27 februari 2016, det är snart ett helt år sedan. Kommer du ihåg den kvällen? Kvällen då du samlade alla dina vänner och ni drack er fulla. Jag var också där, full. Och jag kände mig så lycklig. Jag kunde stå i ett hörn och blicka över till andra sidan lokalen där du stod i ett samtal med någon av dina vänner. Du mötte min blick och jag log. Det var människor överallt runt omkring mig, människor som knappt kunde stå på benen, de skrek och skrattade. Men det enda jag kunde fokusera blicken på var dig. Du hade skjorta och dina bruna lockar var som vanligt strukna bakom dina öron.

Flera gånger under kvällen kunde jag gå fram till dig och ge dig en stor kram bara för att jag var så glad över att just du tillhörde mig av de alla människor som befann sig i den svettiga föreningslokalen. Men utav kärlek föds rädsla. Rädsla kan utspela sig i olika former men ofta utspelar den sig i svartsjuka. Det är rädslan av att förlora någon. Både du och jag blev svartsjuka under den kvällen. Jag blev svartsjuk på en av dina tjejkompisar som jag såg att du stod och skrattade med. Men efter lite tjafs och en hångelfest senare med dig kunde jag släppa det. Sedan var det din tur. Du hade fått ta hand om min telefon under kvällen då jag hade klänning och strumpbyxor på mig, därav inga fickor. Du hade då sett att en kille skickat ett olämpligt meddelande till mig, vilket inte alls var något jag borde ha fått skulden för. Men efter att du hade tagit mig åt sidan och fått höra från mig att det är dig jag älskar och att det är dig jag vill ha, och ingen annan så lugnade du ned dig. Ännu en hångelfest.

Men sen... En av dina kompisar från barndomen kom fram till mig. Han började prata med mig och jag- som är en väldigt social människa tyckte bara att det var kul att en av dina vänner tog initiativ till att lära känna mig. Vi bytte ut några meningar men sedan blev vi avbrutna, jag vände mig om och såg någon som anlänt till lokalen som jag kände. Det var då det hände. Din barndomskompis tog på min. Han la sin hand över min rumpa och klämde ihop. Och han log när jag snabbt vände mig om. Det kanske inte syntes utanpå men inne i min kropp kokade jag. Jag kokade och det enda jag ville var att slå till den där killen och skrika det högsta jag kunde. Men innan jag hann göra något utav det tänkte jag på dig. Jag såg hur glad du hade varit under kvällen och det var det enda jag ville att du skulle vara. Så jag svalde min ilska och försökte förklara pedagogiskt att det han precis gjorde var fel men att jag inte kommer berätta det som precis skedde, både för att skydda hans skinn och för att jag ville att kvällen ska fortsätta som vanligt. Men du kände mig så bra vid det laget. Troligtvis hade du precis som tidigare under kvällen letat upp mig med blicken mellan alla människor bara så vi kunde hälsa på varandra med våra leenden, för du hade sett mig fastän jag inte kollade efter dig. Och du såg att jag inte var glad. Du kom fram och frågade vad som hade hänt och jag- som bara ville att du skulle ha en bra kväll sa att det inte hade hänt något och att allt var okej. Men din vän var ärligare än jag. Han förklarade idiotiskt nog för en av sina bästa vänner att han precis hade lagt en hand på hans flickvän. Och där förlorade jag dig helt. Metaforiskt talat stod du i eld och lågor. Du skrek högre än vad jag hade i tanke att göra, och du slog mer och hårdare än jag någonsin hade haft kapacitet till. Men det jobbiga var inte att en av dina vänner tog sig friheten att ta på mig. Det jobbiga var inte att din kväll var förstörd. Det jobbiga var att du egentligen inte blev arg över att jag hade blev utsatt för sexuella trackasserier, eller att din kväll gick till det sämre. För det du blev arg över var att någon tog vad som var "ditt".

Jag tog med dig hem tidigare den kvällen. När tumultet hade lagt sig. Jag ville inte se dig så arg, någonsin igen. Minns du den kvällen? Den 27:e februari 2016? Jag somnade på ditt bröst den kvällen en stund efter att du fällt dina första tårar framför mig. Och jag grät när du grät. Min smärta var din smärta. Men du undrade aldrig hur jag mådde, för du tyckte att det var du som var offret. Varför? För du älskade aldrig mig så som jag älskade dig.

  • 13 readers

Likes

Comments

Alltid blir jag så lycklig när jag tänker på dig min kära syster,
hur hela du och ditt leende utstrålar sådan lyster.

Men jag försöker svälja min gråt när jag tänker på dig ikväll,
hela min själ fylls med tårar och skiftar till emotionell.

Jag tänker på hur många människor som skapat en storm för dig och gjort dig illa,
och jag tänker på hur mycket jag önskar att jag istället fick göra de stunderna vindstilla.

Du min kära syster förtjänar så himla mycket mer,
och det tänker jag varenda gång du berättar något smärtsamt- men ändå ler.

Ikväll gråter jag och tänker på alla de stunder jag kunde varit där och hjälpt till,
men jag kan inte åka tillbaka i tiden, hur mycket jag än vill.

Det finns så mycket jag vill göra för dig, men framförallt läka alla sår,
och bara ta bort all din smärta du burit på alla dessa år.

Du min kära syster, förtjänar att veta hur älskad du är
och dig min kära syster håller jag så innerligt kär.

  • 21 readers

Likes

Comments

Skona min ensamhet, vårda min själ.
Visa mig något vackert så att jag till hoppet inte behöver säga farväl.

