Vet ni? Jag har precis lyckats "övertala" min sambo Patrik att dela med sig av sina tankar varje gång vi går in i en ny vecka under graviditeten. Man hör inte så mycket vad papporna tycker och han är inte heller den som talar om så mycket för mig om det.

Så varje ny vecka kommer jag dela med mig om mina tankar och han sina och ni kommer få ta del av det. Hur roligt och spännande är inte det? Bara jag tycker det ska bli så sjukt spännande och läsa hur han känner för ett till barn och hur jag är som gravid 🤰🏼🙈

Varje måndag går vi in i en ny vecka så följ mig så ni inte missar det 💕

En bild på mig och min Patrik ❤

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Jag och Patrik har letat hus i två år nu utan resultat. Vi ägde ett litet radhus tidigare som vi bestämde oss för att sälja just innan sommaren då det var alldeles för litet och vi behövde mer plats, så vi bor nu tillfälligt i en lägenhet där jag bokstavligen får panik i varje dag. Jag känner mig instängd, saknar en gård och känslan att ha något eget.

Jag och Patrik trodde verkligen att vi skulle hitta vårat drömhus den här sommaren men så blev inte fallet. Nu har vi som bestämt oss för att bygga ett nytt "Älvsbyhus" men då har vi ett till problem, vi har inte hittat någon tomt, så nu letar vi med ljus och lykta efter en tomt som ska passa oss så att vi får uppleva våran dröm om att bygga ett nytt hus.

MEN vi fortsätter ändå att kolla hemnet och andra sidor ifall det skulle komma ut ett hus som faller oss helt i smaken och att vi där skulle kunna tänkas bo 😊

Det här huset kommer vi bygga isåfall.
Bilden är lånad från Älvsbyhus egna hemsida.

Likes

Comments

Jag kom just hem från ett besök hos barnmorskan. Idag tog vi blodprover och pratade mycket allmänt. Jag hade faktiskt bra värden för att spy så mycket så det var bra.

Jag vägde mig sist då jag var på inskrivningen så nu var jag tvungen fråga hur mycket jag vägde på inskrivningen med Liam och jag vägde precis likadant nu som då på pricken alltså så det var lite kul. Så ska bli spännande att se hur mycket man går upp den här graviditet jämfört med förra.

Men nu ska jag inte träffa min barnmorska förens efter RUL och den har vi först i mitten på november (gaaah så länge dit) jag är så nyfiken på att se lilla bebisen. Vi har även pratat om att tjuvtitta på vilken kön det är, men vi får se hur vi gör då. Jag har redan en känsla på vad som är där inne 🙈🙊

När vi väntade Liam som bestämde vi där och då att titta på könet men då vände han rumpan mot oss så hon kunde inte se så vi fick inte veta heller. Men även då hade jag en känsla från början på vilket kön det var, och jag trodde då en pojke och en pojke kom ❤

Ni som gjort RUL eller ska har ni tittat på vilken kön det kan vara? 😊

Här får ni två bilder på min busunge innan besöket hos barnmorskan.

Likes

Comments

Egna tankar: Ärligt så har jag en väldigt jobbig period i min graviditet. Eftersom jag spyr ännu och gjort sen vecka 6 så har jag inte kunna njuta av min graviditet, och sen har jag så många tankar med att skaffa ett till barn. Just nu känner jag mig värdelös som mamma till Liam då jag inte riktigt kan vara den mamman han behöver eftersom jag spyr och orkar inte hela tiden. Det känns som att jag sviker honom på något sätt genom att jag valt att bli gravid igen och han får lida ut av det för att jag inte orkar vara en super mamma just nu..

Jag är super lycklig att jag blivit gravid igen och jag vill såklart det här och ni får inte misstro annat men det går ändå så många tankar. Hur ska jag hinna ge båda "allt"? Hur ska jag kunna älska någon lika mycket som Liam? Hur ska jag kunna visa Liam att bebisen kanske behöver mig mer i början utan att få han att tro att jag sviker han?

Jag vet innerst inne att min kärlek kommer fördubblas och att jag inte behöver kunna dela på den. Jag vet också att Liam kommer bli minst lika lycklig med ett syskon som vi med ett till barn.

Men just känner jag mig bara värdelös som mamma och inte lycklig alls.

Veckans mage 👆

Likes

Comments

Godmorgon! Jag börja min morgon i vanlig ordning nu sen jag blev gravid med att spy upp frukosten och sen fortsätter dagen med att spy upp allt annat vad jag än äter. Ibland har jag en "bra" dag och får behålla nått mål iaf.

När jag var gravid med Liam var det precis likadant från dagen jag plussa på stickan så började illamåendet. Jag hade hört sen tidigare att man kunde ha morgonillamående och illamående vid vissa tillfällen när man var gravid men jag kunde aldrig i min vilda fantasi tro att jag att jag skulle bli sjukskriven sängliggande, bästa kompis med toaletten och inte få i mig varken föda eller vätska.

Jag pratar alltså inte om "vanligt" gravid illamående jag lider av ett illamående som varar dygnet runt och jag spyr av allt jag äter, luktar eller tänker på. Och det spelar ingen roll om jag har något vid sängen (skorpa eller nått annat) som jag kan äta innan jag kliver upp, funkar inte heller med att äta lite varannan timme. Jag har även provat
- åksjukeband
- ingefära, soda vatten
- åksjuktabletter (postafen)
- lergigan comp (utskrivet av läkare)
- Primperan (utskrivet av läkare)
- odansetron (utskrivet av läkare)
Ja you name It har verkligen provat allt! Men inget fungerar så det som gäller är att helt enkelt att gilla läget, ta dagen som den kommer och hoppas varje dag att det var den sista "kräk" dagen.

