I veckan har jag umgåtts med och träffat på massa människor som GER/GETT mig energi.

Träffade en träningskund på bensinmacken som undrade "vad ska du nu hitta på?". Förklarade situationen och att jag var lite nervös över det - nya jobb, nytt folk, nya rutiner NI VET. Hon säger då "det är väl inga problem med din härliga energi, du som är så enkel att ha och göra med. Du ger alltid så mycket, se till att ta emot lite också". Blev genast mindre nervös och ser mest fram emot att börja på måndag. Gillar ju faktiskt att träffa nytt folk, det är precis det jag behöver just nu.

Blev en spontanfrulle på Skafferiet med Endrit imorse. ÄLSKAR sånt!

Jobbar i butiken idag. Mamma är på semester i 2 veckor, ska bila ner till faster i Italien. Skönt för henne :) Ikväll är det tacofredag hos Elli - saknar att umgås med henne, världens finaste människa. Hon ger mig SÅ mycket energi och vi har verkligen störtkul tillsammans.


Att hitta balansen mellan att ha saker att kunna se fram emot, jobba, hästar, vänner, innebandy och att ta hand om mig själv är INTE lätt. Är så himla van vid att köra på tills jag inte orkar mer, väggen är nära - det är då det faller platt. Detta är extremt svårt eftersom det både är mitt driv, samtidigt som det inte får bli för mycket för då tappar jag allt.

Det som har varit skönt under våren är att jag har lärt känna en människa som kan lugna mig, ta ner mig lite på jorden när jag står på tå och glömmer av mig själv. Få förunnat att bara vara hemma och VÅGA VILA! Målet är att ha en hemmakväll i veckan, bara jag och en bok. Ingen tid. Inga måsten. Bara vara.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Fredag den 1 september idag. Wow vad tiden springer på, vart tog augusti vägen egentligen?

Igår var jag, mamma, Mona, Gunilla, A-K, Börje och Linda på föreläsning med Kjell Enhager. 4 timmar höll föreläsningen på och det var allt från hur man hittar verktygen för att göra ”skillnaden som gör skillnaden” till gapskratt åt hans historier – jag vet att du inte vill, men OM du ville… Vad skulle du göra då? Har funderat massor på det han sa igår och skrev även ner en del av det direkt. Massa bra tips som man kan använda själv för att göra skillnad i sitt eget liv. En grej som fastnade på min näthinna var BUSINESS – My business (det jag kan påverka), your business (vad andra tycker och tänker, som jag inte kan påverka), gods business (yttre påverkan, t ex vädret, som jag inte kan påverka). Detta är något som jag ALLTID fastnar i – jag vill så väl och tänker i så många olika sorters perspektiv för att skapa en förståelse i försöket att ”göra det bästa av situationen”. Det är ju faktiskt så att vissa saker kan man inte påverka hur mycket man än vill och försöker. Man kan inte påverka hur en annan person känner, man kan inte påverka en annan persons åsikter.

Det jag vill jobba med hos mig själv är att bli stark i ”my business” – alltså påverka det jag kan och sedan försöka strunta i andras business. Träna på att göra stora bilder mindre och kanske tillochmed rentav få dem att försvinna om de inte ger mig något. MENTAL TRÄNING HELT ENKELT. Egoistiskt eller inte? Svårt att svara på men mår man inte väl i en relation/situation där man känner att man har påverkat det man kan påverka – VARFÖR ska du då lägga mer energi på det om den andre parten inte besvarar det du vill/känns rätt för dig. TRÄNA på att göra denna bild svartvit, suddig, liten och stilla – till slut kan du kasta den i papperskorgen för den ger dig ingenting. 

