Kärlek är inte upphetsning. Den är inte löften om evig passion. Den är inte lusten att älska varannan minut och den är inte sömnlösa nätter drömmandes om hur det känns när man blir kysst. Nej. Det är bara att vara förälskad, något som vilken dåre som helst kan bli. Kärleken i sig är vad som finns kvar när förälskelsen har brunnit ut. Visst vet jag känslan av tomhet i bröstkorgen av att tillslut behöva släppa taget när kärleken inte finns kvar. Kanske har man bara ett visst antal hjärtslag och kanske tog han med sig flera hundratusen när han lämnade. Kanske har man inga kvar.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Detta inlägget har jag haft i mitt utkast i flera månader. Den har varit med otaliga gånger under ensamma nätter, festkvällar med vänner, stunder med människor jag älskat. För likt detta inlägget som aldrig försvann, vilket jag egentligen hoppades med tiden skulle göra, försvann aldrig känslan heller. Den hängde kvar.

Det handlar om självförakt. För likt en kylig decembervind kommer den och går. Den etsar sig fast kring min axel och viskar saker i mitt öra. Men vi är gamla vänner, jag och vinden. Jag visste att den skulle blåsa vidare.

Denna gången gjorde den inte det. Håret klipptes av. De slitna tröjorna trycktes långt bak in i byrån och skjortorna hängdes fram på vita galjar. Klackskorna med karaktär stod alltid framme istället för de färgglada Vansen. Nu kan jag inte gå i annat längre.

Det skrämmer mig. Att den vinden, som egentligen skulle blåsa bort, formade om mig till något jag inte kan känna igen längre. Att i en värld där en kvinna som inte är en fröjd för ögat måste prestera så mycket hårdare. Vara lång, ståtlig, ren och självsäker. För en bild, för en vän, för ett sällskap.

Man måste ta dem där jävla klackskorna, och bära upp dem bättre än igår. Vira in en tjock halsduk runt halsen, och komma ihåg att vinden kommer att lägga sig. Så småningom.

Likes

Comments

Har numera ingen större inspiration till att skriva, men gissar på att den snart kommer igång igen. Har iallafall strosat runt ensam och hittat nya favoritbutiker, skickat vykort, shoppat på tok för mycket och ätit massor med gott. Är det höstlov så är det.

Likes

Comments

Hur många gånger ska man behöva göra samma misstag innan man lär sig? Det är aldrig en bra idé att dricka vodka redbull. Alltså - aldrig. Meningen var att dricka några öl och se Thåström, men eftersom vi var två timmar tidiga (man bör vara i tid enligt mig) så satte vi oss vid baren. Tre timmar senare var vi pissefulla. Slutade med att vi gick till en annan krog som bestod av människor med tribaltatueringar och Brazzers-kepsar. Ett perfekt ställe att skämma ut sig på vilket jag kan garantera att vi gjorde med våran dansstil.

Likes

Comments

"Min hjälte vakar över barnen, bror du var livet i hela staden" ekar runt i huvudet samtidigt som jag läser boken. Jag är inne på åttionde sidan och det har tagit mig närmare tre timmar för att klara av läsningen. Tårarna har runnit. Mascaran sitter numera på pyjamaströjan. Andningen har blivit tyngre. Känslan av att det var som igår. Fackeltåget. Kronogårdens torg. Gemenskapen. Att Åsa Erlandsson lyckats få med alla känslor man kan känna när ett sånt hemskt terrordåd begås, är konst.

Läs den. Igen. Och om igen. För att aldrig glömma.


Likes

Comments

Jag växte upp på Slåttervägen i Kronogården. Jag kunde minst lika lite svenska som alla andra barnen på gården, men nog förstod vi varandra tillräckligt för att hitta på olika lekar ihop på den lilla gården. Jag blev ofta hembjuden till mina kompisar där det alltid bjöds på olika maträtter. Oftast smakade den stark kardemumma och lime, vilket kanske inte riktigt föll mig i smaken men som jag alltid åt upp ändå. Det var viktigt att visa uppskattning för andra kulturer. Det hade mina föräldrar lärt mig.

Några år senare i mellanstadiet fick jag se hur ett killgäng spottade på min klasskamrat för han var mörk. Alla i det killgänget hade snaggat hår, kängor och tighta jeans med kedjor hängandes i fickorna. Jag minns hur magen knöt sig den dagen och jag minns den känslan av orättvisa. Jag undrar vad deras föräldrar hade lärt dem.

