allmänt

Wow. Jag kommer att få se denna fantastiska människa och artist live. Jag kan inte ens beskriva hur det känns, det enda jag kan säga är att jag DEFINITIVT kommer att gå helt crazy denna lördag den 3 mars. Denna vecka har varit väldigt tuff, känner inte för att skriva om anledningen till detta än -det tar jag när jag känner mig redo att göra det. Men att veta att min fina brorsa lyckades fixa biljetter till detta visar mig att det finns så mycket i livet att se fram emot. Jag kommer att få uppleva en av mina favorit artister live, och jag vet att det kommer att vara en så mäktig känsla att vara där i Globen och faktiskt se honom. Är oerhört tacksam OCH SÅ JÄVLA REDO. Är det någon annan därute som ska gå?​

Likes

Comments

allmänt, foto


Ibland kan jag känna att jag inte uppskattar Stockholm tillräckligt, det är ändå en fantastisk och vacker stad. Dessa foton tog jag på en promenad i Söder med min kompis, utsikten från Katarinahissen var verkligen 10/10 och det kändes lite som att sommarvädret höll på att göra en comeback. Jag vet att uppdateringen här har varit dålig och jag ber om ursäkt för det, jag kommer att försöka att skriva så mycket som möjligt - även om skolan tar upp mycket av min tid plus att man också måste hinna med att ha ett socialt liv :P Jag tänker fortsätta att dela med av mina foton och skriva av mig här, denna blogg skapade jag för att jag ville ha en annan plats att göra just det på och inte för att bli en storbloggerska. Jag hoppas att ni som läser stannar kvar och som sagt:

Enjoy! <3

Likes

Comments

allmänt, tankar

Jag läser psykologi 2 som fördjupning i trean och under denna vecka och förra har vi pratat om personlighetspyskologi. Ett intressant men rätt luddigt ämne eftersom man inte riktigt kan förklara exakt vad personligheten är för något. Oftast när vi beskriver någons personlighet använder vi oss av egenskaper och dom olika riktningarna inom psykologin tycker olika om hur personligheten träder fram under livet, vilken roll spelar t.ex arvet?

En åsikt som jag definitivt håller fast vid är att vi formas av livet och alla dess händelser. Vi utvecklas, förändras och vår personlighet kan svänga lite hit och dit när vi försöker klura ut vilka vi är eller vilka vi vill vara. Jag tycker inte att vår personlighet är någonting som står skrivet i sten, man kan märka nya sidor hos sig själv efter t.ex ett break up med en partner eller sin kompis. Ibland kan man förvåna sig själv med att hitta en egenskap hos sig själv som man trodde att man inte hade. Miljön som man har runt omkring sig spelar också stor roll för ens personlighet och dens utveckling, tycker jag. Om hela ens barndom varit väldigt trygg och bra och ens vuxenliv sedan förvandlas till det värre kan ens personlighet göra en hel omvändning. Man känner inte sig själv längre och det uppstår en känsla av förtvivlan. Många av mina egenskaper blev överskuggade på grund av en period när min pappa fortfarande var med i bilden, när jag och mamma äntligen bodde tillsammans utan honom kände jag att dom egenskaperna kom fram i ljuset igen och att nya egenskaper presenterade sig. Alla mina egenskaper visade sig på ett bättre sätt för att miljön runt omkring mig förändrats till det bättre, jag hade en trygg och stadig punkt som var min mamma och jag kom hem till ett lugnt hem efter skolan - detta gjorde att både jag och mamma kunde börja läka. Jag skulle dock inte säga att jag är samma person som jag var under denna tid, jag har utvecklats och lärt mig nya saker om mig själv - vilket bevisar ännu en gång att även om en del av ens personlighet känns mer fast så är ingenting hugget i sten.

Enligt humanistiska perspektivet är man aldrig färdig och det är aldrig för sent att starta en positiv utveckling. Jag tycker att själva tanken om att man aldrig är färdig är väldigt fin men kanske lite läskig? Jag är absolut inte färdig än, det finns mycket kvar för mig i mitt liv att göra som kan förändra någonting hos mig. Jag skulle jättegärna vilja åka utomlands själv under en längre tid, jag har hört att sådana här resor kan ta fram nya sidor hos en själv och man blir verkligen mer självständig. Får se vad tiden för med sig, helt enkelt.