Likes

Comments

Jag älskar, verkligen ÄLSKAR att vara ute och gå på morgonen innan frukost. Det är så lugnt. För många har dagen inte startat än så man möter varken bilar eller människor. Normalt sett lyssnar jag alltid på musik när jag är ute, men under den senaste tiden har musik gjort mig väldigt stressad. Säkert för att just musik kan göra att man kopplar till minnen som man har just till den där låten, men den där personen och när man kände den där känslan till just denna låten. Det är DEN KÄNSLAN som har varit väldigt förvirrande för mig på sistone… Har haft så otroligt mycket tankar som flugit runt i huvudet att jag inte riktigt vetat hur jag ska sortera dem. Musik brukar hjälpa, men konstigt nog inte denna gång. Jag har istället lyssnat på tystnaden utomhus och faktiskt tagit denna stund för att låta mig själv tänka. Tänka efter riktigt noga för att kunna vara så ärlig mot mig själv som jag bara kan. Vet du vad… Dessa morgonpromenader har gett mig insikt om vad jag faktiskt vill, inte det jag HAR TROTT att jag vill – utan det jag VERKLIGEN vill. Dessa morgonpromenader är anledningen till att jag skriver här och nu, det bara bubblar inom mig. Dessa morgonpromenader med mig själv har gjort så att jag faktiskt har kunnat sortera ut status för mig själv, vart är jag nu och vad vill jag göra nu – jag har kommit underfund med HUR jag vill göra det och VAD jag ska göra. Wow. Bara wow. Känns hur bra som helst och just nu, här och nu kl 07.31 den 24 augusti känner jag mig lugn på riktigt.


Som titeln säger ”Att vara sin egen nummer ett” är något som jag tänkte på i morse på min promenad. Jag har alltid varit väldigt osäker i mig själv, haft dåligt självförtroende, varit blyg, inte vågat chansa på något eftersom det är osäkert. Jag har aldrig vågat träffa någon kille eftersom jag har varit så rädd. Jag har inte vågat ta kontakt med nya människor eftersom jag har varit så rädd. Vad har jag varit rädd för? Jag har varit rädd för att bli dömd. Inte vara tillräckligt bra. Inte ha några bra saker att säga. Inte vara rolig nog. Inte vara snygg nog. Inte göra de ”rätta” sakerna. Inte varit värd att känna sig trygg. Inte varit värd att en annan person ska bry sig om mig, för jag är ju så dålig. Vet du vad… Alla dessa saker är inte jag längre. Jag är inte så dålig som jag har trott. Jag inser att den yngre Jennie inte har varit särskilt snäll mot sig själv. Jag inser att den människan som jag är idag faktiskt har bättrat sig på alla dessa områden och kan tillochmed säga att ”detta tycker jag att jag är bra på”. Har massa saker att jobba på men de saker jag tyckte var ett problem då är inte det längre.

Iår har det hänt saker som gjort att jag har växt som person. Har varit i en situation där jag har börjat tycka om en annan människa på ett sätt som jag aldrig varit med om förut. Detta är något som har skrämt mig något enormt eftersom det är en helt ny känsla. Allting gick väldigt fort till en början – det blir väl så i början när allt känns så spännande. Efter ett tag började jag ifrågasätta allting men fick inga svar från mig själv, jag förstod inte vad som hände inom mig. Jag blev lite förändrad på ett sätt som jag inte tyckte om. Jag var inte mig själv till 100%. Frustrerad. Otroligt frustrerad! Vad var det han gjorde som fick mig att känna mig såhär och vad är det som gör att jag inte kan vara mig själv. Jag lät allting vara ett tag eftersom jag inte visste vad det var som fick mig att tycka om denna person så himla mycket. Vi träffades i ett större sammanhang och en jobbig situation uppstod. Det var inte förrän där och då som jag förstod. Förstod VARFÖR jag tycker om denna människa. Enkelt svar - TRYGGHET. Han gav mig en trygghet som jag aldrig varit med om förut. Efter den kvällen så samlade jag mig och bestämde mig för att bara gå på min magkänsla och göra det som känns rätt för stunden. Inga krav, bara vara. Det sjuka här är att det har känts så bra efter det. MEN, något är fortfarande inte som det ska. VAD är det då som gör att något skaver? Jag kom på det imorse… Jag insåg att jag måste bli mig egen nummer ett och inte försöka hitta den bekräftelsen hos någon annan. Jag bryr mig ofta mer om andra personer än om mig själv, så kan det väl inte vara. Så vill jag inte leva. Jag ger väldigt mycket till personer jag tycker om, tänk om jag skulle börja tänka lite mer på mig själv och jobba på att hitta mig själv ännu mer. Vissa pusselbitar har börjat falla på plats, men än finns det många kvar. Jag är otroligt tacksam för att han har hjälpt mig att komma till insikt med många saker. Fortfarande är det massa saker jag inte förstår, men behöver jag verkligen förstå när jag vet vad jag vill själv? Jag är inte DÄR just nu när det gäller att gå in i något seriöst. Jag är inte DÄR just nu när det gäller att ta hänsyn till en annan person. Jag är inte DÄR, just nu. Det innebär inte att jag aldrig kommer bli det. Just nu vill jag bara njuta av livet, ha så kul som möjligt och umgås med människor jag mår bra av. Inte vara så seriös. Han är en person som jag gärna vill umgås med och han gör mig väldigt glad. Men ibland så kan man inte styra över det man känner, vilket innebär att det kanske är bäst om vi inte har så mycket kontakt JUST NU. Vi behöver båda två jobba med oss själva. Är det meningen så VET jag att vi kommer hitta tillbaka till varandra senare. Det har bevisats två gånger tidigare – vi behöver inte ens anstränga oss för vi har DET DÄR mellan oss. Men inte just nu. Och det är HELT OKEJ!

Jag tycker det är superhäftigt att bara gå på känsla och ännu häftigare är det att det ”blir som det blir” när man bara gör det man känner för. Man känner att kemin bara finns där naturligt utan att man behöver göra något. Jag VILL vara nära honom, jag är inte rädd för en gångs skull.

Dessvärre finns det en tid och mening med allting. Jag tror inte att tiden är riktigt rätt för oss just nu. Om vår kemi verkligen stämmer så kommer vi hitta tillbaka till varandra igen. Annars var det inte meningen.

Sitter med tårar i ögonen just nu, men det är inga ledsna tårar - det är lyckotårar. Jag känner mig glad i hjärtat för första gången på flera dagar. Tårarna rinner av lättnad, inget annat. Jag ska bli min egen nummer ett och ha så kul jag bara kan på vägen. Är helt säker på att han som kommer dela min första plats finns och han kommer dyka upp när tiden är rätt. Gå på känsla, ha roligt och strunta i moralen, det blir bäst så!

Likes

Comments

Igår var jag ute på en långpromenad med moster. Vi pratade mycket och ventilerade om både roliga och jobbiga saker. Hon sa en jättebra grej som verkligen beskrev allt jag känt på sistonde men inte fått fram på rätt sätt. Jag har krånglat till det i huvudet – som vanligt. Just det här med att sätta ord på sina tankar och få det förståeligt för en annan människa kan vara bland det svåraste som finns. DU har ju en version i ditt huvud som DU förstår helt perfekt och men när du sedan vill yttra detta till omvärlden så kan det låta helt skevt eftersom man inte alltid kan sätta ord på sina tankar på ett enkelt sätt.

Jag är en känslomänniska ut i fingerspetsarna. På gott och ont. Väldigt självkritisk. Oftast inte så bra självförtroende. Analyserar. Tänker. Går på magkänslan. MEN detta har lärt mig så himla mycket! Visst kan det vara otroligt jobbigt att inte kunna släppa en tanke – men vill ju bara väl och att det ska bli så bra som möjligt. Det är där, JUST DÄR som jag tappar mig själv lite. För VARFÖR kan jag inte bara släppa lite på denna tanken, följa magkänslan som jag brukar vara så bra på och bara vara här och nu. Inte vara så seriös hela tiden, för det vill jag ju faktiskt inte heller. Bara ha roligt. Njuta av stunden. Jag är för ung för att vara superseriös redan nu. Jag vill inte vara superseriös. Det får komma senare. Just nu vill jag bara göra saker jag älskar och mår bra av. Umgås med människor jag älskar och mår bra av. Det är ju faktiskt DET tänket som har hjälpt mig dit jag är idag. Det är HELT OKEJ att glömma det för en sekund sålänge man hamnar på banan igen och kommer på att det är DU som ska må bra. Förstå att det finns en mening med allt. Sluta älta och bara vara i nuet. Göra saker som faller dig in – både positivt och negativt.

Det jag menar med detta, kort och gott. Släpp på moralen – gör det som faller dig in. Tillåt dig själv att vara en 5-åring i sinnet. Var dig själv och gör det som känns rätt för dig här och nu. Påverka saker du verkligen KAN påverka, lägg ingen större energi på det annars.

Likes

Comments

Sanningen handlar om att vi alla är lite fega. Fega för att möta sanningen. Fega för att acceptera sanningen. Fega för att släppa moralen - för vem säger vad som är rätt och fel för just dig?

