View tracker

Mycket har hänt.
Mina två sista helger på SF bio.
Jag jobbade kväll en söndag på SF, står vid kassan och ser en lång kille med långt blont hår, blåa ögon och en fin svart hatt. Jag föll pladask mina vänner. Mina ben skakade, oj va fin han är. Verkligen mega fin. (Och det är då som det slår mig att jag aldrig trodde att jag skulle se en sådan vacker människa efter exet. )
Ställer mig i foajén bredvid Oskar då denna fina kille ska antagligen se en film och jag ville väldigt gärna möta hans ögon. Och jag fick t.om ett hej 😁😭. Men det var något mer, Oskar började prata med honom. Åhh vad jag ville ta mod och fråga vem det var. Men kände mig så sliten så.. Med ångest i halsen tog jag inte tag i det. Den ångesten satt i till söndagen därpå, jobbade med Oskar och denna fina kille kommer in på bion IGEN!! What? Vad är oddsen? Min sista jobbdag på SF. Det måste ju betyda något. Jag tog mig mod och frågade Oskar, "vem än din sjukt fina vän".
Oskar: "ja jag såg att du spanade in honom haha".
Fick lite info men det blev verkligen hopp o glädje när Oskar sa att han var singel.

Jag började följa denna attraktiva människa på instagram, slängde fram en like då o då. Tog även bort mitt konto från privat visning.(har varit rädd för stalking av mitt ex).
En kväll någon vecka senare får jag ett meddelande på instagram från min bio crush OMG jag hoppade av glädje haha
"Biograf gumman;) va göru?"
Vi träffades ganska kort därefter och vi har hängt ihop sen dess.
Vi drog till hans familj ute på landet i en vecka.
Han har en väldigt go pappa och ena systern som jag träffade då.
Och jag tror det var första eller andra natten och vi ska sova, han frågade "vill du bli min flickvän?". Bomb med fjärilar direkt, sa såklart ja.
Sen blev det Krökbacken festival i Leksand-skit kul!!
Nu idag, ligger jag här i hans säng och bara väntar på att han ska komma hem.
Vänner, jag är kär i honom, Andreas. Oj vad fin han är och inte bara ytligt. Han är riktigt varmhjärtad och jag känner igen mig väldigt mycket i honom. Vi är lika på så många sätt.
Men speciellt på att vi båda är ömtåliga.
Vi båda är väldigt ödmjuka.
Det skrynklas om näsan och jag blir fan tårögd när jag tänker djupt kring detta. Okej.. Det rinner nån tår, blödiga jävla Ronja.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Its hard to see for yourself IF you are in a abusive relationship. But IF you are feeling sad for a very long time and everything you do is wrong. And at the end you dont know whats wrong or right anymore. And you start day dreaming about dying.
Its nothing wrong with you, its the person beside you thats in your head and make you thinking that you are crazy. Run. Run for your fucking life.
Btw,right now I've never felt better in my whole life. Yesterday I had a breakdown, just realise what shit I've have been through. I still can't believe it. I have so much anger inside me for just letting someone treat me like a piece of shit for almost 3 years. I lost myself, I lost many friends. I've almost lost my family.
I learned my lesson. Never again.

Likes

Comments

View tracker

Inatt hade jag en dröm om en man.
Han var väldigt fin. En gentleman.
Han var väldigt ödmjuk och gav mig mycket värme och trygghet. Jag kände trygghet i drömmen.
Jag minns inte ansiktet men det är ingen riktig person. Men det fick mig att må bättre.
Han fick mig att må bättre.

Likes

Comments

Jag drömmer om honom.
Att det blir annorlunda. Att han blir annorlunda.
Och jag minns att jag i drömmen inatt sa gång på gång "är det här verkligen sant? Är det här på riktigt."
Jag gråter nu. Det gör så ont.
Mitt hjärta har slitits ur min kropp och det är svårt att andas.

Likes

Comments

Jag hittade detta på en blogg idag. Det var verkligen spot on. Det gör extremt ont att erkänna för sig själv. Men jag känner mig starkare för varje dag som går.
Det kan bara bli bättre härifrån.


"Tycker det är så viktigt att det här tabubelagda ämnet tas upp till ytan. Man ska inte skämmas över att man blivit misshandlad, varken som tjej eller kille!

