll liksom. Hade hon fått detta skal tror jag att hon hade hoppat av lycka, haha.

mobilskalet hittar du HÄR för 79,60 :- (rea) ordinarie pris är 199 :-

Lovisas kommentar på ”outfiten”:

Jag tycker om tröjan väldigt mycket för att det är verkligen min stil. Som Jennifer nämnde tidigare så har jag en ungefär likadan tröja fast i rosa. När jag var i affären tänkte jag dock köpa den gröna istället, så denna var ju alldeles perfekt.

Det första jag lade märke till var det slitna längst ner och det var ju lite speciellt. Om man tittar på byxorna framifrån är de jättesnygga men från sidan tycker jag att de jätte konstiga ut. Det är dock oklart om byxorna är tighta eller inte på bilden. Jag hade velat att de vore tighta!

Mobilskalet var faktiskt jättefint, men jag hade valt det i någon annan färg. Jag trot att det hade varit fint i blått istället. Det var dock fint i guld också, men det ser inte riktigt ut som guld utan det är mer orange.


Här är outfiten Lovisa gjorde iordning till mig:

Jennifer har nästan bara på sig tunnare tjocktröjor om man kan säga så, och på hemsidan såg detta ut att vara hennes drömtröja. Rätt färg, rätt form, rätt tjocklek = perfekt!

tröjan hittar du HÄR för 399 :-

Jennifer har oftast väldigt tighta byxor men ibland (läs sällan) har hon även lite lösare byxor, både jeans och typ bootcut-byxor (ej jeans), och dessutom har hon ett par liknande sånnahär byxor fast med fler hål (vid låren och knäna).

jeansen hittar du HÄR för 599 :-

Hon har ett mobilskal till hennes mobil och det är väldigt utslitet så ett nytt hade suttit fint. Plus att detta skalet var väldigt fint i färgen och är en färg jag tror att Jennifer gillar.

mobilskalet hittar du HÄR för 79,60 :- (rea) ordinarie pris är 199 :-

Jennifers kommentar på ”outfiten”:

Men wow, vilken tröja! Skitsnygg måste jag säga. Lagom mycket polokrage och snygg färg. Risken är att man ser lite blek ut, men det får man ta på köpet. Vet inte riktigt vad jag tycker om ärmarna dock, lite väl öppna för min smak, men annars tycker jag att tröjan var riktigt härlig!

Byxorna, tjaaa... Jag är ju mer för riktigt tighta byxor och i min smak finns det bara ett par tillräckligt tighta byxor – de från BikBok. Jag har dock ett par liknande byxor, lite ljusare och med fler hål, så helt ute och cyklar är du inte Lovisa.

You nailed it Lovisa. Allt var sjukt snyggt, du som sa innan att du inte skulle hitta någonting. Jag skulle älska att ha detta skalet på min mobil, problemet är dock bara att det inte skyddar skärmen, och jag kan inte heller förvara mitt busskort på något bra ställe, haha, men annars så.


Om du tyckte något var snyggt eller hittar andra saker på NA-KD’s hemsida som du kommer direkt till HÄR. Rabattkoden GRAB20 ger dig dessutom 20% rabatt på hela sortimentet. #nakdxmetapic

Tack och hej! Ta en minut och fokusera på allt du är tacksam för i nuläget - du kommer må bättre.

Likes

Comments

Strax innan 06.30 vaknade jag imorse, usch, alldeles för tidigt kändes det som. Jag kunde iallafall inte somna om vilket resulterade i att jag gick ner till mamma och soffan för att läsa lite.

Klockan åtta var det som vanligt frukost och därefter gjorde jag mig iordning och satte på mig mina "fixarkläder". Jag hatar verkligen de plaggen, varför ligger de ens och tar plats i min garderob? Jaja, något ska man ha som "slit och släng" också.

Igår rev vi bort min tapet och slipade till vi var helt slut i fingrarna. Jag spacklade även de skavanker vi råkat göra samt alla hål av tavelkrokar och hyllor. Imorse var det dax att slipa lite på dem, men eftersom vi fann ytterligare några hål behövde vi spackla igen. Det gjorde att vi inte kunde måla idag heller, men imorgon startar vi förhoppningsvis upp måleriet.

Mitt i alltihopa var klockan 10.00 vilket innebar dagens andra mål. Det blev en drickyoghurt i skogsbärssmak samt ett litet äpple.

Jag och pappa fortsatte sedan att slipa innan lunchen. Vi blev klara för dagen eftersom spacklet behöver torka fram till ungefär klockan sex ikväll, och efter det orkar vi nog inte göra något mer i mitt rum.

såhär ser det ut i mitt rum just nu

Dagens lunch bestod av gårdagens rester av vår hemmagjorda pyttipanna.