Ta mig till värme, ömhet och kärlek. Visa mig en förälskelse som är befriad ifrån svek.

En famn så trygg som man aldrig vill lämna, där vill jag för alltid vara, är det för mäktigt att ämna?

  • 28 readers

Likes

Comments

Jag hör vindens vinande ljud när den smyger kring stammarna. Jag ser räven springa mellan träden i skogsbrynet. Jag kan känna regnets droppar leta sig inpå min hud. Jag kan känna doften av sommarbjörken som är täckt av dagg. Jag kan känna smaken av sältan från mina tårar som blandas med det renande våtvädret. Alla mina sinnen försöker ta in vad den ögonsköna gryningen har att erbjuda. Varenda cell utav min kropp är närvarande. Mina bara fötter som trycker ner den humida mossan mot jordens yta. Mina svaga men ack så starka ben som håller min tunga kropp uppe. Mina känsliga fingertoppar som känner varenda materia så blödigt. Hela jag är där. Förutom hjärtat mitt.

Det finns hos dig.

Men du har glömt mig.

  • 56 readers

Likes

Comments

Ge mig något som känns, men ge mig för en gångs skull något som inte bränns.

Jag vill vara på en plats man bara kan drömma, men som man upplever och sedan aldrig kan glömma.

Vi pratade om Paris och vad vi skulle ha gjort, hur kan det bara försvinna så ofantligt fort.

Ge mig något fint som vi under bar himmel kan dela, så att vi tillsammans kan känna oss hela.

Lägg din kropp intill min och viska något fint i mitt öra, viska något du vet att jag vill höra.

Stjärnorna lyser för oss inatt mitt hjärta, tänk på det när du blir rädd för kärlekens smärta.

Med mig är du trygg, jag skulle aldrig göra dig illa, jag lovar dig det, så länge du är hos mig är stormen stilla.





  • 55 readers

Likes

Comments

Jag tror det handlar om att falla pladask eller att flyga det högsta man kan. Men många gånger flyger man inte trots att man tror att man är rätt för varann.

Men det finns en anledning, det kallas ödesmakt. Och allas olika öden har olika takt.

En dag kommer din tid då dina dagar är osaliga. Och då är livet och dess möjligheter otaliga.

Ha tålamod min vän, du behöver bara stå ut, för att jag vet att så länge det inte är bra så är det inte slut.

En morgon kommer du vakna upp bredvid den som uppskattar dig för den du är och den morgonen kommer du förstå varför väntan var värd på att bli sådär kär.

  • 56 readers

Likes

Comments

En dag kommer hon stå där framför spegeln och inse sitt eget värde.
Hon kommer inse hur illa självföraktet gjorde henne och hur mycket det tärde.
Det kommer kanske aldrig någonsin helt försvinna.
Men det viktiga är att hon växer och blir en självständig kvinna.
En kvinna som vet vad som gör henne trasig och vad som gör henne hel.
Och en kvinna som fortfarande vet vad som är rätt och vad som är fel.
Hon kommer ha mod nog att säga till dig när hon inte mår så bra.
För det vill hon lära dig, att ibland är man ledsen och det är det okej att va.
Med kärlek och uppskattning kommer hon visa dig att du är hela hennes värld.
Hon kommer skydda dig till den dagen hon dör- med sköld och svärd.

  • 67 readers

Likes

Comments

Det finns olyckligtvis ingenting jag kan göra nu, förutom att minnas när det var jag och du.

Hur din mjuka päls varmt låg intill mig, och hur jag kände kärleken växa gör dig.

Du var min bästa vän och aldrig skulle jag byta dig bort, jag önskar bara att ditt liv inte skulle vara så kort.

Jag älskar dig så att ibland känns det som att hjärtat ska sprängas, men älskling, dörren till himlen måste stängas.

Jag måste låta dig gå hur tungt det än må vara, jag får vara tacksam för de stunderna vi hade och komma ihåg att de var underbara.

Sedan kan vi återförenas och vara tillsammans för alltid, och bara av att tänka på det för min längtan himmelsvid.

En dag kommer jag få pussa din varma nos godnatt igen, jag lovar dig det, vi ses snart min vän.

  • 76 readers

Likes

Comments

Mitt nioåriga jag, jag vet att du har det svårt, och jag vet att du har vant dig vid det liv som är så hårt.

Mitt nioåriga jag, jag vet att du tror att det är såhär livet är, men jag önskar jag kunde visa dig att du en dag skulle hamna här.

Mitt nioåriga jag, du är så liten och så skör och ingen nioåring vet vad man i din situation bör och inte bör.

Mitt nioåriga jag, jag vill ta dig i mina armar och stryka ditt lockiga hår och jag skulle berätta att det blir bra om ungefär fem år.

Mitt nioåriga jag, du är så stark, starkare än många andra, det är därför du måste stå på benen och fortsätta vandra.

Mitt nioåriga jag, idag har du växt upp till att bli mig, men alltid kommer jag bära med mig dig.

  • 80 readers

Likes

Comments

Vi gjorde slut. Det var slut en gång för alla.

Pratade ut. Ventilerade. Sen var han tvungen att gå.

Vi gav varandra en sista kyss, en sista stund i varandras armar.

Han klev utanför dörren och sekunden efter föll jag till golvet.

Jag vill inte vara utan honom. Jag kan inte.

Det knackar på dörren.

Det är han, han ångrade sig också. Det är fortfarande vi. Öppnar dörren.

"Förlåt, jag glömde min telefon."

  • 100 readers

Likes

Comments