Livet, Sorg, Tankar

Allt vi gör, påverkar allt som händer. Våra handlingar blir alltid konsekvenser, bra eller dåliga. Och dem ända vi kan skylla på är oss själva. Att vi ska tänka i flera led, som i skolan. Med etik och moral som hjälper oss hur vi ska tänka. Ska det bli bra för mig? Eller för alla andra? Allt handlar om oss, oss alla. Men att alla ska få det bra är omöjligt. Det handlar om att förhandla och sammarbeta.
Vår osäkerhet ställer till en del. Ska jag veta vad en annan person tycker och känner? Det är som en kall vindpust, ingenting.
Att bara känslolös dödar oss inifrån, efter en gräns blir det så. Vi kan inte bry oss längre. Fast man vill så mycket så finns det inget "pirr" kvar. Det är endast våra chansningar som tar oss framåt. "Det var bra så förr, därför borde det vara samma nu?".
Att få personer runt ens finger är väll en lättnad för oss? Kan spela på deras kort, vet vad deras nästa drag är. Tänker åt dem. Förhandlar åt andra.
Men dem personerna som är fast runt någon annans finger, hemsk hemsk känsla! Veta att vad dem är gör eller säger så förlorar man mot sig själv.

Det är så att vi människor måste hitta dragningsläget mellan psykiskt och fysisk. Så vi ska kunna ta oss framåt, om något av dem är för snabbt eller för långsamt kraschar allt. Vi går sönder som människor. Ni ser oss le, men helt ärligt. Vad vet ni?

Live, Love and Learn.
Vi måste dö några gånger innan vi kan leva.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments