View tracker

Ja den 6 oktober åkte vi hem. Min morsa å farsa kom och hämtade oss. De var min namnsdag och min å S gemensamma kompis födelsedag. Härom dagen fick jag faktiskt höra att S kompisar slagit vad om att hon skulle komma den 6 oktober. Ja höll på å skratta ihjäl mig eftersom hon var beräknad den 23 september. Men ja killar ni vet;)
Dagen vi for hem var de rena höststormen.  sköterskorna smugglade ut En massa blöjor och saker. Vi for hem våra mil och de var nu livet som småbarnsförälder skulle börja. Vi bodde hemma hos min morsa å farsa. å de gick galant, jag fyllde 15 den 6 november och fick redan då erfara hur de är att vara "vuxen" allt fokus låg ju på Lillan. Men de fick bra. Jag skulle få hemskola och vi hade tid varannan dag på BVC?! Men jag orkade inte bry mig. Jag skulle så bli bästa föräldern. Den 1 december ringer soc och säger att dom har en lägenhet åt oss. Jag var på ungdomsgården den dagen. Eld och lågor ville jag flytta direkt. Men så här i efterhand kan ja tycka att soc i te va så smarta. Vi fick en etta på tredje våningen! De var tydligen bätter än å bo hemma i en villa med eget sovrum. Dom skyllde på att de fanns risk att min mamma skulle ta över och att hon skulle bli mamman?! Helt sjukt tänk. Men jag vet nu många år senare att soc hade andra anledningar till varför vi skulle flytta. Och detta pga min mamma som dom påstod en massa saker om. Men vi levde på i våran lilla etta..
Vi var ofta på ungdomsgården, när de var disco hade farmor lillan. Många ställde upp och jag fick bli vuxen gaska fort. Från att knappt tordas handla på Konsum till att nu göra allt själv. Ja förutom å tvätta. haha
Men de var tungt emellanåt. Lillan hade natt kolik och skrek hela nätterna. Jag var oftast uppe då S skulle på skolan tidigt..
Tyvärr började nog jag och S redan nu glida isär. Jag vet inte allt som hänt när han va på fest.Men jag vet att han sårade mig många gånger. Jag brydde mig inte, gav igen med samma. Tyvärr miste jag min bästa vän pga han.. Hon jag tom tog namn efter till Lillan..

Lillan åt sin första majspure i den lägenheten, hon hade kanske 2-3 meter att till Slut gå på i sin gåstol. Snabbt började jag leta en ny lgh. Hon kunde ju inte sova i vagnen resten av sitt liv..
Vi hittade en tvåa som vi fick ta ganska snabbt. Flyttade mitt i sommaren.
Lillan vägrade gå i gåstolen när vi flyttat dit, vet inte varför. Men hon fick iaf en säng å sova i nu. Hon fyllde 1 år här, då gick hon redan. De började hon med en månad innan. Hon börjar dagis redan vid 7 månader. Jag tror dagis gjorde mycket. Hon var även snabb å lära sig prata
Men här bodde vi tills de år hon skulle fylla 3. Nu var de inte super bra mellan S och mig och vi hade pratat en del om att gå ifrån varandra. Vi flyttade till en stor trea. Hund hade vi skaffat å.. Men nu började jag träffa en annan kille, vi bestämde oss för att gå ifrån varandra och jag fick tag på en trea på andra sidan byn. S och min nya N som var 11 år äldre kom bra överens, vi va på folkrace ilag och andra resor. Hunden dog.. inavel..

Men så fick jag och N tag på ett hus att hyra, de här var 2005. Vi skulle flytta ihop och allt var bra. 3 dagar bodde vi i huset. Mögelskadat och jag började blir sjuk
som tur var fick vi ta tillbaka lgh som N bodde i, en tvåa..
Lillan hade sitt krypin i en stor garderob och de gick relativt bra. Men så började N bete sig konstigt. Han har ute på nätterna, pratade inte med mig, brydde sig inte.
Men han var tydlig med att supa va bara idiotiskt, än mer å gå på krogen. Men de gjorde han själv ganska ofta, körde tom i fyllan hem ibland. Nu var jag 18 år gammal..
Jag insåg ganska ska snabbt att N var otrogen, men ha  ville inte erkänna.. Vi skulle hyra ett annat hus och jag var överlycklig. Jag hade en fläng samtidigt som han var ute och pippade Hej vilt. En tröst.. Men jag hoppades att han skulle välja mig ändå till Slut.  Men han gjorde en tjej på smällen. Snäll som jag var följde jag med när han skulle skriva hyrespappren för huset. Så han inte blev av med de..
Nu bodde jag hos min kompis och hennes kille. Ville inte vara hemma. Då kom beskedet, N skulle bli pappa till tvillingar. De gjorde så ont för jag ville ha fler barn och han vägrade skaffa barn.. Men han flyttade till huset med sin nya och jag blev kvar i lägenheten..