Likes

Comments

tankar

Allt i livet löser sig, så länge man ALLTID är 100% positiv. Eller?

Lugn lugn, jag är inte här för att säga att man inte ska vara positiv under livets gång - jag är här för att säga att man ska få vara i mitten. Jag har ibland känt under mitt tonårsliv att man ses som en tråkig människa att hänga med om man inte konstant säger någonting roligt eller om man inte är glad HELA tiden. Jag själv tycker att jag är en positiv människa men jag kan bli lite irriterad av t.ex youtube videos där någon pratar om att det viktigaste i livet är att hålla sig positiv. Vet du vad? Ibland kan det vara hur svårt som helst att vara 100% positiv. Jag tycker inte att det finns någonting fel med detta faktum, vi är människor med känslor och jag tycker inte att man ska ignorera sina känslor - även om dom inte är positiva. Ja, det är viktigt att undvika att man blir en människa som ser det negativa i exakt allting, men det är också viktigt att man som människa ska få ha sina dåliga dagar utan att någon trycker upp ett citat i ansiktet på dig som skriker:

"BE POSITIVE!!!!"

När jag säger att man ska få vara i mitten menar jag att om det nu skulle existera en skala, så är mitten helt enkelt att man inte är hur glad som helst men att man ändå inte är ledsen eller på dåligt humör generellt. Det finns ingenting fel med att vara i mitten, vissa dagar känner man kanske inte för att vara super energisk eller super exalterad utan man känner att man bara vill vara. Jag tycker inte heller att det finns någonting fel med att ha svårt att se det positiva i ens liv när man känner att mycket gått fel, jag försöker oftast att peppa mig själv när jag är i sådana här situationer men ibland är den bästa lösningen att man låter sig själv vara utan att konstant skrika på sig själv om att vara positiv. Jag säger hellre till mig själv att jag ska fortsätta kämpa och att det är en ny dag i morgon. Lösningen är inte alltid, som sagt, att man ska vara hur glad som helst och lura hjärnan, tycker jag.

Det finns många åsikter om detta och det finns dom som tycker att meningen med livet är glädje. Jag tycker inte att det finns någonting fel med att vara en människa som försöker att vara hur glad som helst hela tiden, men jag tror dock att dessa människor inte är lika glada bakom kulisserna. Alla vill inte visa att man inte är glad vilket man får respektera och acceptera. Jag anser att det finns en balans när det gäller att vara positiv, jag vill gärna försöka att vara positiv inför en presentation i skolan för att jag ska få mer självförtroende osv, samtidigt som jag gärna vill låta mig själv ha mina dåliga dagar och låta mig själv vara i mitten utan att känna att jag är en tråkigare människa för det. Jag vill också försöka att sprida glädje, samtidigt som jag också vill få vara ifred med mina tankar en stund.

Glädje och positivitet är hur najs som helst, att vara sårbar och våga säga till sina kompisar att man har en dålig dag kan också kännas hur skönt som helst - glöm inte det.

Likes

Comments

allmänt, musik, tankar

Första veckan av trean blev avklarad i fredags och det kändes konstigt. Jag känner mig inte riktigt som en trea och jag insåg att det verkligen är dags att börja tänka på vad i helvete man ska göra efter gymnasiet. Jag vill läsa på universitet men är fortfarande inte säker på vad jag vill läsa, jag är intresserad av så många olika saker och till slut blir allt bara en sörja i huvudet. Dock känner jag att jag vill ta studenten, jag vill se vad som väntar för mig efter gymnasiet och jag tror att allt kommer att lösa sig till slut. Men, just nu i denna skrivande stund känns det bara konstigt hur snabbt tiden har gått. Från första skoldagen i ettan i grundskolan till avslutningen i nian och att sedan på hösten stå utanför dörrarna till Södra Latin, just den resan var fylld med så många utmaningar och händelser som formade mig som person. Gymnasietiden har också varit formande men den har inte känts lika utdragen, vilket jag på ett sätt är glad över medan en annan röst undrar vart tiden gick.

Trean. Jag hoppas att detta sista år kommer att bli kul även om den definitivt kommer att vara jobbig och hur stressig som helst. Trean för med sig det som den för med sig, helt enkelt.