Efter lunchen åkte jag och mamma för att handla för den kommande veckan. Vi köpte bland annat ingredienser till min favoriträtt: räkpasta med saffran. Receptet hittar du HÄR. Jag plockade även 100 gram (enligt matschemat) godis men jag vet inte om jag kommer att äta det, för att a) det känns oerhört läskigt, b) jag skakade och kunde inte sova när jag åt det sist och c) jag har fortfarande godislöfte. Så vi får se.

lite av det jag målade idag

Jag har även målat lite grann i min målarbok idag! Jag blev faktiskt väldigt nöjd dagen till ära, speciellt med svamparna.

Snart väntar middag som idag blir kyckling med pancetta och rotfrukter! Pancetta är så läskigt... Hoppas att det blir en ångestfri kväll, eller åtminstonde näst intill för det har jag inte haft på så så länge. Jag hoppas även att du får en bra kväll – ta hand om dig, påriktigt!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Nu är det daga för mig att flytta ut till "allrummet" en tid framöver. Vi ska nämnligen göra om i mitt rum, och då kan jag inte sova därinne. Vi ska måla alla väggar vita och jag tror att jag vill möblera runt lite bland tavlor och medaljer.

mitt nuvarande tomma rum

För någon timme sedan rensade jag ut det mesta ur rummet och det ser så kalt ut just nu!
Vi får se om jag flyttar ut sängen idag också, eller om vi gör det imorgon, men hur som helst är jag supertaggad för att börja med fixeriet!

en Jennifer i mitt lilla rum

Likes

Comments

Det här är en riktigt gammal favorit, från 2011. Receptet var ursprungligen champinjonsoppa, men eftersom jag inte är så förtjust i champinjoner bytte vi ut det mot kantareller. Det betyder såklart att du kan byta tillbaka om du hellre äter champinjoner. Receptet kommer ifrån GöteborgsPosten faktiskt och är för fyra personer, as always!


Ingredienser
400 g färska champinjoner
1/2 dl finhackad gul lök (det har vi aldrig i dock, hehe)
1 msk smör
1 msk rapsolja
3 dl mager matlagningsgrädde
5 dl vatten
2 tärningar grönsaksbuljong
1-2 vitlöksklyftor
1 dl finhackad bladpersilja
1 msk majsstärkelse + 2 msk vatten
salt och vitpeppar

bilder hämtade från internet av soppan

Arbetsgång
• Skölj svampen hastigt och ruska av den i durkslag. Skiva den sedan ganska grovt.
• Finhacka den gula löken.
• Fräs svamp och lök med smör och rapsolja i vid panna eller kastrull. Medelvärme och flera vändningar är det som gäller. Låt den sedan efterdra på avstängd platta några minuter.
• Koka upp grädde och vatten smaksatt med grönsaksbuljong, pressad eller riven vitlök och hackad bladpersilja.
• Vänd ner svampen och sänk värmen. Låt soppan sjuda i 5 minuter.
• Red av med majsstärkelse löst i vatten. Sjud seden soppan ytterligare 5 minuter.
• Smaka till sist av med salt och vitpeppar.


Det var det det! Wow det är såå umderbart gott. Det var länge sedan jag åt det dock, får tipsa den som gör matlistan nästa vecka (hint hint).

Kramisar <3

Likes

Comments

Hej i stugorna! Idag är det årets sista dag och det firas för min del med inget annat än tre-rätters med familjen. Det blir förmodligen lite jobbigare än vanligt eftersom man äter lite tätare inpå men jaja... Vi gjorde en liten specialare dock så till "förrätt" åt jag halva mitt kvällsmål; yoghurt och en clementin. Senare till middag blir det någon kycklingrätt med potatisgratäng och till "dessert" äter jag min andra del av mitt kvällsmål som dagen till ära består av glass (LOHILO dock, men ändå).

Jag får se om jag är uppe till midnatt och går upp kvart i tio imorgon och slår ihop frukost och FM-mellis eller om jag går och lägger mig i vanlig tid (21.00 hehe, jag är inte riktigt en kvällsmänniska) och gör som vanligt imorgon. Har inte riktigt bestämt mig än.

Nu är det hur som helst middag snart och sedan väntar förmodligen lite sällskapsspel.

GOTT NYTT ÅR till dig som läser detta. Det spelar ingen roll om ditt år varit bra eller dåligt – jag hoppas att det blir bättre än detta. Ny och fräsh start – ta vara på det. Bye 2017!!

Likes

Comments

Ångesten bokstavligt talat styr mig. Ångesten tar kol på mig och får mig att känna mig ännu lite mer värdlös. Eller kanske är det inte ångesten, kanske är det något bakom ångesten, det jag får ångest av. 