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Kvällen innan hade jag och S sett en film och i denna fanns en tjej som var cool och älskar bilar. Jag sa att om det blir en flicka ska hon heta som henne. Klockan 3 på natten kände jag att något var på gång men jag sa inget till varken S, morsan eller farsan. Men när S klev upp för att göra sig redo för å åka med tåget till skolan var jag ju tvungen, jag sa bara: du kan nog inte åka på skolan idag, Varför då undra han? Jag tror att de är på gång nu sa jag. De tog tid innan han fatta, men när han väl gjord de så vart det en jäkla fart ut ur rummet vi bodde i hos min morsa å farsa. farsan som skulle på jobbet ringde en taxi, morsan skynda sig å göra i ordning sig. Ringde några vänner och sa att nu var jag på gång ner. vilket i efterhand vart jobbigt, för i taxin ner mot stan ringde och messade klasspolarna hela tiden. Fick säga åt dom att de räckte med en person som ringe. Så hela klassen var på spänn hela dagen.

När vi väl kom ner höll vi tummarna på att vi skulle bli kvar och att de skulle komma en unge efter allt åkande ner till stan veckan innan. Vi vart förpassade in på ett rum och morsan satt i tvrummet. De där jäkla rummet, där man skulle duscha, så lääääänge man ville, där dom tvinga på en sockerdricka tom i duschen fast jag INTE ville ha. Där dom fråga om ja ville ha lavemang, ALDRIG! Ja men fatta grejjen inte ens fyllda 15 år å en kille på 17, då vill man väl inte göra sånt, när dom skulle kolla hur mkt öppen ja var fick S gå ut. De vart to much!;)

4 cm var jag öppen, å fortsätta duscha skulle ja göra, å drickfan hällde jag ut i avloppet i hopp om att dom inte gav mig nå mer, men icke! de sluta med att S fick sippa lite då och då iställe!

Efter nå timmar blir jag förpassad till förslossningsrummet, väl där inne skulle de kopplas dropp, provet togs å ja hade ont av bara helvete i ryggen å magen var hårdare än betong. Jag var uppe och gick nån gång, försökte kolla på tv, men av korten att döma som S tog så titta ja mer ner i handflatan, haha.

Till slut gjorde de så ont att de började pratas om bedövning osv, jag själv hade inte bestämt nå i förväg eftersom vad som helst kunde hända. Men lustgas ville ja inte ha, så vi provade akupunktur, den jäveln i huvvet gick ju bra, men när hon satt den i magen tror jag fan att jag höll på å drämde till barnmorskan, då gav vi upp de. Rädd var jag för ryggmärgsbedövning, men lä'karen talade mig till rätta och vi skulle köra på de. Kommer ihåg att de först kändes som att gubben stod på ryggen. som världens tryck, sedan vart de varmt, så djävulst varmt. men då var jag kopplad och smärtan försvann, jag kunde fika lite och somnade en stund. I samma veva så hade min syster M kommit förbi med sin sjukhusrädda karl, stackarn. Min moster som jobbade på både förlossning och BB kom förbi på sin lediga dag för att stötta oss alla. Senare på kvälla kom farsan. Men när jag nu sovit ett tag och vaknat så hände de inget mer, trots igångsättning så gjorde de bara ont men jag öppnades inte. Nu hade jag avverkat 3 barnmorskor och började bli le. Sista barnmorskan började dock bli fundersam, hjärtljuden sjönk på ungen och hon vände å vred på mig åt alla håll med alla slangar och värkar, men till slut kändes de som att jag bara ville krysta ut ungen. Men så vart de inte, runt 20.30 på kvällen slängde hon ner mig i sängen, skrek på folk som fyllde rummet. Morsan farsan och S satt i tvrummet mittemot å hängde inte alls med vad som hände. Sen for vi

En äldre barnmorska fråga om jag var rädd, ja, dom ska skära i mig.. Men hon stöttade mig hela vägen till akutOP, väl där var dörren låst, min rätta barnmorska skällde ut akut personalen. röck i dörren. När den väl var upplåst så vart jag körd raka spåret in i OP rummet. Fick veta efteråt att precis när jag somnade hade jag en rejäl värk som kom.