Likes

Comments

tankar

Det var en gång en kille i min grundskola som bestämde sig för att göra någonting riktigt roligt. Han gick in i en av våra toaletter och kissade i papperskorgen. Hans kompisar skrattade. Folk tyckte att detta var så himla humoristiskt. Det fanns självklart dom som tyckte att det var hur äckligt som helst men denna åsikt hördes inte lika mycket, folk fortsatte att skratta och städaren som fick ta hand om denna papperskorg hatade nog sitt jobb denna dagen.

Det var gång en kille i samma grundskola som gick in i en av våra toaletter, i korridoren hör man sedan honom skrika:

"FY FAN, DET LIGGER EN BINDA I PAPPERSKORGEN!"

Människor håller för näsan och tycker att det är hur äckligt som helst, ingen skrattar eller dunkar någon på ryggen.

Så let me get this straight, det är hur jävla roligt som helst när någon KISSAR i toalettens papperskorg, men när det ligger en binda där så vill alla spy?

Detta är bara ett av flera olika exempel på att menstruation fortfarande ses som någonting som man borde skämmas över, i flera olika länder i världen berättar man inte ens om vad menstruation är för någonting och varför det kommer. Detta leder till okunskap och det är många som blir rädda första gången dom får mens. Tygbitar används som bindor eftersom att det inte finns annat eller för att sanitär produkter är för dyra, tygbitarna återanvänder man sedan vilket kan leda till att bakterier bildas vilket i sin tur leder till infektioner. I vissa delar av Japan får man inte arbeta som Sushi kock om man är en kvinna eftersom att det anses att menstruation skapar en obalans hos kvinnan. I Bolivia säger lärarna att bindor inte får slängas i dom gemensamma papperskorgarna eftersom att en tradition säger att bindor med annat skräp leder till sjukdomar som cancer. Flickor lägger sina bindor i påsar som dom sedan tar med sig hem och kastar.

Mens är naturligt. Mens är blod. Blod finns överallt i kroppen, det kan komma ur ditt finger eller ur ett skrapsår på knät. Menstruationen visar för mig att min kropp fungerar normalt. även om den är förjävlig som jag skrev i mitt förra inlägg. Ska jag behöva skämmas över EN NATURLIG PROCESS som sker i min kropp varje månad? Ska jag behöva gömma min binda varenda jävla gång jag ska på toaletten bara för att det anses skamligt och äckligt att menstruera? DET ÄR 2017. Menstruation har skett sen tidernas början och det är någonting som kommer att fortsätta att ske EFTERSOM ATT DET ÄR EN NATURLIG PROCESS.

Jag vill dela med mig av ett TEDtalk där en man som heter Pravin Nikam pratar om att män måste börja prata mer om menstruation för att stigman runt ämnet ska upphöra:

Jag tycker att det är väldigt intressant att se män kommentera på sociala medier att:

"Vänta bara, jag kommer knulla dig i röven så hårt att du inte kan gå nästa dag!"

MEN, direkt när ordet menstruation flimrar förbi deras ögon springer dom och gömmer sig medan dom håller för näsan och spyr i sin mun. Nu är det självklart meningen att jag ska skriva "inte alla män!" för att inte någon ska ta illa upp och blablablablablabla..

Man ska kunna prata om menstruation, man ska kunna prata om allting som händer i våra kroppar utan att det ses som skamligt eller äckligt. Jag tycker att män har en viktig roll i detta ämne, pappor ska kunna prata med sina döttrar om mens och förklara för sina söner vad menstruation innebär och vad kvinnor faktiskt måste gå igenom varenda månad. Det ska vara lika naturligt som det är för pojkar att komma in i puberteten när deras kropp och humör och allt det där också förändras. Man ska kunna säga lika stolt till en flicka att dom håller på och växer upp och att deras kropp förändras, istället för att spärra upp ögonen och viska hårt och bestämt:

"Du har fått mens men det ska du helst hålla för dig själv, försök vara så diskret som möjligt."




Observera att man inte måste vara född kvinna och identifiera sig som kvinna för att ha mens. Menstruation ska vara en inkluderande term! Faktan som presenteras har jag hittat på nätet, bland annat i denna artikel:
http://www.huffingtonpost.com/2015/07/14/menstruation-myths_n_7495568.html

Likes

Comments