Ta det inte fel. Det finns alltid två sidor av allting. Inget är svart eller vitt. Det jag menar bara är att man ska vara medveten om båda sidorna och viktigast av allt man ska acceptera dem. Inte bara båda sidorna av världen, utan även båda sidorna av sig själv. Sina rädslor. Inte springa ifrån dem. De sidor man springer ifrån.  Springer ifrån för man är för feg för att helt enkelt bara face it. Stå mitt emot det eller värst av allt, acceptera det. Jag tror de mesta här i livet handlar om acceptans. Vi människor har så himla svårt för att acceptera saker. De är så mycket enklare att strunta i det, eller fly iväg från det.

Om någon är ledsen och gråter blir vi upprörda och ska trösta den människan, få den att sluta att gråta. Och om det är jag själv som är den som är ledsen och gråter så ska vi inte tänka på det, inte prata om det. Sluta gråta. Göra allt för att inte va ledsen och gråta. Vad är det för fel på att gråta? Kan någon svara på det åt mig? Vad är det för fel på att vara ledsen?

För det jag menar med detta är att det inte är farligt att vara ledsen. Den sidan av oss själva är inte farlig om vi accepterar den. Accepterar att den finns där. Det är skillnad på att acceptera den eller att gräva ner sig i den.

Det handlar om acceptans och att det är okej. Förut när jag var yngre var jag expert på att fly mina känslor. Jag var expert på att mindre än en minut förvandla ledsna Jennie till en glad Jennie. Jag var expert på att stänga ute alla jobbiga tankar och känslor. 

Såklart att det är jobbigt att prata om jobbiga saker och det är just därför det är jobbiga saker. Däremot är det hur enkelt som helst att prata om sånt man tycker om att göra, roliga saker, saker som gör en glad. Resor, minnen, you name it. JAg tror att det enda vi kan göra för att LÄRA OSS prata om jobbiga saker är att utsätta oss för det. VÅGA prata om allt som är jobbigt och klandra inte dig själv för det. Det är DINA känslor och hur DU har upplevt en situation. Oftast behöver man inte få en utläggning om VAD man ska göra eller HUR man ska tänka - bara känna att man har en trygghet att vända sig till, som lyssnar och stöttar dig no matter what. 

Trygghet, vad är då det? Om vi tänker vilka vi är trygga med så är de vanliga svaren de människor som står en nära, de människor vi känner. Ens familj. Ens bästa vänner etc. Och varför de? Jo för vi känner dem. Och de känner oss. Vi flyr inte iväg från dem. Vi är med dem, vi har lärt känna dem. Vi har accepterat dem. Vi har varit med dem mycket, de är en vana och vanor är något som gör oss människor trygga. Något vi alltid gör eller alltid har gjort. Vi är vana vid det. Vi vet hur man gör eller vilka de är. Vi känner de. Precis så det borde vara med känslor.

Vi borde inte fly iväg från våra känslor. Vi borde inte göra allt vi kan för att få bort dem. Vi borde acceptera dem. Vi borde lära känna dem. Lära känna de som är otrygga. Lära känna båda delarna av oss själva. Här är det okej att vara självisk, du är alltid dig själv närmst och ibland sårar det mer med ett tomt svar än den krassa sanningen.

När en sån jobbig känsla kommer så låter jag den komma. Jag kan oftast hantera den. Jag låter mig gråta om de kommer tårar. Jag accepterar det. De är inte första eller sista gången jag kommer gråta och det är inte farligt. Ett bra citat som faktiskt stämmer är "de som inte dödar en gör en starkare". Att våga göra de man är rädd för gör en bara starkare. Förut var jag rädd för jobbiga känslor. Så jag blockade dem. Jag flydde från dem. De var lättarte så. Nu accepterar jag dem. Sen försöker jag gå vidare. Jag springer inte ifrån dem. Jag accepterar dem och sen går jag bara. Inte springer. Jag går. För de är okej att känna sådana känslor också.

De är fortfarande jobbiga känslor att känna. De är fortfarande jobbigt att göra vissa saker och jag är fortfarande livrädd för en del situationer. Skillnaden nu är att jag accepterar att jag är det. Accepterar att jag är rädd för det. Fan vad skönt de är att säga det. Fan va skönt det är att acceptera det. De är okej. Helt jäkla okej!

Styrka är att våga visa sina svagheter samtidigt som man fortfarande är stark. Styrka är att acceptera dem och sedan gå vidare. Inte fly. Inte springa. Acceptera, resa på sig och gå vidare.

Likes

Comments

Ja då har vi kickat igång 2017 och jag känner på mig att detta året kommer ge mig mycket när det gäller jobb, privat, hästar, träning.