Lillan var ute inom 5 minuter, 20.56 .S stod i rummet bredvid med min moster och såg tydligen bara mitt huvud genom fönstret. Lillan var lite blå och kall, hade haft navelsträngen runt halsen. S höll på å svimma när han såg henne, tur moster var där som stöd, däremot tyckte han moderkakan va cool?!

4 timmar sov jag efter OP, jag var helt slut och virrig, när jag vaknade på uppvaket så trodde jag läkaren döpt mitt barn till getrud eller nå sånt. frågade sköterskan vad de blev, en flicka säger hon, grattis! VA HETER HON!? sa jag i panik. Jag kan gå å fråga, några minuter senare kom hon Och sa Lillans namn. jag kunde andas ut. de va de namn jag sagt kvällen innan när vi såg filmen. fick ligga kvar en timma till och sedan rullade dom ut mig till förslossningsrummet. kommer ihåg att pappa sa åt dom att jag måste få hålla i mitt barn. första mötet kommer jag knappt ihåg, jag kommer bara ihåg att jag sa at tjag tappar henne. eftersom jag var så trött. tydligen knäppte nån ett kort precis då, som jag hittade några år senare. där på natten la dom Lillan på min mage och skjutsade upp oss på BB. morsan å farsan for hem och jag sov som en gris första dygnet, S fick lära sig allt från grunden. Men alla som jobbade där var underbara. Däremot hade jag de lite svårt i början, jag hade planerat att när Lillan va ute skulle de knäppas kort på mitt bröst osv osv. Nu fick jag träffa henne 4 timmar gammal, omtumlad och helt slut. Själva förlossningen tog 12 timmar. Men de här skulle vi fixa.! vi låg på BB en vecka och fick stanna längre om vi ville. men vi valde att åka hem den 6 oktober, då var hon 6 dagar gammal. Under veckan på bb ramlade de inte folk titt som tätt, släkt och vänner, roligast var när de helt plötsligt står två killar i vårat rum. klasskompisar åt S. dom var brydd dagen innan varför han inte var på skolan, och hade då berättat för läraren att S har förmodligen blivit farsa å¨ ligger på BB! Så dom kom med present och cigarr. Underbart gjort! Min klass skickade också presenter, blommor från ungdomsgården, S hade blockat ihop blommor nere i kiosken. Alla var så väldans snälla och goa.

Ja det var min förlossningsberätellse. som var för snart 14 år sen!?

