Igår blev Liam ett halvår, i sex underbara månader har vi haft honom här hos oss. Vår fina son.

Det firade vi med att Liams mormor, morfar och morbror kom på fika efter lunch. Liam fick ett presenter och morfar matade med gröt. Mmm, gott!

På kvällen kom Liams farmor, farfar och gammelfarbror på fika och gos. Lite fler presenter: än är presentpappret mest intressant, haha.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Har jag funderat på ganska mycket den senaste tiden. Och hur svårt det är för mig att göra just det. Ofta tänker jag på sen: sen när Liam äter vanlig mat, sen när jag börjat jobba, sen när ... osv. Alltid sen, men nu då? Är inte nu viktigare än sen? Jo, jag tycker det.

Ett halvår med Liam har gått så fort. Tiden går alltid så fort. Jag vill inte slösa bort tiden med att hela tiden tänka på vad som kommer näst, jag vill ta vara på det som är och som jag har nu.

När jag väl började tänka på det här insåg jag att jag inte var ensam. Nästan alla jag pratar med tänker också på sen, men no more - jag har börjat säga ifrån: vad jag ska jobba med efter mammaledigheten får vänta, just nu är jag hemma med Liam och är väldigt glad över det. Jag vill fokusera på att Liam faktiskt sitter stadigare och med bara lite stöttning nu, och inte varje gång behöva höra "när han börjar gå snart får du jaga", eller något annat som kommer senare i utvecklingen.

Det viktiga för mig är det jag har nu, och det Liam kan nu. Vad eller det som kommer sen får vänta.

Likes

Comments

Vi har vetat att en utvecklingsfas varit på g nu ett tag, och nu tror jag bestämt att den är här. Liam har gnytt och gråtit i sin säng några gånger på natten i två nätter, i natt flyttade vi över honom i vår säng. Lilla plutten, såklart han ska vara nära mamma och pappa om han känner sig orolig. Patrik och jag sover sämre då men så får det vara.

Det är nu Liam börjar förstå avstånd och relationer mellan föremål, och att världen är stor. Om mamma och pappa inte syns, så finns vi inte? Klart förvirrande. 💕

Patrik är hemma med oss idag, han hostar och snorar. Jag känner mig smått hängig och har precis kommit fram till att vi inte åker till vh på Mammaträning. Tråkigt för jag tycker det är så himla bra, men typiskt mig att gå och vara halvförkyld hela hösten .. 

Likes

Comments

Hej på er, hos oss är det läggdags men tänker ändå få ner några rader innan jag säger godnatt.

Igår fyllde mamma år, det firade vi med middag på Waterfront (och med "vi" menar jag: mamma, pappa, Patrik, Liam och jag - resten av familjen är bortresta på olika håll). En supertrevlig kväll med god förrätt, huvudrätt och efterrätt (vi lyxade till det - var lagom, eller väldigt, mätt när vi åkte hem), trevliga samtal och allmänt mysig stämning. I somras var det ganska dålig service när vi var där i ett stort sällskap: lång väntan på mat och sen hade två beställningar glömts bort. Men det var inget jag kunde säga om gårdagen, så väljer att tro att missen i somras var en engångsföreteelse - nu var det toppen!

Ät där! 🙌🏻

Idag har Patrik och jag varit på Cirkus och ätit lunch innan vi såg på Tomas Ledin. Alltså den mannen, jag är typ kär? Patrik fick det i födelsedagspresent av mig i somras, han envisas med att spela Ledin från maj till september - varje år. Men jag ska inte klaga, och live var han heelt fantastisk! Publiken stod upp och dansade när Ledin började dansa på borden. Underbart! Älskar att gå på konserter!

Nu ikväll har vi badat och gosat med Liam, och efter nattning satte vi oss i soffan med en skål godis och Vaiana. Såg den tidigare i veckan, och ville verkligen se den igen. Trodde inte jag skulle tycka om den men å så bra jag tycker att den är!

Nu är det dags att runda av, vi hörs!

Likes

Comments

Igår gick Sofia och jag en (super)långpromenad. Jag började med att gå till centrum för att reka födelsedagspresent till mamma och mötte upp Sofia och Leah när dom var klara. Vi gick mot södra Nynäshamn och det blev en promenad runt strandpromenaden vid Gröndalsviken, som sen fortsatte runt Ringvägen. Solens strålar kom igenom molnen och värmde på ryggen, luften var frisk och sällskapet var "flera tummar upp"!

Igen slås jag över vänskapen med Sofia. Vi gick snabbt från att "bara" ha våra jämngamla bebisar gemensamt till en mycket djupare och givande vänskap. Guld ✨

På kvällen ordnade jag en spontan dejtnight med Patrik efter att han hade nattat Liam. Jag lagade pasta Alfredo och hällde upp två glad rödvin (som vi lärde oss tycka om på middagen hos Sofia och Rasmus i fredags - vuxenpoäng!). Väldigt lyckat! Med bebis är det ofta mycket annat att tänka på men nu är vi redo att anstränga oss för att ge varandra och oss mer tid.