När jag började högstadiet hade jag tuffat till mig lite. Färgat håret mörkt, skaffat mig lite annorlunda stil och varit på mina första fester. Oftast var det alltid hemmafester man gick på och man drack alltid något man hade snott med sig hemifrån. Den hemska häxblandningen av olika sorters sprit och Fanta Exotic hemsöker mig än. Jag minns hur min bästa tjejvän blev kallad “negerhora” för hon inte ville prata med en kille. Den gången var första gången jag slog någon riktigt hårt. Jag slog honom så hårt att jag tror att den höga musiken tystnade runtomkring oss. Att slåss var inget mina föräldrar hade lärt mig.

Jag minns i gymnasiet när jag var hemma hos farmor och hälsade på. Vi satt ute på hennes lilla balkong och drack kaffe. Hon hade dukat fram hallongrottor och några andra finska kakor som jag än i dag inte är så förtjust i men som jag åt av för att vara hövlig. På fotbollsplanen intill spelade några killar fotboll och när en av dem gjorde mål skrek ena laget glatt. “Dessa negrer” sa farmor högt och tittade på killarna som sprang segervarv samtidigt som hon tog en klunk av kaffet. Min hjärna gick i högvarv. Henne kunde jag inte slå till. Hon var ingen främling på en fest. Så jag sa ingenting. Jag drack upp mitt kaffe, tackade för mig och gick hem. Att se på andra människor med nedvärderande syn var inget mina föräldrar hade lärt mig.

På lördag kommer Nordiska motståndsrörelsen att demonstrera i centrala Göteborg. Samtidigt pågår årets Bokmässa som har temat “bildning”. På mässans hemsida står det:

Vi lever i en tid av förändring. Demokratins grundvärden – öppenhet, tolerans, jämlikhet – utmanas från flera håll. ”

Här fortsätter min utmaning. Att lära vidare det mina föräldrar lärde mig.


Likes

Comments

Har en sån bra dag idag. När inlämningen blev klar på 30 minuter. När kaffet blev bra. När outfiten kändes rätt direkt. När sminket för en gångs skull blir helt okej. Men dock ville inte håret eller vädret samarbeta med mig men det skiter jag i. Ikväll ska jag dricka tequila utan att tänka på hur dåligt jag kommer må imorgon.

Likes

Comments

Det sägs att man bara har tre riktiga kärlekar i sitt liv. Den första som som man tror kommer hålla förevigt. Men så kommer den dagen då man lyssnar på Håkan Hellströms “Gårdakvarnar och skit” och ringer till mamma och berättar att det är slut med killen man varit ihop med i flera år. “Livet förändras var jag är går” sjunger han. Och det gjorde den. Förändrades. För sen kom han. Alldeles för tidigt. Närmare fyra veckor för tidigt. Han var den minsta bebisen jag sett. Och han älskade att pussa på min typiska finska, lilla näsa. Och jag älskade honom av hela mitt hjärta.

Men att han skulle vara min enda kärlek varade inte länge, för snart kom en till. Den ödmjukaste tjejen jag någonsin fått känna. Hon som trodde att ananaspaj hette “tålamod”, för det var det enda hon fick höra. “Du måste ha tålamod, du ska få paj!”. Kort därefter kom den tredje. Han visade sig vara den busigaste killen som inte var så förtjust i att äta nyttiga saker. Han var snabb i benen. En gång på vattenpalatset fick vi dela upp oss för att hinna hålla koll på honom.

Men där tog inte min kärlek slut. När den fjärde kom så visade sig att hon var den som skulle bli mest lik mig. Hon som vägrade ha jeans på sig och kunde äta chips i lass. Hon som gömde en Nutella-burk i sin garderob. Nu var jag redan uppe i fem kärlekar. Och senast igår fick jag hålla i min sjätte. En liten kille med en finsk, liten näsa.

Likes

Comments

Ny vecka och nya tag. Hela förra veckan spenderades framför datorskärmen i princip och tyvärr kommer denna veckan innebära samma sak. Sover ensam inatt också för första gången sen mer än en vecka tillbaka och jag nekar inte att ena sänghalvan känns tom.. Tur att det snart är helg igen.

Likes

Comments

En vacker dag ska jag äga ett rött hus med den största trädgården. Helst intill skogen så man kan sitta ute i tystnaden och njuta. Tills dess så får jag klara mig med att klippa kvistar och plantera om växter.

Likes

Comments