Likes

Comments

View tracker

Ja så kom den berömda nyårsafton, Vi var hos min syster T med Karl och lilla J. Det var jag S och min dåvarande bästa tjejkompis. Okej dom vart bjuden på dricka så att säga. S somna långt före tolvslaget och tjejkompisen spydde ner hela trappen inne och ute. Jag å syrran satt med Lilla J på övervåningen och lyssnade på hennes karl när han själv höll på å spydde när han fick städa ( ja vi tog oss inte ner för å hjälpa till) Dagen efter var de lugnt faktiskt,  lite pinsamt för polaren och S var så virrig ändå att vi bara skratta åt att han somnat tidigt. Men de var ungefär nu de skulle börja hända grejer som i te blev som man hade tänkt.
Lovet var slut och vi var tillbaka till skolan. Nu gick S på gymnasiet och vi fick ses på kvällarna. Jag började 8an utan problem till jag kände att någon var fel.
Min mens uteblev.
Jag sa inget, tänkte inte på vad de kunde vara just då. Men jag spydde, som en gris varje morgon efter frukosten om ja inte satt ner och tog de lugnt ett tag. Jag började missa massa lektioner. Men lärarna godtog de ganska bra tror jag. Dock började jag fundera över vad som var på gång. S var förtegen, sa inte mycket när jag försökte prata med honom. Men jag kämpade som fan, höll in magen och gjorde de jag skulle. Till pattarna börja växa, rejält. En vän rågade om jag var gravid. Jag gick i taket!  Hur vågade hon? Inför alla andra. Just då skulle vi spela in den årliga teatern på skolan. Jag skulle spela Ångberts 5åriga jänta. Hard work med dom lökarna! Men jag fixade de å! Sen kom skolavslutningen i 8an. Kommer ihåg att jag ansträngde mig till 1000 för att dra in magen. Sommarlovet kom och en dag låg jag på soffan hos syster T och S var ute på gården. De var bara vi där då. När jag helt plötsligt känner något röra sig i min mage. Jag skriker på S som kommer in men han säger att de nog är tarmarna som rör sig.  haha helt sjukt. Men jag vet, jag vet att de är en bebis där men jag låtsas som inget.
Till slut en dag tog syster T mig åt sidan hemma hos morsan å farsan. Hon gav mig ett test. Äntligen tänkte jag! Nu kommer de fram och jag behöver inte gömma mig bakom stora tröjor. Och de var som jag trodde, jag var gravid.
S tog e hårt, han skulle till Skåne via Fbu. Han vart nog chockad. En hel del också! Men syster T berättade de för morsan och sa åt S att de ordnar sig. Så första ultraljudet var han i Skåne.  Och jag blott 14 år var på sjukan med syster T med lilla J och hennes vän med sitt barn. T köpte dom första ultraljudsbilderna. Vi var glada, jag var glad. Jag älskar ju barn. När jag kom hem lämnade jag fram ett kort till farsan. Hans första "äkta" barnbarn och ja han blev glad! Vi gjorde lika med S mamma. Hon började gråta, av lycka. Tots vår ringa ålder! Vi gick in med inställningen att de här fixar vi. Det var inget med att göra abort eller adoptera. Ungen skulle födas och uppfostras av mig och S.
De som följde var inskrivning hos BM, försökte räkna ut NÄR ungen skulle komma. Första budet var redan i juli, sedan september. Jag hade en släng av foglossning 2 ggr. De gjorde ont men jag stod ut. Sedan fick jag träffa psykolog som snarare stjälpte än hjälpte. Jag kom ut gråtandes därifrån och hon hade fått mig att känna som att jag borde adoptera bort barnet. T blev galen eftersom hon satt utanför och väntade. Jag behövde inte träffa psykologen mer..
BM var positiv till allt, mig barnet graviditeten osv. Jag fick hjälp av Aurora teamet, studiebesök på förlossningen och BB. Men eftersom allt var så ovisst var de många läkarbesök och extra ultraljud. När dom trodde att jag började Närma mig slutet (den 23 september ) tänkte dom sätta i gång mig men icke. bebisen hade de heter enkelt för bra där inne.. Syster T fyller år den dagen och hoppades på fin present är.Lurad! haha
sedan fick jag åka ner till stan varannan dag för å kolla allt. Måndag den sista september var jag ner, jag hade ont som fan. Men jag valde å åka hem.  De va ut bara ryggen som värkte. Och allt annat såg bra ut. Så kom den natten...