Viktuppgång och ”äckliga” kroppsdelar. Det är det dagen kretsat kring. Vaknade - grät. Åt frukost i protest - grät. Åt trots all ångest mellanmål, för vad har jag för val? Inget, jag blir tvingad. Har gråtit nästan precis hela dagen, av något så ”hemskt” som ett tvåsiffrigt nummer på vågen och olika delar av kroppen. Kroppen som egentligen är ens vän, men som för mig har blivit en fiende jag helst inte skulle vilja se. 

Det känns som om marken försvinner, som om jag faller ihop och jag kan inte tänka klart. Blir liggandes på golvet den tid jag inte kan förmå mig att ta mig upp själv. Något drar och sliter i mig. Googlar hjälplöst på saker man kan göra för att lindra ångest men finner det lönlöst.
Kommer att tänka på allt jag ätit under dagen, hur det påverkat min kropp och mitt värde. Varför är jag inte tillräckligt stark för att stå emot. Tankarna leder mig vidare till nästa mål. Kalorier. Ångest. Megamängder. ”Ingen äter såhär mycket.” Det är bara jag, och så är jag ju större än alla andra också. 

Tårarna tränger fram genom ögonen gång på gång. Tår efter tår. Tanke efter tanke. Jag kan inte styra mig själv. Jag kan inte göra det jag vill, för tårarna fungerar som glasögon. Har man inget synfel behöver man inte glasögon. Det blir suddigt. Jag ser inte. Kan inte göra det jag vill, för ångesten tar över ändå, som om jag inte har någon kontroll, det jag är mest rädd att inte ha i hela livet.

Det trycker över bröstet och jag känner hjärtat pumpa snabbare. Jag andas tyngre och det känns som om strupen snöras åt. Underbar känsla när jag tränar, men så hemsk annars.
Låt mig bara få en liten liten kort paus från denna ständiga ångest. En paus som gör att jag kan få komma upp ur leran för ett friskt andetag. En paus som ger mig kraft. En paus - så att jag kan styra mig själv.

Förlåt för att det blev ett väldigt negativt inlägg, men dels kändes det så fruktansvärt skönt att skriva av mig, mina känslor som jag känner och bara skriva ner de ord som formas i huvudet. Detta inlägget är lite från ett annat perspektiv, men det får gå.

Jag hoppas att jag känner mig gladare snart, för detta är ingenting värt att leva med. Extra stora kramar idag, hoppas jag kan få någon tillbaka ‹3

Likes

Comments

in the making

Hej hopp! Idag klockan nio åkte jag och min lillasyster till farmor och farfar, 20 minuter hemifrån. Anledningen var den att jag fick en "osynlig" bokhylla i julklapp och gärna ville ha någon mer att förvara böcker på. Farfar är världens pyssligaste man och har mycket saker i sitt garage, haha.

Han hade hur som helst tagit fram en plåtbit som vid klockan ett förvandlats till en bokhylla.

Vi klippte med plåtsax, gjorde hål med några sorters sylliknande verktyg och sprayade även en av metallbitarna silver. Det blev faktiskt superbra, inte långt ifrån den köpta!

från vår långpromenad


resultatet!

By the way; läs Legendtriologin av Marie Lu, de böckerna är det bästa jag läst någonsin (förutom LasseMaja när jag var typ nio, haha). Böckerna finns HÄR !

Ha det fint och ta det lugnt, det är ändå jullov (för en del iallafall <3)!

Likes

Comments

Hur tror du det kommer fungera med sjukdomen om du går orienteringsgymnasium?

Är jag fortfarane djupt nere i sjukdomen i sommar kommer jag inte börja på Katrinelund. Därför är det en av mina största motivationer till att bli frisk; att kunna gå det gymnasium jag vill. Ju närmre det kommer desto mer osäker blir jag dock. Jag kanske vill gå på Hulebäck trots att jag (kanske) kommer in på Katrinelund...

en underbart bra bild jag hittade på bodyposipanda’s instagram!

Äter du någonting utanför ditt matschema?

Nej, inte i nuläget och har aldrig gjort det heller (sedan jag blev sjuk alltså). Så länge jag får ångest av att äta det som ens står på matschemat finns det inte en chans att jag äter något mer. Jag vill inte ha mer ångest än "nödvändigt" så nej, inget mer än det som står på pappret.


Hur påverkas du av sociala medier, tex instagram eller Youtube?

Mycket bra fråga. Det är ingenting jag tänkt på faktiskt men jag tror det är mest positivt. På till exempel snapchat har jag alla mina vänner när vi inte ses "på riktigt". Här på bloggen känner jag att jag kan skriva nästan allt som poppar upp i huvudet vilket är skönt. Av förslagen i frågan använder jag inte youtube så mycket om förutom typ "pluggvideos" (där folk lär ut exempelvis kolväten eller politik) och instagram är också en forum jag har många vänner via. Jag upplever inte alls ofta att jag blir triggad i sociala medier utan det händer oftare i det riktiga livet. Såklart kommer det ju upp någon väldigt smal person här eller där och beroende på hur jag mår reagerar jag olika, men det händer som sagt oftare irl.

mina ben aka två korvar

Hur många kalorier äter du per dag och hur mycket tränar du? (går du på promenader o.s.v.)