Vet inte riktigt... Ett nytt år känns lite som en måndag - nystart, en möjlighet att göra något bra från första början.

2016 är ett år som jag alltid kommer minnas, många pusselbitar som föll på plats - men måste ändå säga att detta är ett av de jobbigaste åren rent känslomässigt för mig. Huvudet har varit kaos och jag har tagit avstånd från saker/människor jag egentligen behöver och tycker om, har mått riktigt dåligt.

Det första ljusskenet kom i juli när jag fick tävla älskade Chuck för första gången på två år, det andra kom i augusti när jag utbildade mig till PT.

Hösten har varit väldigt beige - många beslut, mycket oklarheter och egentligen onödiga saker. Men någonstans mitt emellan allt detta så har jag hittat mig själv mer och mer. Gått hos psykolog och fått mer insikt om saker både hos mig själv och hur jag möter/uppfattar andra människor.

Ser väldigt positivt på detta året och jag vet att för en gångs skull är JAG stark nog i mig själv att ta mig dit jag vill. Jag vågar ta hjälp av andra och samarbeta, jag kommer verkligen att SATSA på det jag länge har tänkt göra men inte riktigt haft orken eller viljan att verkställa - 2017 HERE I COME...

Likes

Comments

Då är julen över för iår - haft lugna och supermysiga familjedagar. Började den 23e med vår traditionsenliga glöggkväll i stallet då vi bjuder in grannar - dricker glögg och äter pepparkakor. Vi hänger upp knäckebröd, morötter, äpplen i taket till hästarna som de får smaska på när de får tag på det - ser väldigt kul ut mellanåt.

På julafton bjuder jag på julfukost; saffransscones, tomtegröt med saftsoppa, fruktkompott, ägg, kaffe, te och massa mer.

MaPa fick en TV i julklapp av mig och Andy iår, jag och mamma lyckades ge varandra samma julklapp (haha), jag fick anmälan till tough Viking av Andy som vi ska köra tillsammans i April, Andy fick ett tomt paket av farmor...

Hade lite nostalgikväll framför Tvn och tittade på gamla VHS filmer, SÅ kul att se! Att man har varit så liten och galen; fotboll, gymnastik, hästar, födelsedag, cross, dans, sång, bråk, skratt och mycket mer. Blev chockad över hur framåt och självsäker jag var som 6-7 åring, det trodde jag inte alls. Ettrig liten sak som inte var rädd för någonting och sa "jag kan" i varannan mening. Kul men väldigt oväntat!

----

På juldagen kom moster till mapa och vi spelade julklappsspelet, alltid lika kul! Skulle gått ut på kvällen men blev inte så, fick agera taxi (som vanligt) istället.

-----

Idag jobbar jag i butiken, vi har mellandagsrea och har haft massa fina kunder som hittat gobitar. Hade även sista avstämningen med en PT-klient i morse, hon har minskat 10 kg och 9,8 fett% på 12 veckor (!!!) Sinnes - är SÅ stolt och glad för hennes skull. Superfin tjej <3


Har bokat resa med Mamma och Andys tjej i februari, vi flyger från Halmstad och flyr landet en vecka :) Ska bli riktigt skönt!

---

See u folks!

//J

Likes

Comments

cHär ekar det tomt... Har tänkt på att skriva här väldigt länge nu men har liksom inte blivit av! En anledning är för att jag inte har mått så bra på sistonde och har haft väldigt mycket att göra med PT och andra jobb.

Går väldigt bra med mina PT kunder och det är SÅ himla kul. Var nog lite djärv i början innan jag förstod hur många timmar det krävs med planering, upplägg osv så tog på mig lite för mycket. Nu är det mer balans i det hela och jag kan verkligen ge mina kunder 100% utan att behöva vända ut&in på mig själv.

Hästarna går finfint! Tävlade förra helgen och de gjorde enkla och bra rundor med bra känsla :) Ska tävla nu på söndag igen och ser verkligen fram emot det.

---

Har startat upp butiken igen och jag jobbar där en dag i veckan. WOW VAD KUL DET ÄR! Bara kläder och märken som vi gillar och kunderna har superhärlig inställning o fin respons på nyöppningen. På fredag är det BLACK FRIDAY och vi har fina erbjudanden på utvalda BLACK PIECES.

