Det här är vardag och alla har alltid känt till det. Precis alla. Det finns ingen av oss som inte sett eller varit medveten om det här beteendet. Bara det att beteendet har varit lika mycket vardag och tillåtet som allemansrätten. Det har varit en okej i alla år och alla har levt och sett det här fram tills idag. Vi kan inte göra saker ogjorda eller rätta till vardagen som har varit. Vi alla har sett vad som förekommit och på så sätt att alla medskyldiga. Sexuella trakasserier är självklart inte acceptabelt, inte heller andra sorters kränkningar. Det går dock inte att under en inne-fluga straffa alla män, som levt i en värld som vi tidigare har accepterat. Vi har genom tystnaden och vårt medhåll, accepterat verkligheten. Det har alltid funnits en möjlighet att säga nej direkt och i kränkande fall anmäla. Vi har även alltid haft en möjlighet att inte acceptera felaktiga beteenden och handlingar som vi på håll har beskådat.

Nu är det 2017 och en förändring krävs!
Vad vi kan göra är att var behjälpliga till en förändring på felaktiga beteenden. Vi kan stå på oss, visa och säga vad vi vill. #metoo kan vara det bästa som hänt för den jämställda evolutionen, om den används rätt. Det är viktigt att lyfta det relevanta i varje enskild händelse och inte använda det som en häxjakt mot enskilda individer. Vad blir konsekvenserna av irrationella ageranden att peka ut enstaka män i sociala medier? Häxjakten av enskilda individer överskuggar resten av problematiken och snart glöms det verkliga syftet med propagandan. Hantering på det sätt som nu råder inom media, medför att vi inom snar framtid inte kan krama en vän eller kollega utan att det klassas som kränkning och det verkliga syftet har glömts.

Samhället, alltså VI, har accepterat beteendet och VI har inte sagt ifrån. Vi kan däremot göra valet att nu tillsammans lyfta problematiken, sätta gränser och ta kontroll över våra egna kroppar. Ordet NEJ måste i framtiden användas mer. Tydlighet med våra individuella gränser måste appliceras. Vi får heller inte glömma, tystnad kan tolkas som medhåll.

Tillsammans kan vi bli starka och vi måste sätta mål, så att flugan inte dör och blir lika glömd som många terrordåd, svininfluensan eller simpla händelser som ICAs kötthantering.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Bakkaoset var ett faktum från start. Visionen var en fantastisk härlig hotellfrukost tillsammans med familjen på morgonen. En sån där himmelsk frukost med ägg, flingor, yoghurt och flera olika pålägg. Te, kaffe och som pricken över i:et, nybakade scones. Mums. Jag får tillägga,
Jag bakar aldrig. Något var fel.

Jag smög ut och började veva ihop degen. Lite mjöl, bakpulver och salt.
Vart sjutton är saltet? Något var fel.
Jag tänkte kort att jag får hoppa över saltet.

Smör. Vart är smöret? Nej, inget smör heller. Något var fel.
Jag ställde ifrån mig allt och gick in i duschen… Min man försökte rädda morgonen. När jag kom ur duschen, stod varorna som jag saknade på bänken. Han hade handlat.

Jag blandade i resten. Flytande bulldeg? Något var fel.
Jag blandade och svor lite om vartannat. Sådär, nu var degen klar!

Jag rullade mina bullar och skulle öppna ugnen. Det välde svart rök ur luckan. Något var fel.
Såklart skulle även brandlarmet starta och strax därefter ringde väktarbolaget.

3 Timmar senare är ungen ren, och bullarna plockades ur ugnen. Gud så gott det ska bli. Nybakade scones med ost….

NÅGOT ÄR FEL… De smakar rengöringsmedel. ^^

Fortsatt trevlig söndag.

Likes

Comments


Jag var på min väns salong för att fixa mina fransar. När jag låg där men tejp runt ögonen och pincetten i synförstörande läge så berättar hon att hon hade anmält min son för kränkning av hennes dotter. Surrealistisk känsla. Barnen går på lågstadiet. Där låg jag och kunde varken ifrågasätta, försvara eller titta henne i ögonen.

För att förtydliga: Våra barn går i samma klass. De hade av någon anledning hamnat i dispyt, varav hennes dotter hade spottat min son i ansiktet, varpå han hade blivit förbannad och slagit tillbaka. Senare på dagen hade flickan varit på toaletten och då hade ett gäng killar låst upp toaletten. Det är verkligen inte okej. Det är ett oacceptabelt beteende. Det försvarar jag inte. Vad jag blev ledsen över är att hon om ska vara min vän, anmäler endast min son och ingen av de andra pojkarna, för kränkning, utan att ens ringa eller tala med mig som vän och förälder. I samma mening som hon berättar det här för mig, säger hon dessutom något så naivt som ” Min dotter är en snäll flicka och jag vet att hon aldrig skulle spotta på någon”. Min tanke var att det finns alltid två versioner när två träter.

Den här anmälan leder senare till flera samtal med kuratorer, rektorn mm… Jag känner mig sviken men vi kommer ta vårt ansvar och fullfölja vad anmälningen innebär, medans vissa fortsätter blunda… utan mig som vän.

Likes

Comments

Den här bloggen, som kommer bli ersättning för min mapp "Personligt" på skrivbordet. Nu ska ni först få en hint på vem jag är.

Jag lever till vardags ett helt vanligt liv, men men kanske några bollar för mycket i luften. Jag älskar när det händer mycket omkring mig. Ju mer jag har att göra och hur mer jag har i pipen, desto bättre trivs jag. Jag är ofta i centrum och har gärna med en finger i varje spel.. Som person är jag väldigt social. Jag älskar människor och har många vänner. Jag är väldigt aktiv på sociala medier. Där kan jag lägga många timmar varje dag. På Instagram har jag flera tusen följare som jag ständigt försöker hålla uppdaterade.

På arbetstid är jag chef inom den privata sektorn och har slitit hårt genom blod, svett och tårar för att komma dit jag är idag. Trappan hit har varit båda brant och brokig. Det gäller bara att älska det man gör, så blir hindren mindre märkbara..och jag älskar verkligen allt med mitt jobb. Jag har bra medarbetare, roliga och utmanande arbetsuppgifter och väldigt bra betalt.

Hemma där jag bor, bor även min man och våra två barn. Vi har även några fyrbenta, som kommer och går som de vill. Vi bor i stor en villa i en fantastisk Svenssonidyll.

Kort om fritiden: Fotbollstränare och ja...det tar mycket tid.

Nu tänker säker ni.. Vad kan hon, en hårdhudad, högbetald kvinna i sina bästa år ha att dela med sig av? Jo, även jag är en liten flicka på insidan, som behöver bli kramad emellanåt..

Livets plötsliga vändningar

Likes

Comments

Vi har alla vårt behov av att ventilera vad vi känner, hur vi tänker och hur vi upplever livet. Alla har vi olika sätt, sätt som fungerar bra och mindre bra. Jag har alltid haft svårt att prata om mina innersta känslor. Jag pratar egentligen dock mycket, ofta och med alla, men aldrig om det där viktigaste. Det där viktigaste som är så skönt att få ur sig. Vet ni vad jag menar då? För mig ventilationen alltid suttit i pennan. Jag har alltid skrivit mycket och på så sätt kunna få ur mig det som bubblar över. Det har varit i allt från små korta dikter, till poesi, till låttexter, till långa noveller. I den här bloggen eller kalla den dagboken har jag tänkt byta ut penna mot tangenter och dela med min av tankar...

Likes

Comments