Jag äter 2800 kalorier per dag i nuläget. Tränar gör jag endast en gång i veckan och då är det bara orientering som gäller. Det är eftersom mina behandlare säger sig se att det lyser i mina ögon när jag pratar om det. Jag får gå/cykla till och från skolan och utöver de promenaderna får jag ta 20 en tjugo-minuters promenad i veckan. Det brukar dock bli en del mer än det. Häromveckan behövde jag till exempel köpa choklad till praliner (julklapp) och fick gå till närmsta butik, men what to do, jag behövde choklad.

vår julgran och en kula jag pysslat ihop

Är du kär i någon?

Det är lustigt hur många som har frågat den här frågan, haha. Men nope, jag tycker inte om någon för tillfället.


Till efter jul; gillade du dina julklappar?

Ja, verkligen! Jag är så fruktansvärt tacksam för allt jag fick. Anorexin vill få mig att tro att jag inte var värd dem och det lyckas den med, men jag är ändå otroligt nöjd och försöker vara glad över det som låg under årets gran.

ett mellis för några dagar sedan; yoghurt och en clementin

Har du en fråga eller två till kommande svar på frågor kan du ställa dem HÄR anonymt, tack!
Glöm inte att ta hand om dig själv! Smörj in torra händer, fötter och läppar. Unna dig något gott. Ta det lugnt. Massor med bamsekramar <3

Likes

Comments

Hej allesammans! Nu står en sammanfattning av 2017 uppskriven och redo att läsas. Bilderna kommer från respektive månad och du får själv följa vägen genom mitt år som BERG. OCH. DAL. BANA. Let's goo!

J A N U A R I

Jag mådde vekligen superbra i början av året. Jag började gå på fler och fler löpträningar med löpgruppen och hade superkul. Det gick bra i skolan efter jullovet och jag var allmänt lycklig och hade mycket god livslust.

I januari gick jag på säkert tre gudstjänster i kyrkan för att få ihop tio stycken till sommarens konfirmationsläger. Jag tog mig också till lite olika öppet hus på skolor jag var intresserad av trots att jag då bara gick i åttan, men jag ville vara förberedd. Det blev nog tre stycken totalt; Hulebäck, Katrinelund och något mer som jag inte minns, haha.

På bilden längst upp till höger arrangerade jag och massa andra från orienteringsklubben ett lopp på Liseberg som heter Winterrun. Som tack för att man hjälper till får man ett par valfria skor från Icebug. Jag minns hur svårt jag hade att bestämma mig, haha, jag har så många orienteringsskor redan. Det var superkul men också väldigt utmattande, det är jobbigt att en halv dag springa runt och bära staket, dela ut nummerlappar och ge löparna medaljer.

Bilden länst ner är egentligen från den 31:e december 2016 men jag valde att ta med den ändå. Jag vann nämnligen Sylvesterloppet i Göteborg (klassen upp till 17åringar) och den lyckan levde vidare länge kan jag säga. Fun fact; i skrivande stund har jag faktiskt på mig skorna jag fick som pris! På prisutdelningen blev jag så förvånad när mitt namn ropades upp som vinnare, jag var ju bara 14 år. Att då vinna 17-årsklassen var riktigt stort för mig, jag är fortfarande stolt över det!


F E B R U A R I

Vad gjorde jag i februari då? Jo, den tolfte åkte hela familjen upp till Sälen för att åka skidor i det vackra snölandskapet. Vi åkte slalom på förmiddagarna och längdskidor på eftermiddagarna och/eller kvällarna. Det var underbart! Om jag minns rätt åkte jag 13 mil den resan vilket jag tycker var ganska bra jobbat. I genomsnitt är det nästan 1,9 mil om dagen vilket för mig är rätt mycket.

Häromdagen kom jag att tänka på en sak. Jag älskar verkligen resorna till fjällen men i år var det som att jag ville äta ”nyttigare” när jag tränade så mycket. Jag ville jag inte äta den där kanelbullen på eftermiddagen utan valde istället en smörgås. Jag ville inte ha varm saft utan hellre vatten. Med det sagt inte menat att vraken bullar eller saft är ”onyttigt”, men det kändes så för stunden. Tvärt om till och med - tränar man behöver man mer energi. En dietist inom klubben (hon har dock bytt klubb nu) sa en gång: ”det finns inget så dåligt att man aldrig kan äta det och det finns inget så bra att man kan äta det jämt”. Mycket klokt tycker jag! Det här nyttighetstänket lade sig dock ganska fort när vi kom hem och jag åt det jag brukar äta.