Underbara ANNA i två höst snygga toppar :)

Likes

Comments

​Hej på er,

WOW - fick en chock när jag loggade in här idag... Galet många har läst mitt senaste inlägg och jag vill säga stort TACK till alla er som har grattat och lagt några sekunder på att skriva en kommentar, blir SÅ glad :)

​Onsdag idag och jag har först hållt träningspass 6.30 i morse och därefter var det raka spåret upp till Kungsbacka för kundbesök! Var hemma vid 12 tiden och åkte ner till kontoret direkt för att fixa lite papper osv Nu är jag hemma och jobbar lite med datorn innan jag ska till stallet. Har kört 7 träningspass på 3 dagar - inte helt optimalt, men vad gör man med sin energi - och det känns i kroppen kan jag säga. Blir nog bara joggingturer och ridning tills detta har släppt Ha Ha.

Väntar lite spänt på ett samtal ang jobb i höst. Kommer starta eget och samtidigt försöka ha lite små grejer vid sidan av - mer om detta  i ett annat inlägg :)


Lösjobbade Chuck från marken igår - superfin och avslappnad, känns riktigt bra inför lördag. Ska gå en långrunda med honom sen och tänkte rida imorgon. Märker verkligen resultat av att bara rida uppsuttet 2-3 dagar i veckan och istället jobba hästarna mycket förhand, de är mycket starkare och fokuserar mer de dagarna de rids.

Sitter och filar på en presentation av min affärsidé - ojojoj vad detta ska bli spännande...


Kram, /J

Likes

Comments

Godmorgon!

Har varit väldigt effektiv idag, sprungit 6 km och redan varit på ett kundbesök - och klockan är bara 9! Är fortfarande totalt lyrisk efter gårdagen och har myror i benen.

Natten lördag till söndag så hade jag väldigt svårt att sova. Var så otroligt spänd och glad eftersom jag visste vad som komma skall på söndagen. Drömde om Chuckie och känslan av att rida in på banan, få startsignal och ÄNTLIGEN få höra domaren säga "Jennie Magnuson och Chuckie" - ursäkta ordvalet men FY FAN vad jag har längtat efter att få höra det! Satt i bilen påväg hem och hade en grön rosett i framrutan på bilen - grön rosett innebär att man kommer på 5e plats.

Sen var ju dagen här... Dagen som jag har drömt om i 2 års tid. Chuckie som först varit utdömd av veterinär, istället vilat sig i form och pga av det nu kommit tillbaka finare än någonsin. Det har varit mycket jobb, mycket motgångar, mycket tårar - men jag ger aldrig upp med denna hästen, han har något speciellt.

Kom för tidigt till tävlingen och det enda jag kunde tänka på var att jag bara ville sitta på en tävlingsklar Chuckie och njuta av att bara vara här. Som jag sa till folk som var med mig, "känner mig inte ett dugg nervös men är så himla glad så att det knyter sig i magen".

Efter att vi har joggat fram och värmt lite så var det dags att gå banan, bryter ihop lite för att han känns fantastiskt fin redan på fram ridningen - håller sig lugn och det känns som att han älskar att få vara med igen. HUR barnslig är man egentligen!? Börjar gråta för att hästen känns så fin när man har ridit fram...

Iaf, hoppar fram något språng bara och jag sitter på en MYCKET laddad häst idag! :) Går in på banan och jag kan verkligen inte sluta le, NU är det dax - minuten som jag har längtat efter så himla länge, den är verkligen här. Jag skrittar runt nedanför domartornet för jag vill verkligen höra när han säger våra namn innan vi startar.

En mycket taggad Chuckie skuttar runt hindren som om han aldrig gjort annat. Väldigt pigg och lite för känslig i munnen, absolut inte den bästa rundan vi har gjort men vet ni vad - jag bryr mig inte, denna rundan hamnar på topp 1 oavsett vad! Börjar storgråta (igen) på vägen ut från banan, det där var det roligaste jag har gjort på länge.

Vi gick in på en 3e plats efter vår runda och vi hade ca 15 ryttare efter oss. När resultatet stod klart så visar det sig att vi blev 5a och därmed får vi hämta en GRÖN rosett - hur galet är inte detta!? Snacka om sanndröm. För första gången någonsin så står Chuckie faktiskt stilla på prisutdelningen!


En dröm gick i uppfyllelse och nu ser vi ljust på framtiden :)


Vill säga TACK till er som var med oss igår. TACK till HyRF för en mycket bra anordnad tävling och TACK till Chuckie för att han är helt fantastisk <3

Likes

Comments