Jag vet inte hur många, speciellt starka människor, som jag träffat som varit i ett förhållande som involverar misshandel. Man är så rädd att berätta för sin omgivning, för skammen och för att folk ska tro att man ljuger och bara vill ha bekräftelse. Man vill inte heller att den man älskar ska få ett rykte att hon/han är en misshandlare – men mest rädd för ensamheten och att förhållandet ska ta slut.

Man kan tro att det bara är att lämna någon som gör en illa, men det är inte så enkelt som man kan tro.. Man är så nedtryckt, att alla val man gör, små som stora, måste vara en godkänd handling av ”den som bestämmer”. Man blir helt enkelt som ett tomt blad, och man kan tillslut inte ta egna val. Sen att man har ett så stort hjärta att man inte klarar av att se den man älskar sitta och panikgråta för något den gjort mot en. ”Vi löser det här tillsammans”. Man tror att man är den enda som kan förändra och att man är den enda som känner den här personens ”riktiga jag”. Och man kommer ju aldrig kunna träffa en sån ”perfect match” igen, för när det är bra så är det ju HELT FANTASTISKT! Därför stannar man. ”Var stark. Ändra ditt beteende. Man är ju två i ett förhållande..”

Men en människa som älskar dig SKA inte göra dig illa, varken verbalt eller fysiskt!!!! Den människan du lever med ska få dig att må bra!! Att komma hem ska ju vara din trygghet. Jag vet hur svårt det är att ta sig ur ett sådant förhållande, men det går. Det känns omöjligt. Helt omöjligt.

Ja, det är tufft, som FAN – och det tar tid.. Men det går! Allt går om man verkligen vill. Jag ville bara säga det.. har velat skriva det här såå länge. Men jag har inte hittat rätt tillfälle, har inte känt mig redo. OBS! Detta har inget att göra med min nuvarande relation, däremot så har min nya relation fått mig att inse att jag inte är ett psykfall, att det inte är mig det är fel på. Och DET har varit så otroligt stort och viktigt för mig <3

Tillsammans kan vi bara bli starkare. Vi kan berätta våra historier! Ja, och låta några få hata ”för att man bara gör det för uppmärksamhet”, men vi ska inte låta oss tystas för det!! För att dela med sig (tycker i alla fall jag) är SÅ viktigt!! Jag hoppas att fler vågar öppna upp sig om tabubelagda ämnen som detta. Och att om du som läser detta, lever i ett sådant här förhållande kan hitta någon slags styrka i att du inte är ensam. Och att det kan hända även den mest starka personen.. de som man absolut inte tror skulle kunna ha varit med om det! <3 "

Likes

Comments

Jag har varit isolerad i 3 år.
Jag har inte umgåtts med mina vänner. Jag har inte dansat på krogen. Jag har inte gjort ett skit, jag har varit i en lägenhet i 3 år.
Det här var första kvällen på 3 jävla år.
Jag var med fina vänner. Jag dansade.
Jag puttade bort 1(!!!) kille som var alldeles för nära mig på dansgolvet. Jag tog hand om en tjejkompis som var lite för full, såg till att hon kom hem tryggt.
Och mitt ex tvekade på mig.
Jag klarade mig så jävla fint. MVG+
Min far hämtade mig och jag kom nyss hem, 03:40.
Jag kom hem till kl 4!!!

Hej livet. När jag vaknar senare idag ska jag unna mig en riktig lyx frukost.
Jag är så himla värd det.

Likes

Comments

.. för det handlar om dig.

"Så småning om kommer du må bättre och se tillbaka och förstå att det blev rätt som det blev, hur smärtsamt det än känns för stunden.
Du verkar ha en fin familj som du kan lita på, dra nytta av det för tillfället."

Du är omtyckt, du är verkligen inte ensam.

Likes

Comments

Det var jobbigt att vakna upp idag.
Jag vill bara vara ifred.

Likes

Comments

Att inse att det är slut nu.
Jag kommer inte vakna upp bredvid honom.
Somna bredvid.
Det här är så jävla jobbigt.

Jag försöker trösta mig med att jag inte mådde bra med honom. För det gjorde jag inte.

Påminnelse: Du vet inte vem du är längre. Du vet inte vad som är rätt eller fel.
Det måste ta ett slut då.
Det kommer att bli bättre. Du måste sätta dina mål. Stå på dina egna ben.
Du har folk omkring dig.
Nyttja dom få personer som finns där för dig.

Gråt. Släpp ut allt.

Likes

Comments