Likes

Comments

Ja livet fortgick utan större bekymmer, i början av skolan hade jag iofs väldigt dålig självkänsla. Ofta spelade jag sjuk på gympan, sa att de kändes som knivar i magen så slapp jag gympan. Om och om igen. Jag var en sån person som kunde vara med vem som helst. Dom tuffa, dom mesiga, killar som tjejer. Oftast höll jag mig till killar. Och har alltid gjort. Vilket min mamma ibland påminner mig om. På nått vis känns de lättare, dom ställer inga krav och bråkar aldrig. Jag hade såklart en hel del tjejkompisar. Men när jag kom upp i tonåren och började 7an var jag mest med killar. Ny skola, nya klasskamrater. I 7an träffade jag min första pojkvänn, D. Han var tuff, gick i 9an och jag umgicks med flera i hans årskull. Vi träffades via ungdomsgården, men redan efter en månad eller två insåg vi att vi inte alls var något för varandra. Vi var väl inte kära och ja vi var nog varandras motsatser. De gick med bravur, ingen osämja och han dejtade Hej Vilt! Vi var vänner ändå. Men så kom två av mina tjejkompisar på att en kille i D:s klass var intresserad av mig. Vilket inte hade nån vidare bra respons från min sida. Han, S, var lite för mesig tyckte jag. Men polarna tjatade å tjatade. (måste tillägga att han faktiskt var en av skolans snyggaste och väl eftertraktad) Till slut tänkte jag: shit the same! Jag var nog lite av rebell just då, vanlig, punkare, svartrockare. Osv.
Vi träffades och ja till slut blev vi ett par. D tyckte de va roligt likaså alla andra i stort sett. Nu umgicks jag så gott som bara med killar från 9an. För sakens skull var de han som tog min oskuld, detta berättar jag bara för vad som komma skall längre fram.
Vi var ganska oskiljaktiga men ändå ganska fria med varandra. Klart hade vi upp och nedgångar i början men de löste sig oftast. Lr ja de gjorde de. Vi träffades hela sommaren och var ett par. Man var mallig att ha en kille två klasser ovanför en som dessutom var populär. De blev fler och fler par och vi hängde ihop allihopa. Avslutningen i 7an tog jag min första fylla, jag skyller den på S. Han slutade nian då. Vi var massa folk, hade fått sprit, cider och öl utköpt via en tjejkompis släkting. De var hemskt med första fyllan. Hällde i mig en nästintill full 0.5 L flaska med sprit. Knappt med dricka i. Full som en kastrull satt jag bredvid en killpolare som var lika full.  Föräldrapatrullen kom och jag var brydd varför dom helt enkelt sket i mig, när dom i själva verket försökte få kontakt med mig. De vart prat om polis och fältare. S och några andra fick tag i mig och drog iväg med mig för att undvika att bli tagen. Och vi klarade oss. Min tjejkompis pappa åkte en mil för att skjutsa hem oss som skulle sova hos mig 2 km bort. Och de var nog tur. Dagen efter var jag inte bara bakis, jag fick mens och hade massa svarta hål efter kvällen/natten. S killpolare som sov över klev upp och drack vatten då min pappa sa åt honom att kolla sig i spegeln. Vi hade ju använt hårmascara som va poppis då, på hans stora burriga skägg och ögonbryn. Herre gud vad vi skrattade!
Livet rullade på och vi hade de super bra tillsammans. Under de här året kom även min systerdotter J, så man fick lära sig vara barnvakt å va inte ute å röjde allt för mkt. sen kom nyårs afton med nytt år. De var då mitt liv skulle ta en helt annan vändning...

Likes

Comments

​Ja vem var/är Farsan?

De minnen jag har av honom sen jag va liten är att han jobbade, mkt. han hade sina rutiner varje dag, klev upp, drack te, drog på jobbet och kom hem 16.15 nästan varje dag. De ggr morsan jobbade natt vet jag att han hämtade henne på morgonen, skjutsade hem henne och for med mig på dagis. Oftast cyklade lr gick han, jag hade min cykelstol bak på hans dbs med bockstyre. farsan har alltid varit en friluftsmänniska med fiske, promenader, bärplockning, längdskidor och husvagnssemester. jag har egentligen inte så mycket minnen sen barnsben förutom semestrarna och tiden vi hade husvagn i fjällen. Men jag kommer ihåg att han var snäll, att jag fick följa med han till farfars garage, och till hans jobb. Jag älskade att följa med på hans jobb, de var så mycket spännande där. Han har hela sitt liv jobbat på SJ/Banverket/Infranord. Därav mitt starka intresse just för tåg och bangårdar. farsan har alltid sets som snål, att de är onödigt å köpa massa saker osv. något vi har retat honom för under åren. Lånade man pengar av han var man väldigt noga att lämna tillbaka dom. Men de är inte förns på senare tid som vi faktiskt fått kontakt. När han gick i pension för 2 år sedan började vi att umgås mer och mer. Vi pratar i telefon några ggr i veckan, åker och fiskar, plockar bär lr bara kollar till stugan. På nått sätt verkar det som att han hade jobbet i huvudet jämt förut, att han inte kunde slappna av. Men nu är han lugnare, kutar inte runt lika mkt runt byn och är öppen för de mesta jag kommer på att vi ska göra. Vi har även jobbat en del tillsammans, med målning och renovering osv. Och de har alltid gått bra. dock fick min far akut åka till sjukhuset då han hade kärlkramp, kom ihåg att det kändes som en kniv i hjärtat när morsan ringde, men farsan fick en kärlsprängning och jag hämtade honom några dagar senare. sen tog de så klart ett tag innan man tordes härja runt med han. Men idag är allt bra med honom och det är jag glad för. Jag skulle inte kunna leva utan min pappa.

