Header

Just nu mår jag bra. Jag har allt jag kan önska mig. Världens bästa pojkvän och nya fina vänner, och de har jag träffat via Max. Jag är mer social, träffar folk, umgås mer med familjen osv. De känns så jävla bra, jag är så sjukt glad.

De var sjukt längesen jag kände såhär, jag känner mig ÄLSKAD. För första gången på flera månader.

Min familj har märkt att jag mår bättre, och jag tror att kompisar runt omkring oxå märkt det.

De enda jag behöver fixa nu är mina betyg, och de är inte så jävla svårt. Visst, jag har 5 F, men jag behöver bara fixa ett, och de är matten, fast jag ska göra tekniken oxå, de är inte så svårt.

 

Igår gjorde jag slutprovet i idrott, de känns som om de gick bra. Svarade på allt utom en fråga, så hoppas jag blir iaf godkänd! Idag har jag vart i skolan 08.00-13.50, sen cyklade jag till lasarettet. Hade ju DBT grupp på BUP idag. De är alltid lika trevligt!

 

Jag har en del prov framöver..

 

Imorgon: Matte NP

Fre: Spanska NP
Tisdag: Spanska NP

Onsdag: Spanska NP

 

Och så ska jag klämma in ett teknikprov där någonstans oxå, haha, vi får se hur dehär går! Jag kräver inte mycket av mig själv när de gäller betygen, jag vill ha minst E, högre är ju bättre, men kräver bara ett E, de är de jag siktar mot!

 

Min mamma har gömt vågen, för att jag inte ska väga mig hela tiden. Men jag har hittat den!  Vägde mig förut, och jag har gått ner 1 kg. FAN VAD GRYMT. Jag är överlycklig, hah, nej men de känns så jävla bra!

 

Nejmen nu har jag faktiskt inte mer att skriva, haha. Helt slut i huvudet. Ska nog gå o vispa ihop grädde eller vaniljsås o käka en liten bit rabarber paj, vi får de hur de blir.

 

Hejs!

 

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Tja, sen jag skaffade lösen till bloggen har jag tappat en massa lärare, de kanske inte är så svårt att fatta eftersom jag har lösenordet. Hah, men de är ju bara o fråga om lösenordet så får du de.

Men är folk så lata så dom orkar inte fråga, eller vad är de?
Ger lösenordet till typ alla, vissa ger jag inte till, men de är pga olika orsaker.

 

MEEEN. Vissa undrar varför jag har lösenordet, och de är för att jag kommer börja skriva mer personliga saker, som vissa inte behöver/ska behöva veta om mig. Så de är för deras bästa, tycker jag.

 

Dehär blev inget långt inlägg. Men ja, ville bara att ni skulle veta.

 

Hejdå.

 

Likes

Comments

TJAAA.

 

Som ni märkt så har jag skaffat lösenords skydd till bloggen då jag inte vill att vissa personer ska läsa den, då de kanske inte vill veta vissa saker jag kommer skriva här från och med nu. Ifall de läser detta skulle de kanske inte må så bra efter och ja, liknande.

För jag tänker nu skriva mer personliga saker, ang. mitt liv osv.

Saker från BUP, mitt självskade beteénde, utseéndefixering, mobbning, ja, you name it!

 

Tänkte i dehär inlägget berätta om mitt självskade beteénde och hur de blev som de blev.

 

SÅ!

 

 

Allt började med att jag blev mobbad för att jag såg ut på ett annat sätt än "alla" andra, och med "alla" menar jag de i stan där jag bor, alltså Motala. De flesta ungdomarna och ja, de i min ålder, var emot mig pga av mitt utseénde. 

Jag kände blickar, varje dag, från alla håll och kanter, överallt.

Kunde knappt gå till affären utan att få blickar efter mig, tänk er den känslan. Blickarna var hatiska, man såg hatet i ögonen.

Jag ville känna att jag levde, att jag var en levande varelse med känslor. Jag grät varje natt innan jag somnade. Varje morgon när jag vaknade. Ville inte leva, inte spela att allt var som "vanligt", ville inte fejka ett leénde. Men de blev jag tvungen till att göra. Jag minns natten, då jag började med självskadebeteénde, jag grät i mitt mörka rum. Ville inte leva. Sagt och gjort, så satt jag där med blödande arm. Ångrat mig sen dess. Men tyvärr blev de ett beroende. Jag hade min dåvarande bästavän. Jag berättade allt för henne. Idag ångrar jag det.

Jag började nypa mig under dagarna, när jag inte kunde skära mig. Jag bet mig i armarna, nöp mig på armar och ben. Ville bara känna att jag faktiskt också har känslor och att jag levde. Men de lämnar så sjukt fula märken. Man är ärrad för livet.

När folk fått reda på att jag skadat mig så mobbade de ännu mer. Men jag ville ha någon som sa "Var stark, du klarar det här" och liknande saker, men bara min bästavän fanns där. Alla andra började kalla mig saker. "Cut cut, Emo, Äckel, Idiot" osv. Allt fick mig att må sämre. Ville inte alls. Jag har slutat räkna hur ofta jag suttit och fantaserat om hur jag ska ta mitt liv. Jag har försökt, gång på gång. Men aldrig vågat ta de sista steget.

Det blev värre, jag skadade mig mer desto mer mobbningen höll på. Jag hade inte lust med något. Var knappt i skolan i en hel termin. Det här var i årskurs 7. Jag var ca 13-14 år.

Jag hängde inte med i skolan, allt sket sig och jag halkade efter. "Varför lära mig nya saker när jag ändå inte vill leva?"

Det var en del av vardagen att tänka på sånt, och liknande.

Jag förstår inte hur folk kan fortsätta mobba när de vet att de som drabbas mår dåligt och funderar över livet. 

 

Jag fick ångest och depprission. Inte direkt de roligaste. Jag sov knappt, åt inget. Kilon försvann och jag fick en ätstörning mitt i allt.

Orkade inte alls.

Men jag hade ju min bästavän. Hon fanns där för mig. Hela tiden. Jag fortsatte berätta allt för henne, jag höll inget inne.

 

Idag mår jag bättre, går till BUP 2 gånger i veckan, har en underbar pojkvän som jag älskar mer än något annat. Jag har mina vänner, min familj och hästarna.

Jag skär mig inte längre, har vart ren i över 3 månader, men istället har min utseénde fixering blivit galen. Jag går upp kl 05.00 på morgonen när skolan början kl 08.00. Jag sitter mellan 05.00-07.00 och fixar mig. Sminkar mig, plattar håret, letar kläder.. osv. Jag sover fortfarande dåligt men de går!

Jag hänger med i skolan och äter normalt, men ser jag att jag gått upp 1 kg, så vill jag genast få bort de igen. Jag kämpar med de, och de ska gå!
Men just nu älskar jag mitt liv, förutom vikten då.

 

 

 

 

 

 

Såja, de var en del iaf.

 

hater's gonna hate.

 

 

Likes

Comments