Header

Nu sitter jag här och har precis beställt körskoleböcker och betalat för min ansökan om körkortstillstånd. Denna lycka jag känner just nu är så otroligt stark! (Har ju inte fått ansökan godkänd ännu med vad skulle hindra det liksom?)

När jag var 13 år hände det något i mitt liv som resulterade i att min kropp inte orkade hantera saker på samma sätt som innan. Saker blev alldeles för jobbiga att hantera och min kropp "stängde av". När man varit med om något traumatiskt kan man reagera på många olika sätt. Jag fick krampanfall. Ingen visste det som hände (det traumatiska) och att det var därför jag fick dessa anfall. Jag hamnade på sjukhus titt som tätt och läkarna trodde då att jag hade Epilepsi. Jag hade dessa anfall enda till för 1,5 år sen. Jag insåg själv vad som orsakade det och kunde börja minnas de traumatiska igen och fick helt enkelt bara hantera det, inse att det var då. Att jag mår bra nu. Det är ingen fara mig eller min kropp. Att jag på riktigt kunde ta det lugnt. Men jag fick höra att så länge jag fick dessa anfall så kunde jag inte ta körkort vilket jag alltid velat göra. De flesta av mina vänner skaffade körkort så fort de fyllde 18 år och jag var så glad för deras skull men trodde aldrig att jag själv skulle kunna det, jag stängde av min vilja att ta körkort. Men eftersom mina anfall upphört ifrån 6 ggr varje dag till att inte fått något på 1,5 år så kände jag att jag ville ansöka och prata med läkare om detta och han sa att det inte var några problem. Då mina anfall inte var Epileptiska utan var funktionella anfall som det heter. Jag kan nu alltså ta körkort. JAG ÄR SÅÅÅ GLAD!

Saker händer, tråkiga som underbara. Våga se framåt, njut och lev. Det är något jag lärt mig.
Jag är fortfarande inte helt fri ifrån min posttraumatiska stress, men jag har kommit så jävla långt! Trodde aldrig att jag skulle träffa min underbara fina kille som nu dessutom är min fästman och lita på någon igen som jag gör idag. Att jag skulle kunna jobba? Nej det fanns inte ens i min tanke.
Jag älskar min familj och mina vänner. Utan dom hade detta varit tusentals gånger svårare. Vill inte säga omöjligt eftersom man oftast är så mycket starkare än man tror.
VÅGA TRO PÅ DIG SJÄLV!


Likes

Comments

Denna dag har varit en riktigt bra dag. Den senaste tiden har jag haft en massa motgångar som att jag varit sjuk helt otroligt mycket och fått åka in på akuten pga smärtor som visat sig kanske vara en diagnos jag verkligen hoppats på att jag inte har, men som det mu tyvärr ändå verkar som att jag har. Jag har varit lite frånvarande i huvudet när jag varit på jobbet vilket har gjort att jag varit virrig och okoncentrerad.

Men denna dag var så skön, jag låter fortfarande som en jag vet inte vad.. hes och snorig men jag har känt mig så vaken och närvarande även haft väldigt jämn och lugn smärta som inte alls varit jobbig! Det kändes även som att barnen på jobbet haft en mycket bättre dag och mått
bättre, inte varit så trötta och snoriga. Vi fick så mycket gjort som vi velat länge och haft fina ögonblick med de små liven som fick se avdelningen på ett helt nytt sätt idag efter fredagens studiedag då vi gjorde om och tog fram en massa nya spännande material.

Under helgen så fixade jag även nya pottor och pallar till skötrummet vilket var så skönt att få gjort. Det behövdes verkligen bytas ut.

Och jag fick en sån härlig kommentar från en av sötnosarna angående de nya pottorna : "Jennifer, kan du böja dig ner?" (Trodde då att hon skulle viska något och inte villa säga det högt.) Hon fortsatte med att titta djupt in i mina ögon när jag böjde mig ner och börjar stryka mig på kinden och ger mig en puss och säger "tack för dom nya pottorna, dom är jättefina!" Det var så otroligt fint av henne, men det sötaste av allt var att hon inte ens använder pottorna utan går på toaletten!

Nu ska jag ligga här i sängen en stund och vila upp mig för att göra något produktivt om en stund, kanske hänga tvätten så att den inte ruttnar.. det kanske kan vara en bra idé?

Likes

Comments

Godkväll! Mitt namn är Jennifer, kallas för Jeje. Jag är 22 år och jobbar som barnskötare. I denna blogg tänkte jag skriva lite om mina roliga och ibland tuffa dagar på jobbet men även om helt vanliga tankar och roliga saker som händer i mitt liv. Det vill säga när det nu händer något! Jag och min sambo har ju planer på att ge oss ut på ett fler tal äventyr. Båda jag och min sambo älskar skogen, att få uppleva saker och njuta av nuet.

Jag kommer att skriva om härliga kommentarer som barn lätt kläcker ur sig och härliga händelser jag och barnen delar tillsammans! Barn kan vara så otroligt fantasifulla och tänka på ett helt annat sätt, vilket jag älskar.




En bild från Island kan jag bjuda på med bh-n som syns igenom. Detta var en sån himla härlig stund vi hade där!
Varmt och svettigt under en vandringstur upp till en värmekälla.

Kram, Jeje!

Likes

Comments