Likes

Comments

Ja så efter det bråket började jag ana ugglor i mossen. Morsan sov helt plötsligt på soffan, nästan jämt. Skyllde på att pappa snarkade.

Vid den här tidpunkten så jobbade fortfarande morsan på äldreboende men hon hade börjat fått problem med axlar och rygg. Jag antar att det var vid den här tidpunkten hon faktiskt började dricka. Men jag vet inte säkert. När vi ändå pratar om morsan så kan jag beskriva henne.

Hon var en gång i tiden smal och liten med brunt hår, hon har ett antal gånger under min uppväxt talat om att hon gått upp i vikt sedan hon fick mig. Jag tar det faktsikt inte så hårt, hon valde själv att pippa och att behålla mig. Vad jag mer vet är att morsan i ett tidigare förhållande, (innan mina systrar var födda) var hon gravid med en son som dödföddes. Jag vet inte varför, hon vet inte heller säger hon. Men jag har fått höra att fadern till barnet inte var en snäll person. Misshandlade han henne så hårt att barnet inte överlevde? Ja sådan ska man inte tänka på men man undrar ju. Sedan träffade hon mina systrars pappa. Jag får höra olika versioner om hur min mamma var av båda mina systrar. T säger att hon inte var direkt närvarande för henne, M säger inte så mkt om barndomen. Senare om åren när systrarna blivit större, kanske tonåren. Tar det slut mellan morsan o deras pappa. Hon träffar tydligen den man som skall ha misshandlat henne och tar med den äldsta systern till GBG utan T:s vetskap. Sen kom dom hem. Honträffade ytterligare en ny, snäll karl. köpte hus i ett nytt villaområde (ja de område som min morsa o farsa bor i idag, tom huset bredvid) Men de höll inte länge. Vad som hände sedan vet jag inte och jag har inte frågat nån. FÖr mig var min mamma alltid glad när jag var liten och hon bakade alltid kanelbullar och kakor. Till jul bakades de, lagades massa mat eftersom systrarna med familj alltid kom upp på julafton. tomtarna ställdes inte fram förens 2 veckor före jul och jag minns att varje år satt hon dagen innan julafton för att slå in julklapparna, jag stod ofta och försökte tjuvtitta men hon kom oftast på mig. och jag visste att de var hon som lämnade paket i julstrumpan. För tomten var jag så rädd för. Att de var fest osv var inget konstigt på den tiden, ungarna var med och dansade och hade kul. jag vet egentligen inte när de började gå åt pipan. Jag antar att det var när hon blev sjuksriven för sina axlar. Men jag har faktiskt bra minnen av min morsa, tyvärr är dom inte lika roliga nu.

Likes

Comments

Jag hade som sagt en bra uppväxt som barn. Tills den dagen då man hörde morsan å farsan bråka, på riktigt. När man en gång kom hem och en väska stod packad i tvättstugan. Vem skulle flytta? Var de första jag tänkte. nä jag tänkte inte att nån skulle resa bort eller att nån hälsade på, jag kände på mig att det var nåt dom inte stämde. Men nån tänkte iaf dra. Sedan hörde jag grannarna prata om de när ja lekte med en av grannungarna, de va tydligen min mamma som tänkte dra. Kommer ihåg bråket när jag kom hem, mina föräldrar hörde mig nog inte. Dom diskuterade egentligen oväsentliga saker som att katten vi hade, inte blivit flyttad till ett annat hem, grannkarln hade fått skjutit na i skogen en bit från villaområdet. Tror de va då jag tappade förtroendet för folk, redan då som liten. Jag fick en ny katt, var det ågren för att dom ljugit? Eller var den andra för jobbig? Ja jag vet inte. Den första katten var inte ens min utan min syster T:s..