Den 22 februari firades jag med god mat och lite presenter eftersom det var min födelsedag. Nu har jag 15 mäktiga år bakom mig. Wow, time flies!


M A R S

Tre månader och elva dagar in i året och det var dags för löptävling. Min klass sprang tre kilometer runt en sjö och jag vann faktiskt! Det var dock en fruktansvärt dålig kommentator som bara diskuterade hur löparna värmde upp och efter loppet kom och intervjuade mig, haha. Som om inte det var nog kom det fram en kille jag aldrig sett innan till mig och frågade efter min mailadress. Han ville tydligen att jag skulle börja träna med hans löpgrupp men ”tyvärr”, sa jag, jag är redan med i en friidrottsklubb ;D Bilderna längst upp är ifrån det loppet och världens finaste Linnea hejade på mig under dagen. Du hittar hennes underbara och intressanta blogg HÄR .

Dagen efter loppet kom några ungdomar från en klätterklubb i Göteborg till vår klubbstuga för att lära sig att orientera. Som utbyte skulle vi få lära oss att klättra! Klättrringen har ännu inte fallit in dock, men jag längtar så efter det.

Utöver löploppet och orienteringsskolan hade orienteringsklubben ett läger i Halland för ungdomarna. Vi sprang bland annat ett långpass, ett hemlängtanspass och en liten tävling, det var superkul och härligt att få springa i den kalla vårvinter luften.

Den sista helgen i mars sammanföll med en dubbeltävling i orientering. Som ni märker är det mycket löpning med karta och kompass för mig och min familjs del. Det är bara så roligt och härligt, och sedan har jag ju de flesta av mina vänner i orienteringen. Tyvärr gick det åt skogen (bokstavligt talat, hehe) men det kan ha berott på att det var min första tävling i en ny, svårare, klass.

Även i mars mådde jag väldigt bra och hade väldigt roligt med all orientering och löpning.


A P R I L

April bestod, som mars, mestadels av orientering. Det var upptakt i Göteborgs orienteringsförbund med lekar och mat för att lära känna alla bättre. Bilden längst upp till höger är därifrån.

Vi sprang några lokala tävlingar men under påskhegen åkte vi även bort någon timma norrut för att springa en tävling på påskafton. Vi åkte även söderut några dagar senare för att springa en annan tävling. Vad jag inte visste då, men vad jag vet nu är att den tävlingen blev den bästa på hela året. Jag hade sådant flyt, det gick så fantastiskt bra.

Någonstans i mitten av april bestämde jag mig, efter att ha läst lite i hemkunskapsboken och lyssnat på det vi gått igenom, att börja äta lite ”nyttigare”. Jag sätter nyttigt inom parentes eftersom det som är ”nyttigt” för någon kanske inte är det för någon annan. Vad är ens definitionen av nyttigt? Är det vegetariskt med mycket grönsaker? Är definitionen på onyttigt sötsaker och bakverk? Ingen vet egentigen, för det är olika för alla hur mycket energi man behöver. Som jag skrev tidigare: ”det finns inget så dåligt att man aldrig kan äta det och det finns inget så bra att man kan äta det jämt”. Det fungerar inte att äta cupcakes till varje mål, men det fungerar inte heller att äta en gurka.

Hur som helst, jag började äta mer fullkornsprodukter i skolan för att få ”ökad mättnadskänsla” och ”jämnare blodtryck”. Jag kommer inte att gå in på i detalj vad jag bytte ut och inte eftersom det kan vara triggande, men jag åt mer fiber helt enkelt. I takt med att jag tränare mycket fick jag i mig mindre än vad jag gjorde av med vilket ledde till viktnegång. Jag blev till en början lite snabbare, läs varför HÄR, och tänkte då att det berodde på att jag hade ätit mindre än förut.

Under sista helgen i april var det 10-MILA (världens största orienteringsstafett) på hemmaplan! Jag sprang i ett av ungdomslagen och ni kan se mig på bild efter loppet längst ner av bilderna för april. Inte långt efter att jag sprungit fick jag ett migränanfall (läs mer om vad migrän är HÄR) och åt säkert fyra kakor trots att jag hade ätit en mycket större lunch än vanligt på tävlingen. Jag kunde inte stå emot lockelsen. Efteråt var jag lite besviken på mig själv men det var inte mer med det, jag hade ännu inte kommit så djupt in i ätstörningens varma kramar.

Av bilderna där jag står på en prispall är den nedersta från en löptävling i Kungsbacka, Kungsbackaloppet. Även där var Linnea med mig! Hon är bäst! Det gick iallafall bra och jag tog en andraplats och fick bland annat en blinkande ”reflex” samt en pokal.