Likes

Comments

Nu är det officiellt! Liam ska bli storebror och jag och Patrik tvåbarnsföräldrar. Vi håller alla tummar och tår att det ska gå vägen det här gången också ❤

Jag är så glad att jag fått chansen att få bli gravid igen, att få uppleva det här med ett till barn är helt fantastiskt och man är så lyckligt lottad att få vara med om det igen.

Går allt som det ska är det här miraklet beräknat i början på april!

Likes

Comments

Det är något som har kommit efter jag har skaffat barn. Jag förlorade min mamma år 2004 i en skoterolycka då jag bara var 11 år gammal.

Saknar henne gör jag varje dag men sen den dagen jag blev gravid har jag saknat henne extra mycket. Jag hade så många fråga under graviditeten som jag skulle velat ha svar från av min mamma som burit och fött mig, och nu när han finns med oss Liam önskar jag så att min mamma och hans mormor också var här. Jag får leva utan min mamma och Liam kommer få leva utan sin mormor och det gör så ont i mig.

Att leva utan min mamma har gjort mig så rädd för att dö. Det kan vara att jag bara ska åka snabbt till affären och handla utan Liam så får jag sån ångest att jag kanske dör och att Liam ska behöva leva utan mig, jag vill aldrig att han ska behöva uppleva det jag och mina systrar fick göra, att växa upp utan sin mamma med så många frågor utan svar.

Jag är så tacksam över alla dagar jag får vara med honom och jag har lärt mig att aldrig ta något för givet ❤

Var rädd om varandra.

Likes

Comments

Ny dag nya tag! Liam har aldrig varit morgonpigg så vi brukar oftast sova länge på morgon. Nu har han en period han vaknar 08:00 och det är tidigt för vara oss 🙈 men det är så mysigt för det tar länge innan han som vaknar till så vi äter först frukost och sen sitter vi och tittar på barnprogram tillsammans i soffan och bara myser ❤
Vi passar på att ta vara på den här tiden innan det är dags för förskolan och andra rutiner på morgon.

Det regnar idag också men idag har vi tänkt trotsa regnet och gå ut och leka för både jag och Liam klättrar snart på väggarna här hemma..

Ha en bra dag!

Likes

Comments

Ja ni läste rätt. Den 17/7-2017 skulle jag och min sambo Patrik iväg på våran årliga fisketur. En fisketur som jag och Patrik brukar göra varje år i närheten av våran stuga, Liam fick stanna kvar i stugan med sin farmor som barnvakt.

Vi började med att fiska som vanligt och jag fick napp där jag fick en gädda som jag var livrädd för och knappt fick upp. Sen dog som fisket och ingen nappade efter det så vi börja prata om att byta ställe på sjön vi var på. Så Patrik började ro men han rodde åt fel håll än vad vi sagt så jag sa
"Men vart ska du!?" Då sa han " Jadu vart ska jag, nu får du ta på dig det här (hörselkåpor och ögonbindel)" vilket jag gjorde.

Efter att han rott en stund fick jag kliva av båten utan att se eller höra något sen så ställde han mig liksom bara där. Så jag fick stå där ett tag medans han då böt om, tände alla ljus och förberedde det sista (som jag förstod sen) sen tog han av mig ögonbindeln där jag hade ett träd framför mig och i trädet hade han ristat in i ett hjärta "jasmin vill du gifta dig med med mig?" Så jag skrek JAA innan jag ens han vända mig om där Patrik stod på knä i kavaj i ett ljushjärta.

Jag kan inte med ord beskriva så fint och romantiskt det var och hur glad jag blev. Tänk att min blivande man valde just mig och gjorde allt det där endast för mig.

Inte nog med hela frieriet så fick jag en sån fin ring att jag ibland brukar nypa nig själv för att verkligen förstå att det är på riktigt.

Jag är lyckligt lottad att han valt mig och jag snart ska få bli hans fru ❤

Likes

Comments

Hej allihopa!

Jag har fått en kick att börja om att blogga igen. Efter att jag jobbat över sommaren så ska jag nu fortsätta att gå hemma (föräldraledig) igen fram till Januari! så vad passar då inte bättre att börja blogga och så får ni följa mig och Liam.

Så till och börja med! Liam han är våran älskade son som nu är 1 år och 4 månader gammal, tiden har bara sprungit iväg och jag får smått panik över att han redan har blivit så stor. Han var just min lilla bebis men nu är han helt plötsligt mitt barn :) det är nu det verkligen har börjat hända grejer, han säger nya ord varje dag, han har ett riktigt humör och testar alla gränser som går, han springer snart snabbare än mig,  klättrar definitivt bättre än mig. Funderar ibland om det bara min unge som är såhär galen haha... men hur galen han än är så är han det bästa som har hänt mig.

Men vilket fantastiskt år det har varit jag har aldrig varit såhär lycklig som jag är nu, vad var livet egentligen förr utan Liam? vad gjorde man om dagarna utan barn? varenda eviga dag får man lära sig något nytt som mamma och förälder. Man får upptäcka världen på ett helt annat sätt nu än innan man hade barn. Vissa dagar har varit så kämpiga att man ibland funderar är jag verkligen en bra mamma? men jag vet samtidigt att Liam kan inte får någon bättre för jag är ju liksom hon som skapat han tillsammans med Pappa Patrik såklart. VI känner vårat barn bäst och VI vet vad som krävs, precis som ni andra föräldrar NI vet vad NI och eran familj behöver och ingen annan kan komma och säga något annat. Vi alla är så jäkla bra på att vara MAMMA och PAPPA till våra barn.. 


... nä nu nu får jag sluta skriva annars blir det alldeles för långt. 

SÅ VÄLKOMMEN TILL MIN BLOGG och kul om vissa av er vill följa våran resa som förälder till Liam.

Likes

Comments