Likes

Comments

Ja jag tillbringade mina första två år i ett större lägenhetsområde i våran lilla skitby. Där bodde de flesta familjerna under 80/90talet medan villor byggdes och nya fina områden blev till. I början på 90talet flyttade vi in i ett hus i ett lugnt fint villaområde. huset köptes -89 med endast golv å väggar uppe. morsan å farsan hade hunnit gifta sig året innan vid jul. huset renoverades och jag hängde gärna med farsan å snickrade med tungan rätt i mun. samtidigt under sommartiden på året campade vi hela semestern med våran bruna cabby. anser att jag själv varit mer i husvagn än hemma, att jag är rena experten på campingliv. morfar hade en stuga som oxå besöktes flitigt, oftast var de massa folk där. släkt från mammas sida o så. Jag känner att större delen av min barndom faktiskt var bra. alla vi grannbarnen lekte tillsammans utan bråk. Ja förutom mellan mig å L, hon var 1 år yngre, vi båda var blonda och hamnade ofta i slagsmål å bråk pga vem som skulle vara "lady lovelylocks", hon var ju den enda blonda i filmen😂 men vi vart oftast vänner fort igen. Jag gillade mina grannar och deras familjer, alla var så snälla och de var som värsta idyllen. L:s mamma hade alltid ballerinakakor hemma, vilket jag var väldigt avis på. Hos E, tjejen som aldrig bråka och va lika gammal som mig fick man pinnglass från glassbilen OCH fick slänga glasspapperet i diskhon! Alla grannar hade syskon. E hade två småsyskon en bror å en syster. L hade en tvillingbror. Nästa hus var de två bröder osv osv. Men jag hade inget syskon, visserligen var min syster M:s pojk som min bror efter som han kom till världen inte allt för långt efter mig. Men vi slogs bara, oftast..

Likes

Comments

nder året -87, Efter en dejt på lokala krogen resulterade kvällen i att jag vart till.
Jag hade redan då 2 syskon på vardera sida om mina föräldrar. 3 systrar och en bror. människor som tillofrån under mitt kommande liv skulle betyda väldigt mycket för mig.
När nyheten kom ut att ett barn var på väg blev de nog blandade känslor för mina syskon. Mest att dom var ju nyträffade och ja "gamla". Jag, barnet skulle bli en sladdis, hur skulle de bli, att bli föräldrar vid 38 års ålder? Med barn från tidigare äktenskap som var i tonåren. Men jag föddes och pappa valde mina namn (hur han nu tänkte) mina syskon hade smält nyheten om ett lillasyskon och jag antar att alla vart glada när ja väl kom ut. En tjock jänta med just hår å blåa ögon. Få bilder finns på mig å mina syskon när jag är nyfödd, min bror som kom till pappa varannan helg finns med på kort hållandes mig varsamt i soffan. Han var nog runt 11 år då. Mitt yngsta storasyskon. Sen har vi min äldsta storasyster (M) som var 16 år äldre då som de finns en hel del kort med. Hon fick i slutet på januari 1989 en son. Så hon hann nog träna en del innan, å d kanske var bra då hon var en "ung mamma" tydligen hade jag frågat henne nå med "va göju" när hon haft sina gravidkräkningar. Jag brydde mig visst redan då. Tyvärr finns inga kort med min syster på pappas sida (V), inte vad jag vet iaf. Men jag vet att hon har kort på mig så hon måste ha vart där. Hon och min syster på mammas sida var då typ 13 år. Sista syster (T) vet jag att hon var barnvakt en del då hon vid 15 års ålder skaffade egen lägenheten i samma område som oss, och har berättat historier om att nappen på vällingflaskan lossnat å nästan dränkt mig, sagt bu och jag kissade på mig. osv.
De finns kort på henne oxå med mig, från min första jul. Hon och den äldsta systern hade köpt den största isbjörnsnallen på Ikea i julklapp. Den va nog minst 150 cm  lång.
Jag tror som sagt att jag var Välkommen till världen utan större bekymmer men de va nu mitt liv skulle börja och formas. Göra mig till den jag är idag. Nu kör vi!

Likes

Comments