M A J

Under maj månad sprang jag en hel drös med sprinttävlingar (orientering i stadsmiljö). Fem stycken blev det totalt.

Från fredagen den 19:e till söndagen den 22:e pågick ett läger i Bohuslän. Det var USM-lägret och även om USM gick i Umeå hade vi läger i Bohuslän eftersom terrängen skulle vara lik. Jag minns att jag var så trött under det lägret, men jag gjorde allt för att verka (och vara) pigg och glad. Fem pass utspritt på tre dagar. Jag minns också att jag åt lite godis på den resan. Jag hade verkligen ingen energi alls, men trots att ångesten kom sig smygande kunde jag hålla mig glad eftersom jag hade så underbara människor runt om mig. Sista dagen av lägret, söndagen, spenderades i Lysekil för dubbelsprint (två sprintar på en dag) och det gick såpass bra att jag vann totalt och fick ett presentkort på team sportia.

Ytterligare ett läger, eller snarare tävlingshelg med äversovning, hanns med i maj månad, Unionsmatchen. Att jag var helt slut under den helgen var det ingen tvekan om men jag gjorde mitt bästa för att vara pigg och glad. På unionsmatchen tävlar sju löpare från varje distrikt. Det är åtta distrikt som deltar varav fyra kommer från Norge. Jag fick kommentater om att jag borde äta mer, men genom ätstörningens glasögon var det redan stora mängder jag fick i mig. Grejen är ju den att magsäcken blir mindre när man äter lite, så jag blev mätt på det jag åt och ansåg då att det var tillräckligt.

Jag hade hur som helst superkul när vi var ute på tävlingen, trots att det på söndagen ösregnade när vi duschade ute... Det var också roligt att hoppa långhopprep (det var så länge sedan sist), att springa (framförallt stafetten eftersom den gick bäst) och att bara vara med alla orienterare.

Det där med att jag blev snabbare till en början på mindre energiintag gjorde att jag åt mindre och mindre. Först någon gång här i maj förstod jag nog att det egentligen inte var hållbart, men det var så härligt att se siffrorna på vågen minska. Det blev som ett beroende. Beroende av viktminskning och fobi för viktökning.

Man ser dock på bilderna hur trött och undernärd jag är; jag har dålig hållning när jag springer, utstickande nyckelben och tort/matt hår. Det är hemskt vad den här sjukdomen förvränger synen på en själv.


J U N I

Juni var månaden då jag med hjälp av mina föräldrar försökte vända ned onda spiralen. Tyvärr hade det redan då gått över gränsen för när familj och vänner kan hjälpa till, men vi försökte trots allt. Jag frös jämt, var supertrött och hade blåmärken på höftbenen och jag klagade på att min säng var för hård...

Bilderna är ifrån en etapp av en tävling om heter Vårserien. Det var på hemmaplan för mig, bara två kilometer från där jag bor. Alltså jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, men innan jag startade; jag pratade knappt med mina kompisar för att jag var så trött och jag värmde knappt upp för att jag inte orkade, allt av energibristen. Jag vann trots det den etappen (prispallen är totalresultatet där M vann och T kom trea! vi är grymma) och det måste varit emot alla odds.

Den tjugoandra juni åkte jag tillsammans med hela familjen till Eksjö där jag skulle tillbringa en månad på konfirmationsläger. Min familj åkte vidare dock, haha. Jag bodde iallafall med två av världens bästa personer, E och V.


J U L I

Lägret var on top verkligen, men det hade säkert varit ännu bättre om sjukdomen inte drog i mig så mycket. Även på lägret var jag väldigt utmattad. Jag åt faktiskt mer än jag gjort innan, men långt ifrån tillräckligt med träning varje dag och ständig rörelse i och med att vi gick överallt och ingenstans hela tiden.

I mitten av lägret blev jag förkyld och det blev lite bättre efter ett tag men det ville aldrig riktigt gå över, förmodligen på grund av nedsatt immunförsvar som i sin tur orsakades av ätstörningen.

Jag var fortfarande inte nöjd med hur jag såg ut, benen var fortfarande för stora, även om jag nu kan se på båda bilderna till höger att de var väldigt tunna.

Den artonde var konfirmationen och den tjugoförsta blev jag inlagd på BUP-akuten. Du kan läsa mer om det HÄR och HÄR. De ansåg att jag var för lågviktig och hade för låg puls samt att jag kunde dö när som. Det trodde jag inte då och jag har fortfarande inte insett faran i min låga vikt jag hade då, ”man dör ju inte bara sådär”.


A U G U S T I

Allt fler permissioner från BUP-akuten skrevs upp på schemat och den sjunde blev jag äntligen utskriven från slutenvården.

Jag började gå på BUP öppenvård istället och hade samtal och vägning varje torsdag. Jag gick upp en hel del i vikt och det gjorde inte kroppssynen bättre. Jag tvingades fortsätta med de hatade sittimmarna efter måltiderna och mådde fruktansvärt dåligt. Augusti var också månaden då jag gick min första ångestattack, jag blev så rädd för mig själv.

Skolan började och jag gick 50%. Jag var trött efter skolan men trots det ville jag gå mer, för att inte missa så mycket. Halvtid är ju bara förmiddagarna. Halvtid är ju bara 2,5 av fem dagar.


S E P T E M B E R

Svampens månad! Ja, wow vad mycket svamp jag och mamma hittade i skogen under september. Vi var ute nästan en gång i veckan och det blev helst sjukt mycket. Jag tror att vi fortfarande har kvar torkade kantareller i förrådet.

Jag hade konstant ångest, spelade ingen roll vad jag åt och jag hatade min kropp. Ångestattack efter ångestattack, säkert minst en om dagen gråtandes och skakandes på golvet, för det mesta på grund av dedär sittimmarna.

En vacker torsdag på BUP öppenvård kom beskedet att jag skulle få gå 70% i skolan, två heldagar och tre halvdagar. Det kändes underbart. Jag grät alltid påväg hem från BUP, men den här gången var det rena glädjetårar. Jag minns det som om det var igår; lyckan!

Jag gick även min första orienteringstävling sedan juli i september (dock lite busigt eftersom vi inte fått klartecken från BUP). Det var hur som helst UNDERBART.


O K T O B E R

”Tiden gick och vips så var det oktober”. Njaaa, jag tycker att den hösten varit varit såå lång.

Jag hade PRAO i två veckor och var på min gamla skola för att det skulle kunna fungera med lunchen (jag gick hem och åt). Om du är mer intresserad om min PRAO kan du läsa om det HÄR. Det var hur som helst sju dagar i en sexa och tre dagar i en förskoleklass. Förskolebarnen var verkligen hur söta som helst.

Måendet under september var som tidigare – helt kass. Ångest, ångest och mera ångest, som om det inte redan var tillräckligt...

Fortsatt viktuppgång och borttagna sittimmar!!!!! Jag fick dessutom gå till skolan själv, och inte åka bil. Yeyy, det gjorde mig iallfall glad en kort kort stund. "Mycket vill ha mer"...


N O V E M B E R

I slutet av oktober fick jag komma till anorexienheten på Östra Sjukhuset. Först i november fick jag träffa mina två behandlare, A och L. Dessutom har jag två gånger träffat en läkare för att besluta om den nya medicinen, abilify. Så jag började alltså ta den nya medicinen och i början fungerade den väldigt bra!

Jag hade migrän två gånger (två veckor i rad) och eftersom jag hade stått still i vikt ett långt tag bestämdes det i slutet av månaden att jag skulle börja äta mer, till en början näringsdrycker. Dryckerna gav mig så fruktansvärt mycket ångest och jag tror inte att jag drack en enda utan att gråta. Usch. Dagen kom för nästa möte och det bestämdes att jag fick byta ut näringsdrycken mot en macka och ett glas mjölk och det har jag gjort sedan dess...

Jag har fått träna en gång i veckan och det har varit veckornas höjdpunkt. Jag tycker det är helt fantastiskt! Underbart! Det har alltså blivit lite orientering i höst/vinter ändå, yey!


D E C E M B E R

Nu har vi kommit ända till december, där vi är idag.

Medicinen, abilify, har slutat verka på samma positiva sätt och det blir gråt och massa ångest varje kväll. (Tack L för att du står ut med mig<3) Maten är lika jobbig som tidigare och hela tiden finns dedär tankarna om att vägra äta eller kanske smygträna. Jag hade en period i september där jag gjorde det varje dag, men mådde jag bättre av det? Nej, faktiskt inte. Jag fick bara mer ångest om jag skulle missa ett tillfälle att röra på mig.

Jag har också varit med mina underbara vänner, först med orienterarna och sedan med några av mina kompisar från skolan för att byta julklappar. Så mysigt!

Jag är fortfarande sjukt onöjd med hur jag ser ut och senast idag när jag duschade gick det skit och jag blev ledsen. Blir så arg på mig själv för att jag inte är "smalare" och det gör det hela ännu värre.

Julen var okej, som jag skrev igår, men inte så mycket mer än det. Ganska så samma som jag tänkt mig. Lite jobbigt med maten och att ha så många personer runt omkring mig.