Jag är by the way väldigt överraskad över mina cooking-skills. Jag kan misslyckas med att steka blodpudding, men det här ☝️ gjorde jag riktigt bra. Jag kan när jag vill! 

Likes

Comments

Sen jag blev mamma, snart sex månader sen, har jag varit på jakt efter något. Jag kan inte riktigt säga vad, mig själv kanske? Utan att bli missuppfattad vill jag säga att jag vill vara mer, eller något annat, än Liams mamma. (Jag vill inte byta bort att vara mamma för allt i världen, jag älskar att vara Liams mamma - så förstå mig rätt.)

Så i början av september bestämde jag mig för att göra en sak för mig själv varje månad. Något kul, läskigt, något jag aldrig gjort förut, något jag pratat om att göra. Det ska inte påverkas av vad andra tycker att jag ska göra, utan något som jag vill göra.

Jag började mitt lilla uppdrag med att klättra, vilket på riktigt var en utmaning för min höjdskräck. Men jag hade bestämt mig: jag ville göra det, och det var en sån underbar känsla!

Nu i oktober har jag bokat tid hos Harbour & Cut i centrum för att färga håret. Jag har aldrig vågat, med oron över att inte få tillbaka mitt blonda hår efter. Har pratat om att färga sen gymnasiet så nu tänker jag göra det. Vad som händer sen får jag ta när det kommer.

Heja mig!


Min lilla favoritperson som just nu ligger och småsnarkar bredvid mig. 

Likes

Comments

Liam och jag har haft en mysig dag i höstrusket. Vi spenderade större delen (eller "spenatstuvning större slem" som autokorrekt ändrade till) av dagen inomhus men vi hann ut på en promenad innan det började regna. Avslutade dagen med Emma Solanders yoga, och nu i soffan med NCIS. Ett sköönt avslut på dagen.

Liam åt gröt i sin stol idag, utan att "vobbla" allt för mycket fram och tillbaka - han blir mer stabil för varje dag som går. Min kille.

Likes

Comments

God morgon. Liam och jag ligger och drar oss i sängen, min mysiga lilla bebis. Vi har haft en bra vecka, kanske gjort lite för mycket inser jag såhär i efterhand - veckan som kommer får bli lugnare.

Jag är trött, känns som all trötthet hunnit i kapp mig nu och jag läängtar efter att få sova hela nätter. Liam vaknar ett par gånger och gnyr, somnar om när vi ger honom nappen så han är inte ledsen eller något - bara det att sömnen blir avbruten med några timmars mellanrum, blir tokig. Plus att jag tror att jag börjar bli förkyld.. Liam har varit småförkyld i nästan två veckor, vilket också gjort att han sovit sämre.. Orkar inte gå runt och vara småtrött hela tiden.

Idag ska vi till sorunda kyrka på "dopfest" och sen ska jag luncha med Hanne i Farsta. Mys!


Jag älskar min stora lilla glada kille. Som i veckan fick kläm på att dra av sig sina strumpor, hihi.

Likes

Comments

Och det var roligt! Vilken känsla! På vägen upp var det inga problem för mig: jag litar på min egen kropp och vet att jag är stark - men på vägen ner var det en annan sak. Jag hade svårt att släppa väggen och lita på att repet skulle ta mig ner: obehagligt och jag var alldeles skakis - men överlycklig samtidigt. En skräckblandad förtjusning om vi säger så. Vi började på tre meter ett par gånger, och gick över till ca 10-15 meter (?). Sen avslutade vi med att prova på boulder, men då hade vi så ont i händerna efter allt klättrande så det blev en kortis. Fattar inte att jag gjorde det! Jag är så glad över att det här beslutet: att prova på klättring. I'll be back.

Likes

Comments

Liam har precis somnat och jag ska snart sätta mig med bröstpumpen för att hålla igång produktionen. Jag ammar mindre och mindre, nu är det typ 2 gånger på morgonen och jag märker att det inte är samma tryck alls längre. Vill inte sluta helt så tänker anstränga mig för att hålla igång och kunna fortsätta amma lite längre.

Idag ska jag göra något jag aldrig gjort förut, och jag är så pirrig i magen inför det! Jag ska klättra, på vägg med sele ni vet. Jag har haft chansen att göra det två gånger förut men slutade med att jag bara tittade på båda gångerna. Jag är höjdrädd, och trodde aldrig att jag skulle vilja klättra. Men förra veckan bestämde jag mig: bokade instruktör och pratade ihop mig med Petra som också följer med. Jag har hoppat fallskärm, hur illa kan det här vara? (Att jag knappt kunde andas under flygfärden upp, och ännu mindre i fallskärmen på väg ned är en annan sak...)


Nu blev jag lite nostalgisk. Bilder från fallskärmshopp i Las Vegas, 2012.

Det är en magisk känsla att göra saker man inte tror att man kan göra, så - bring it on!

Likes

Comments