Jag måste ändå säga grattis om du läser det här och har läst hela inlägget. Du är en riktigt trogen läsare, haha. Tack och hej för mig! Gott nytt 2018 måste jag ändå säga nu i och med detta inlägget om mitt 2017. Må det året bli bättre! Kramar <3

Likes

Comments

God jul idag! Hoppas du får en underbar julafton som är perfekt för just dig och dina nära och kära.

Jag fick frågan om jag kunde göra en matdagbok på självaste julafton. Efter att tags funderande bestämde jag mig; jo men det kan jag nog.

Vaknade gjorde jag första gången runt 04.00 inatt och efter det var det mest "sov, vakna, sov, vakna, sov, vakna". Ständigt snurrande tankar om hur dagen skulle bli. Klockan 07.00 kom mamma äntligen in i mitt rum för att "väcka" mig. Jag tog på mig kläder och gav mig ner till granen där resten av familjen redan satt och väntade. Vi öppnade lite julklappar och jag fick bland annat färgpennor :)), en tvål och underställ. Jag är verkligen så glad för det, även om sjukdomen fortfarande intalar mig att jag inte var värd dem.

En timma senare var det dags för frukost och jag fick det vanliga; mjölk med havrefras, en macka med ost samt ett glas juice!

frukosten

Jag borstade tänderna och hjälpte sedan till med att skala potatis, skala ägg och duka. Jag gillar verkligen att småpyssla och fixa med maten!

Mitt i allting drack jag en drickyoghurt till förmiddagsmellis. Idag blev det en i smaken av mango och persika.

dageens förmiddagsmellanmål

Gästerna ringde på dörren runt 11.30. Hela tjocka släkten kom för att fira denna högtid tillsammans med oss.

De flesta drack lite glögg och umgicks innan min lillasyster hade "trumpetkonsert" med ett frågequiz som jag, tror det eller ej, vann.

12.00 var dags för lunch och jag tog fem hemgjorda mormors-köttbullar, en prinskorv, två potatisar och massa "smulor" (överkokade potatisar liksom ;)) samt sallad och ett glas mjölk! Jag gillar verkligen inte julmat, som Jansson, sill eller julskinka så jag håller mig till köttbullarna (för det mesta).

jullunch

Hela släkten åt mandelmusslor och efter det kom tomten ;) Jag fick faktiskt det jag önskade mig, den almanackan jag designat själv och en orienteringsväska, helt perfekt – jag är så tacksam<3

Lite smått ensam åt jag senare mitt mellanmål som förövrigt blev lite sent. Idag blev det lite yoghurt och en clementin.

mellis med släkten

Efter mellanmålet var det dags för att se på den traditionsenliga KalleAnka. Jag gillar verkligen inte KalleAnkas jul, jag tycker det är såååå tråkigt... Men om alla andra tycker det är kul får jag vara med ändå! Jag satt hur som helst med cirka tjugo minuter in i porgrammet innan jag istället satte mig vid bordet och målade lite i min målarbok! Supermysigt tycker jag!

Alla gäster åkte iallafall hem någon gång runt fem och strax efter det kokade vi lite risgrynsgröt till middag. Det blev alltså gröt med massa (!) kanel, en macka (delad i två dock för jag gillar inte när det är så tjockt) och ett glas mjölk.

grötmiddagen


jag hann måla klart en hel bild!

Jag fortsatte att måla och förberedde också lite till nästa år i min bullet journal. Vi tittade också på sista avsnittet i julkalendern och trots mina tankar om den i början av december slutade den ändå ganska bra faktiskt. Jag gillade att professorn var samma skådis som "Hjärta" i SuperHjälteJul. Jag älskade den julkalendern, hahah!

Klockan halv åtta var det dags för kvällsmål och idag blev det mjölk med havrefras, dock lite mindre för de tig slut :((((, en macka med leverpastej (!!) och ett glas mjölk. "You need to challenge them fears" med leverpastej. Jag åt det varje onsdagskvällsmål för ett bra tag sedan för utmaning men jag hade det så fruktansvärt jobbigt utöver leverpastejen och andra utmaningar så det blev att vi slutade med det. Det var hur som helst helt okej, men det kan vara för att det inte var något margarin under, är det det så blir det så så mycket värre.

kvällsmål

GOD jul på er alla. Jag hoppas att er dag varit helt fantastisk även om ni kanske inte fått det ni önskat er, även om ni kanske inte mått så bra och även om ni kanske saknar någon lite extra denna dag. Hoppas att dagen varit så bra det gått!! Min dag har varit ungefär så som jag trodde – långt ifrån den bästa julen jag haft och lite svårt att äta bland alla när det här och där slinker ur folk triggande kommentarer, även om de inte tänker på det. Så en sådär julafton än så länge. Kvällen är alltid värst.
GOD JUL igen! Kramar från mig<333

Likes

Comments

  • Snapchat
  • Instagram
  • Blogkeen
  • Nouw